Forskningsinfrastruktur vid samhällsvetenskapliga fakulteten
Här finns samlad information om forskningsinfrastruktur inom samhällsvetenskap, såväl områdes- fakultets- och institutionsövergripande såväl som specifik forskningsinfrastruktur vid enskilda institutioner. Infrastruktur kan vara exempelvis labb, databaser eller arkiv.
Filmer om forskningsinfrastruktur
Är du nyfiken på hur humanvetenskapliga forskningsmiljöer kan se ut? Se våra filmer:
Glömda flygfoton - ny guldgruva för forskare
Se även artikeln på samma ämne:
Forskare räddar miljontals flygfoton över forna brittiska kolonier
Kartläggning av levnadsvanor får oss att förstå vår samtid
Se övriga filmer här:
Så går det till att forska i humanvetenskapliga forskningsmiljöer
Digital infrastruktur och databaser
Children of Immigrants – Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU)
En komparativ och longitudinell enkätundersökning i Sverige, England, Tyskland och Nederländerna (tidigare kallad Youth in Europe Study [YES]). Projektet har en bred ingång och berör frågor kring elevernas välbefinnande, nätverk och attityder. Studien baseras på ett nationellt representativt urval av elever i 8:e och 9:e klass. (Infrastrukturen förvaltas av SOFI)
Complab/Demscore
Statsvetenskapliga institutionen är tillsammans med SOFI involverade i den internationella infrastrukturen Demscore genom modulen CompLab - Comparative Policy Laboratory. CompLab tillhandahåller policydata över tre olika områden: migrations-, miljö och socialpolitik. CompLab är en av grundarna av Demscore, en digital infrastruktur som tillgängliggör data från de största databaserna inom demokrati, miljö, migration, social policy, konflikt och representation.
Database on historical monetary and financial statistics for Sweden
Databasen sammanställer och tillgängliggör historisk monetär och finansiell statistik för Sverige från 1668, några av tidsserierna går tillbaka till medeltiden. Konstruerar tidsserier konsistenta över tid och applicerar dagens definitioner, bl a för att underlätta långtidsanalyser över till exempel huspriser, relationen mellan penningmängd och inflation samt den makroekonomiska utvecklingen.
Webbsida för Historical statistics
Generations and Gender Survey (GGS)
Generations and Gender Survey (GGS) är en nationell surveyundersökning med tillhörande kontextdatabas som ingår i ett internationellt surveyprogram. En svensk GGS ger nya kunskaper om beslutsprocesser rörande familjebildning och barnafödande, hur subjektiva värderingar påverkar sådana beslut, relationer inom familjer och mellan generationer, samt ge en ökad förståelse av samhällets roll i skapandet av olika förutsättningar för arbete och familj. I den svenska undersökningen är SCB ansvarig datainsamlare. Uppföljningar av demografiska utfall under 2013-2016 har gjorts med hjälp av registerdata. GGS genomförs även i ett stort antal andra europeiska länder som en del av det internationella The Generations and Gender Programme (GGP). På Stockholms universitet används databaserna exempelvis av demografer och sociologer.
Mer om Generations and Gender Survey (GGS)
GRACE – Governing the Anthropocene (GRACE) Database
(GRACE) Database erbjuder information om nationella responser för miljöpolicy/miljöskydd i 37 länder under perioden 1970-2022.
HUMINFRA
Huminfra är en svensk nationell infrastruktur som stödjer digital och experimentell forskning inom humaniora genom att på en gemensam webbplattform sammanställa och länka till svenska material och forskningsverktyg samt genom att utveckla nationella metodkurser.
Huminfra (sidan är på engelska)
Levnadsnivåundersökningen (LNU)/REWHARD
Levnadsnivåundersökningen (LNU) är en riksrepresentativ intervjuundersökning där materialet samlats in och sammanställts av forskare från SOFI, Institutet för social forskning. I LNU intervjuas deltagare om sina faktiska levnadsförhållanden inom en rad områden, t.ex. familj, hälsa, utbildning, ekonomi, fritid, boende, politiskt deltagande och sysselsättning/arbetsförhållanden. Genom undersökningen kan man studera levnadsförhållanden över tid. Den senaste LNU-undersökningen finansierades av Vetenskapsrådet som en del av infrastrukturen REWHARD (Relations, Work and Health across the life-course - A Research Data infrastructure).
Mer om Levnadsnivåundersökningen (LNU)
REWHARD är en nationell infrastruktur som syftar till att underlätta forskning om hur arbets- och levnadsförhållanden påverkar varandra liksom individernas hälsa, sjukfrånvaro och välbefinnande över livsloppet. REWHARD består av databaserna SLOSH, LNU, IMAS och STODS och finansieras främst av Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet och Stockholms universitet.
Health Bank
Swedish Health Record Research Bank (eller ”Health Bank”), som hör till Institutionen för data- och systemvetenskap innehåller runt två miljoner avidentifierade patientjournaler från Karolinska universitetssjukhuset från åren 2006–2014.
Mer om Health Bank (på engelska)
NEAR
NEAR, The National E-infrastructure for Aging Research är en nationell infrastruktur där Stockholms universitet medverkar. Den möjliggör användningen av databaser från stora och longitudinella befolkningsbaserade studier om åldrande och hälsa i Sverige. Det är en nationell infrastruktur där Stockholms universitet medverkar.
SCIP (Social Citizenship Indicator Program)/Social Policy Indicators (SPIN) Database
Social Citizenship Indicator Program (SCIP) är en databas som beskriver utvecklingen av medborgarnas rättigheter och skyldigheter inom fem stora socialförsäkringsprogram i 18 OECD-länder vid 15 tidpunkter från åren 1930 och fram till 2005.
Läs mer om SCIP-databasen på SPIN:s webbsidor, se nedan.
Databasen Social Policy Indicators (SPIN) utgör grunden för ny jämförande och longitudinell forskning om orsaker och konsekvenser av välfärdsstater. SPIN tillhandahåller jämförande data om medborgarnas sociala rättigheter och skyldigheter, databasen är inriktad på analyser av institutioner och hur de manifesteras genom socialpolitisk lagstiftning. SCIP och SPIN är en del av CompLab, som i sin tur är en del av DEMSCORE.
Stockholm Life Course Project (SLCP)
Stockholm Life-Course Project (SLCP), som hör till Kriminologiska institutionen, är en longitudinell studie av brottslighet. Sammanlagt består datamaterialet av drygt 15 000 personer. SLCP bygger på tre intervju- och registerstudier av ungdomar under 20 år: Klientelstudien, Skå-studien och Paragraf 12-hemstudien. Samtliga studier omfattade en grupp av lagöverträdare. Medlemmar av denna grupp hade under ungdomstiden haft problem i form av brottslighet och annat antisocialt beteende.
År 2011 förstärktes studien ytterligare med data från Flergenerationsregistret. Man kunde därmed koppla ihop deltagarna i de tre grundstudierna med deras föräldrar, barn, barnbarn, syskon och syskonbarn, vilket resulterade i 15 390 individer för vilka nya registeruppgifter samlats in.
Mer om Stockholm Life Course Project (SLCP)
Stockholm Multigenerationella studie (SBC Multigen)
Stockholm Multigenerationella studie (SBC Multigen) skapades 2018/2019 och är baserad på statistiskt datamaterial från dataregistret RELINK53. Registret inkluderar data från 14 608 kohortmedlemmar, (tillsammans med sina syskon, föräldrar, barn och syskons barn, samt barnbarn och syskons barnbarn), vilket utgör underlaget för SBC Multigen.
Svensk nationell datatjänst
Svensk nationell datatjänst (SND) är en nationell infrastruktur som Stockholms universitet är en del av. Tjänsten har som huvuduppgift att stödja tillgänglighet, bevarande och återanvändning av forskningsdata och relaterat material.
Svenska tvillingregistret (STR)
En nationell infrastruktur där Stockholms universitet medverkar. Världens största tvillingregister med information om cirka 87 000 tvillingpar med känd zygositet (en- eller tvåäggstvillingar) är en ovärderlig resurs för medicinsk forskning.
Young Adult Panel Study (YAPS)
YAPS bygger på en panel av unga vuxna som svarat på en postenkät 1999 och som sedan följs upp 2003 och 2009. Registerdata om giftermål, barnafödande, skilsmässa och separationer har kopplats till enkätsvar om arbete och familj samt attityder till desamma. Data innehåller cirka 3500 ungdomar och har samlats in av Statistiska centralbyrån. Forskare på SUDA, Stockholms universitets demografiska avdelning har varit med och utformat enkäten.
Mer om Young Adult Panel Study (YAPS) (engelsk sida)
Läs mer här om demografisk data (engelsk sida)
Kartografi och geografiska informationssystem (GIS)
Geografisk kontext
Geografisk kontext är en del av statistiska centralbyråns MONA, micro-data online access. Data är från flera register så som register över totalbefolkningen och LISA, Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkring- och arbetsmarknadsstudier och inte minst geografidatabasen. Till skillnad från en del andra MONA-projekt på SU finns här alltså mer geografiska data, så som geografiska koordinater för individer, fastigheter och arbetsplatser. I deras samling av registerdata ”Geografisk kontext: Ett nytt sätt att mäta vad omgivningen betyder för individens livsbana” är syftet att utnyttja ny mätmetod för att besvara frågan om hur individers sociala sammanhang i grannskap och områden, utanför familjen påverkar attityder och handlingsmönster. Påverkas barn och unga av bostadsområdet vad gäller livsbanor? Påverkas olika grupper olika? Hur påverkar skalnivån, dvs. storleken på ett område, omgivningens betydelse? Data i Geografisk kontext finns från 1990 till 2019.
Domänspecialist rumsliga data – SND
Stockholms universitetsbibliotek har ansvar för domänspecialistfunktionen för rumsliga data. Arbetet sker inom ramen för det nationella samarbetet Svensk nationell datatjänst (SND) vilket är ett konsortium bestående av ett antal lärosäten i landet.
Arbetet med rumsliga data används exempelvis av Kulturgeografiska institutionen och Institutionen för Naturgeografi.
Laboratorier
Gösta Ekmans Laboratorier
Laboratoriet hör till Psykologiska institutionen. Forskningen kretsar kring hur vi människor upplever vår omvärld med hjälp av synsinnet, hörselsinnet och luktsinnet. Här studeras bland annat psykologiska effekter av buller, hur luktsinnet kan användas för att upptäcka demenssjukdom, hur blinda personer kan lära sig att navigera med hjälp av andra sinnen, och hur personer med spindelfobi kan undvika att reagera emotionellt.
Mer om Gösta Ekmans laboratorier
Stockholms universitets sömnlaboratorium
I sömnlaboratoriet, som hör till Psykologiska institutionen, kan deltagare sova isolerade från faktorer som starkt ljus, buller, klockor, (mobiltelefoner), och annat som kan påverka sömnen. Laboratoriet har utrustning för att registrera och analysera polysomnografi (EEG – hjärnans elektriska aktivitet, EOG - ögonrörelser och EMG - muskelspänning), men här kan även deltagarnas hjärtfrekvens, rörelser och beteenden mätas (bland annat med kameror), och här finns även utrustning för att ta prover för att mäta hormoner, ämnesomsättning och immunfunktion.
I laboratoriet kan man utföra kognitiva test, och här finns även aktigrafer och ambulatorisk EEG-utrustning för att registrera aktivitet och sömn i fältstudier.
Läs mer om Sömnlaboratoriet på Psykologiska institutionens webbsida
Stockholm University Brain Imaging Centre (SUBIC)
SUBIC är en avancerad multidisciplinär infrastruktur för icke-klinisk forskning om hjärnans funktion och struktur. SUBIC stödjer svensk forskning med toppmodern avbildningsteknik. Centret tillhandahåller utrustning och experthjälp för experiment med Magnet Resonans Tomografi (MRI), Röntgenmikroskop, Electroencefalogram (EEG), Transkranial Magnetisk Stimulering (TMS) och Ögonmätning. Resurserna är lämpliga för grundläggande och tillämpad forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och naturvetenskap.
Övrig infrastruktur
Stockholms universitets psykologiska klinik (SUPK)
Stockholms universitets psykologiska klinik syftar till att skapa en nationellt ledande miljö för forskning om psykologisk behandling, diagnostik och professionsdidaktik. Psykologiska kliniken ska verka för detta genom att tillhandahålla en klinisk miljö för psykologisk forskning och metodutveckling samt att inom intresseområdet samverka med andra lärosäten och verksamheter nationellt och internationellt. En förutsättning för detta är mottagningsverksamheten, som har uppdraget att erbjuda utbildning vid en modern mottagning med hög kvalitet gällande psykoterapeutisk metodik, behandlingsevaluering, patientsäkerhet och forskning samt erbjuda allmänheten psykologisk behandling.
Senast uppdaterad: 31 januari 2025
Sidansvarig: Humanvetenskapliga områdeskansliet