Malin RoitmanDocent

Mitt forskningsfält har sin hemvist inom disciplinerna diskursanalys, pragmatik och medieforskning.

Min forskning handlar om politisk diskurs med inriktning på de språkliga medlens möjligheter till pragmatisk och retorisk användning. I bakgrunden finns ett intresse för gränserna mellan det objektiva och det subjektiva i medietexter. Som mediekonsumenter tror oss känna omvärlden och vår kunskap om och tolkning av händelser styrs främst av informationsurvalet, det som medierna väljer att rapportera, men också av mediernas språk, och det är därför dessa texter framstår som så viktiga att utforska. Mina studier har alltid varit förankrade i de konkreta språkliga uttrycken och hur dessa genom att hänföras till en viss kommunikativ situation ges betydelser och funktioner som kan tolkas som objektiva eller som subjektiva; i snävare mening kan man säga att det handlar om i vilken grad ett språkligt uttryck speglar avsändarens respektive mottagarens närvaro, attityd och genre.

När det gäller språkliga fenomen har forskningsfokus legat på satsnegationen. Den är intressant ur ett pragmatiskt-retoriskt perspektiv såsom modalitetsmarkör – dvs. att den hänförs till talaren/ skribentens attityd – och utifrån postulatet att negationen, bland andra språkliga enheter, kan beskrivas som en så kallad polyfonimarkör. Dessa markörer ger upphov till flera yttrandenivåer i texten, flera röster, vilket har betydelse för hur man tolkar en text. I min avhandling undersökte jag hur negationens polyfoniska struktur fungerar som ett verktyg för argumentation i ledarartiklar i fransk dagspress. Den teoretiska ramen spänner från semantik till diskursanalys och pragmatik; i första hand har utgångspunkten varit olika aspekter inom la théorie de l’énonciation, och där har Ducrot (1984), Nølke, Fløttum och Norén (2004) med sina mikroanalyser av polyfona-dialogiska markörer kunnat bidra med användbara teoretiska analysverktyg. Emellertid eftersom jag har byggt mina hypoteser utifrån ett makroperspektiv och där har diskursanalysen, särskilt genrestudier och argumentationsteorier, kunnat erbjuda olika koncept och begrepp som varit operativa i mina analyser. I mitt nuvarande projekt ”Fem presidentval i Frankrike 1974-2007. Valdebatterna i TV: argumentation och motargumentation” (som finansieras av Ahlström & Terserus stiftelse, 2009-2011) arbetar jag vidare med negationer och refutationer i de franska presidentvaldebatterna (1974-2007). Jag intresserar mig för hur kandidaterna motargumenterar med stöd i satsnegationen, vem som motargumenteras, hur negationens refutativa funktioner samspelar med interaktionen i debatten och hur detta kan säga något om helheten i respektive kandidats diskurs. I mitt kommande projekt ”Att vara trovärdig – de franska presidentkandidaternas utmaning i den sista valduellen/Negation och refutation: en fråga om inbördes relation” (2012-2114) närmar jag mig också begreppet ethos och nästa steg blir att försöka utforska sambandet mellan motargumentation/negation och kandidaternas strategier för att bygga upp sin trovärdighet.

Sedan min disputation har jag vidareutvecklat forskningen kring olika pragmatiska aspekter av negationens polyfoni. Jag har deltagit i ett nätverk (Therkelsen) om språklig polyfoni med forskare från Skandinavien vilket har utmynnat i två publikationer i gemensamma volymer. Mitt nuvarande projekt är ett samarbete med Françoise Sullet-Nylander inom ramen för forskningsprogrammet Le français parlé des médias; vi har gemensamt producerat tre artiklar om presidentvalsdebatterna, där vi förklarar argumentativa och retoriska funktioner hos interrogativa satser och negationen i de två senaste debatterna (1995, 2007). Inom ramen för The 12th International Pragmatics Conference i Manchester (IPRA) deltog jag som föredragshållare i panelen The Pragmatics of Negation tillsammans med andra negationsforskare från Europa och USA.