Forskningsämne Fransk diskursanalys

Diskursanalys är studiet av hur språket, när det används i kommunikation, får mening, syfte och blir sammanhängande. De språkliga uttryckens faktiska betydelser härrör inte bara från de språkliga formerna och satsinnehållet, utan från samspelet mellan text, den situation och det kulturella sammanhang som yttrandet uppstår i.

Diskursanalys är vanligtvis studiet av texter inom olika sociala domäner såsom politik, juridik och media, där kunskaper om det sociala och historiska sammanhanget är särskilt viktigt för förståelsen av budskapet. Varje kommunikativt yttrande har en avsändare och en mottagare vars egenskaper (kön, ålder, nationalitet, yrke, social status, etc.) liksom mediets natur (sms, tweets, debatt, nyhetsrapportering, etc.) ofta har stor inverkan på hur en text kommer att tolkas. Frågor om språkets relation till makt och hur de språkliga uttrycken speglar ideologier ingår ofta i diskursanalytiska frågeställningar. Diskursanalys är ofta tvärvetenskaplig och en plats där språkvetenskapen möter andra vetenskapliga inriktningar såsom statsvetenskap, psykologi, medicin och sociologi, m.fl.

 Den franska diskursanalysen har särskilt studerat institutionella och politiska texter med fokus på hur talaren och andras ”röster” och identiteter återges i texter. Således intresserar man sig för olika anföringsformer: hur rösterna citeras, inlemmas, omformuleras och ibland deformeras (t.ex. i medierna) och dessas koppling till genre. Alla språkliga element som refererar till talaren och talarsituationen är relevanta då de har direkt bäring på den situation och den genre där yttrandena tar form. Studierna kan handla om bruket av personliga pronomen, modala och nominala uttryck genom vilka skribenten eller talaren uttrycker attityd och refererar till olika identiteter. Diskursanalytiska studier syftar ofta till att rama in olika genrer och undersöka hur retoriskt effektiva olika texter är utifrån dessa parametrar.