Expedition till Antarktis förberedelse för framtida klimatförändringar

Dramatiskt ljus över en bergskedja av så kallade Nunataks = en del av ett berg eller liknande som sticker upp ur en omgivande glaciär. Foto av Ola Fredin/NTNU, Norge

Genom att samla in prover från berggrunden och flyttblock från bergstoppar som tornar upp sig över inlandsisens yta kan vi med ”historiska” data ge mer tillförlitliga svar om Antarktis och vår egen framtid, säger Arjen Stroeven.

Arjen Stroeven: ”Vi söker svar om vår framtid i den antarktiska berggrunden”

Varför är det viktigt att forska på Antarktis?

– Det ligger extremt mycket vatten bundet i inlandsisen på Antarktis. Om delar av inlandsisen skulle smälta bort kommer konsekvenserna för samhället att bli drastiska, även i Sverige. Om all is i både Öst- och Västantarktis skulle smälta pratar vi om en havsnivåhöjning på närmare 60 meter. Polerna har också en viktig funktion för klimatet i stort. Bland annat reflekterar de bort solstrålar under sommarmånaderna och sänker på så sätt den globala temperaturen. Skulle det Antarktiska istäcket krympa, blir den effekten svagare.

Hur känns det inför resan?

– Det känns spännande. Trots idogt planerande och karterande är det alltid ovisst vad för spår av tidigare nedisning vi kommer att hitta.

En nål i en höstack. Att hitta stenblock som skiljer sig från den lokalt vittrade berggrunden är tidskrävande och kräver att man har lite tur. Foto: Ola Fredin/NTNU, Norge

Vad kommer ni att göra praktiskt?

– Vi kommer att besöka några fjällområden där bergstopparna sticker upp genom isen. Där vi hittar kvartsrik berggrund eller flyttblock som granit, tar vi prover. I kvartsmineralen anhopas nämligen främmande isotoper när mineral blir blottställda för kosmisk strålning efter att isen har smält bort.

Vad ska proverna användas till?

– Med hjälp av dessa olika kosmogena isotoper, såsom 10Be, 26Al, 14C och 21Ne, kan vi sedan bestämma inlandsisens reaktion på klimatförändringar över miljontals år. Det i sin tur hjälper oss att utvärdera vilka inlandsismodeller som ger de mest sannolika resultaten, och som kan ge de mest tillförlitliga prognosen för hur inlandsisen kommer att ändras i form och volym in i framtiden. 

Hur har forskargruppen förberett sig inför resan?

– Som grupp måste vi vara väldigt fokuserade. Det är också viktigt att alla har sina tydliga roller. Det är en krävande miljö med kyla, trots att det är högsommar på Antarktis, och faror förknippade med sprickor som uppstår genom isens rörelse och stenras i fjällmiljö. Gruppdynamiken och tilliten till varandra blir väldigt viktig för att kunna genomföra expeditionen på ett säkert sätt.

Vilka är de största utmaningarna?

– Bergen på Antarktis är väldigt branta, vilket försvårar provtagningen. Därför letar vi noga på de få platser vi hittar som är plana. De är få, små, och i värsta fall svårtillgängliga. En annan utmaning är att det finns få användbara spår att finna.

Många av Antarktis bergstoppar är branta och farliga att ta sig fram till. Foto av Ola Fredin/NTNU, Norge

Vad är det bästa med att åka på expedition till Antarktis?

– Trots alla utmaningar har resultaten av provtagningar under tidigare expeditioner blivit spektakulärt tydliga. Både de som kommer från bergsytor som under miljontals år har varit isfria till proverna från bergstoppar som ”nyligen” har kommit i dagen genom avsmältning. Det är en ynnest att få möjlighet att forska på och besöka så enastående platser, med en sådan spännande historia, där resultaten av det vi gör spelar så stor roll.

Fakta om expeditionen

Lär dig mer om svenska expeditioner till Antarktis genom tiderna