Forskningsinfrastruktur vid samhällsvetenskapliga fakulteten

Är du nyfiken på hur humanvetenskapliga forskningsmiljöer kan se ut? Se våra filmer: 

Kartläggning av levnadsvanor får oss att förstå vår samtid

Se övriga filmer här: 

Så går det till att forska i humanvetenskapliga forskningsmiljöer

Children of Immigrants – Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) 

En komparativ och longitudinell enkätundersökning i Sverige, England, Tyskland och Nederländerna (tidigare kallad Youth in Europe Study [YES]). Projektet har en bred ingång och berör frågor kring elevernas välbefinnande, nätverk och attityder. Studien baseras på ett nationellt representativt skolbaserat urval av elever i 8:e och 9:e klass. Utöver elevernas utsagor görs även separata intervjuer med målsmän och klassföreståndare. (Infrastrukturen hör till SOFI)

Mer om undersökningen   

Complab/Demscore

Statsvetenskapliga institutionen är tillsammans med SOFI involverade i den internationella infrastrukturen Demscore genom modulen CompLab - Comparative Policy Laboratory. CompLab tillhandahåller policydata över tre olika områden: migrations-, miljö och socialpolitik. CompLab är en av grundarna av Demscore, en digital infrastruktur som tillgängliggör data från de största databaserna inom demokrati, miljö, migration, social policy, konflikt och representation.

Läs mer om Complab

Läs mer om Demscore

Database on historical monetary and financial statistics for Sweden 

Databasen sammanställer och tillgängliggör historisk monetär och finansiell statistik för Sverige från 1668, några av tidsserierna går tillbaka till medeltiden. Konstruerar tidsserier konsistenta över tid och applicerar dagens definitioner, bl a för att underlätta långtidsanalyser över till exempel huspriser, relationen mellan penningmängd och inflation samt den makroekonomiska utvecklingen. Få sådana databaser täcker så pass lång tid, officiellt producerad monetära statistiken går oftast 1-2 bara årtionden tillbaka. 

Webbsida för Historical statistics

Digital Humanvetenskap (DHV)

Digital humanvetenskap är ett mångvetenskapligt studium av det digitala samhället. Det inkluderar humaniora, samhällsvetenskap och juridik vid Stockholms universitet.

Digital humanvetenskap (DHV) innebär interdisciplinära studier av digitala artefakter och miljöer och deras betydelse för människan och samhället. Detta inkluderar bland annat:

• Humanvetenskapliga studier av aktörer och deras roll i det digitala samhället
• Sociala och legala aspekter, ansvars- och etikfrågor
• Interaktioner mellan människor i digitala system och mellan människor och digitala entiteter

Läs mer om DHV

DHV utgör en av noderna i den nationella infrastrukturen Huminfra. Syftet med Huminfra är att stödja digital och experimentell forskning inom humaniora. På den gemensamma plattformen lyfts resurser över hela landet fram: utrustning, utbildning, material och expertis.

Besök HUMINFRA

Generations and Gender Survey (GGS) 

Generations and Gender Survey (GGS) är en nationell surveyundersökning med tillhörande kontextdatabas som ingår i ett internationellt surveyprogram. En svensk GGS möjliggör bland annat nya kunskaper om beslutsprocesser rörande familjebildning och barnafödande; hur subjektiva värderingar påverkar sådana beslut och relationer inom familjer och mellan generationer; hur genus samvarierar med olika beslut över livscykeln; hur sambanden mellan olika händelser över livscykeln ser ut; samt ge en ökad förståelse av samhällets roll i skapandet av olika förutsättningar för arbete och familj. I den svenska undersökningen som genomfördes under 2012-2013 med SCB som ansvarig datainsamlare deltog 9688 personer. Uppföljningar av demografiska utfall under 2013-2016 har gjorts med hjälp av registerdata. GGS genomförs även i ett stort antal andra europeiska länder som en del av det internaella The Generations and Gender Programme (GGP). Under 2020 gjordes en ny surveyomgång i Sverige och andra länder. Datainsamlingen för Sverige föranleddes av en period med fallande fruktsamhetstal. På Stockholms universitet används databaserna exempelvis av demografer och sociologer. 

Mer om Generations and Gender Survey (GGS)

Mer om GGP

GRACE – Governing the Anthropocene (GRACE) Database

(GRACE) Database erbjuder information om nationalla responser för miljöpolicy/miljöskydd i 37 länder under perioden 1970-2022. 

Läs mer om Grace 

Levnadsnivåundersökningen (LNU) 

Levnadsnivåundersökningen (LNU) är en riksrepresentativ intervjuundersökning som tidigare genomförts 1968, 1974, 1981, 1991 och 2000 och 2010, 2020-22, där materialet samlats in och sammanställts av forskare från SOFI, Institutet för social forskning. Den senaste LNU-undersökningen finansierades av Vetenskapsrådet som en del av infrastrukturen Rewhard (RElations, Work and Health across the life-course - A Research Data infrastructure). I LNU intervjuas deltagare om sina faktiska levnadsförhållanden inom en rad områden, t.ex. familj, hälsa, utbildning, ekonomi, fritid, boende, politiskt deltagande och sysselsättning/arbetsförhållanden. Genom undersökningen kan man studera levnadsförhållanden över tid. 

Mer om Levnadsnivåundersökningen (LNU)   

Health Bank 

Swedish Health Record Research Bank (eller ”Health Bank”), som hör till Institutionen för data- och systemvetenskap innehåller runt två miljoner avidentifierade patientjournaler från Karolinska universitetssjukhuset från åren 2006–2014. 

Mer om Health Bank (på engelska) 

Rewhard (SFI)

REWHARD är en nationell infrastruktur som syftar till att underlätta forskning om hur arbets- och levnadsförhållanden påverkar varandra liksom individernas hälsa, sjukfrånvaro och välbefinnande över livsloppet. REWHARD består av databaserna SLOSH, LNU, IMAS och STODS och finansieras främst av Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Mer om REWHARD  

SCIP (Social Citizenship Indicator Program)

Social Citizenship Indicator Program (SCIP) är en databas som beskriver utvecklingen av medborgarnas rättigheter och skyldigheter inom fem stora socialförsäkringsprogram i 18 OECD-länder vid 15 tidpunkter från åren 1930 och fram till 2005. Tillsammans med uppgifter som beskriver olika aspekter av socialförsäkringarnas stadganden samt befolkningsstruktur och beskattning av ersättningar omfattar databasen informationer på sammanlagt ungefär en kvarts miljon datapunkter.

Läs mer om SCIP-databasen på SPIN:s webbsidor, se nedan.

Social Policy Indicators (SPIN) Database 

Databasen Social Policy Indicators (SPIN) utgör grunden för ny jämförande och longitudinell forskning om orsaker och konsekvenser av välfärdsstater. SPIN tillhandahåller jämförande data om medborgarnas sociala rättigheter och skyldigheter, databasen är inriktad på analyser av institutioner och hur de manifesteras genom socialpolitisk lagstiftning.

Mer om SPIN 

Stockholm Life Course Project (SLCP) 

Stockholm Life-Course Project (SLCP), som hör till Kriminologiska institutionen, är en longitudinell studie av brottslighet. Sammanlagt består datamaterialet av drygt 15 000 personer. SLCP bygger på tre intervju- och registerstudier av ungdomar under 20 år: Klientelstudien (första undersökning 1959–1963), Skå-studien (första datainsamling 1955–1961) och Paragraf 12-hemstudien (första undersökning 1990–1994). Samtliga studier omfattade en grupp av lagöverträdare. Medlemmar av denna grupp hade under ungdomstiden haft problem i form av brottslighet och annat antisocialt beteende. Två av studierna omfattade också en kontrollgrupp: personer som ur demografisk synpunkt matchade lagöverträdarna, men som inte hade några kända problem med brottslighet. 

År 2011 förstärktes studien ytterligare med data från Flergenerationsregistret. Man kunde därmed koppla ihop deltagarna i de tre grundstudierna med deras föräldrar, barn, barnbarn, syskon och syskonbarn, vilket resulterade i 15 390 individer för vilka nya registeruppgifter samlats in.

Mer om Stockholm Life Course Project (SLCP) 

Young Adult Panel Study (YAPS) 

YAPS bygger på en panel av unga vuxna som svarat på en postenkät 1999 och som sedan följs upp 2003 och 2009. Registerdata om giftermål, barnafödande, skilsmässa och separationer har kopplats till enkätsvar om arbete och familj samt attityder till desamma. Data innehåller cirka 3500 ungdomar och har samlats in av Statistiska centralbyrån. Forskare på SUDA, Stockholms universitets demografiska avdelning har varit med och utformat enkäten.

Mer om Young Adult Panel Study (YAPS) (engelsk sida)

Läs mer här om demografisk data (engelsk sida)

Geodataenheten 

Geodataenheten på Kulturgeografiska institutionen arbetar med rumslig information, skapade med digitala tekniker och tänkta för användning i geografiska informationssystem (GIS). Här sker metodutveckling och ges stöd för forskningsprojekt som använder GIS. Enheten är ansvarig för utbildning inom GIS och kartografi och även värd för IDRISI Resource Center vid Stockholms universitet; en rasterbaserad GIS-programvara. Informationen från ett flertal forskningsprojekt och uppdragsprojekt finns presenterade och åtkomliga från enhetens hemsida. Enheten har även exempelvis medverkat vid Universitetsbibliotekets uppbyggnad av historiska rumsliga data.

Mer om Geodataenheten

GEOSTAR 

Är besläktat med demografernas STAR-data (se även nedan under SOFI) men inkluderar mer geografiska data, så som geografiska koordinater för individer, fastigheter och arbetsplatser.

I det projekt ”Geografisk kontext: Ett nytt sätt att mäta vad omgivningen betyder för individens livsbana” som har tillgång till GEOSTAR är syftet att utnyttja ny mätmetod för att besvara frågan om hur individers sociala sammanhang utanför familjen påverkar attityder och handlingsmönster.

Påverkas barn och unga av bostadsområdet vad gäller livsbanor? Påverkas olika kohorter och grupper olika? Hur påverkar skalnivån omgivningens betydelse? Data i Geostar finns från 1990 till 2013.

 

Domänspecialist rumsliga data – SND 

Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet har genom rektorsbeslut ansvar för domänspecialistfunktionen för rumsliga data. Arbetet sker inom ramen för det nationella samarbetet Svensk nationell datatjänst (SND) vilket är ett konsortium bestående av ett antal lärosäten i landet. Huvudkontoret finns i Göteborg medan annan verksamhet utförs på ett flertal andra lärosäten. En del av konsortiearbetet utgörs av så kallade domänspecialister. Dessa ansvarar för olika typer av forskning och olika typer av data. Dessa är spridda till de större högskolorna i landet.

Arbetet med rumsliga data genomförs gemensamt av Kulturgeografiska institutionen och Institutionen för Naturgeografi. Det finns särskilda utmaningar att hantera GIS-data, digitala kartor och andra rumsliga data, såsom projektioner, koordinatsystem och geografisk upplösning. Filstrukturerna kan också vara komplexa och förändrats över tid beroenden på programvarornas utveckling. Forskningsdata av den karaktären ska vara nåbara och användbara för andra forskare. Domänspecialisterna ska stödja detta arbete inom SND.

SND:s webbplats  

För mer information om konsortiet och arbetet med SND generellt 

Gösta Ekmans Laboratorier 

Laboratoriet hör till Psykologiska institutionen. Forskningen kretsar kring hur vi människor upplever vår omvärld med hjälp av synsinnet, hörselsinnet och luktsinnet. Här studeras bland annat psykologiska effekter av buller, hur luktsinnet kan användas för att upptäcka demenssjukdom, hur blinda personer kan lära sig att navigera med hjälp av andra sinnen, och hur personer med spindelfobi kan avvänja sig från starka emotionella reaktioner. 

Mer om Gösta Ekmans laboratorier

Stockholms universitets sömnlaboratorium

I sömnlaboratoriet, som hör till Psykologiska institutionen, kan deltagare sova isolerade från faktorer som starkt ljus, buller, klockor, (mobiltelefoner), och annat som kan påverka sömnen. 

Laboratoriet har utrustning för att registrera och analysera polysomnografi (EEG – hjärnans elektriska aktivitet, EOG - ögonrörelser och EMG - muskelspänning), men här kan även deltagarnas hjärtfrekvens, rörelser och beteenden mätas (bland annat med kameror), och här finns även utrustning för att ta prover för att mäta hormoner, ämnesomsättning och immunfunktion.

I laboratoriet kan man utföra kognitiva test, och här finns även aktigrafer och ambulatorisk EEG-utrustning för att registrera aktivitet och sömn i fältstudier.

Läs mer om Sömnlaboratoriet på Psykologiska institutionens webbsida

Stockholm University Brain Imaging Centre (SUBIC) 

SUBIC är en ny strategisk satsning av Stockholms universitet och infrastrukturen används av forskare både inom naturvetenskap och humanvetenskap. SUBIC tillhandahåller en infrastruktur för hjärnavbildningsforskning med inriktning mot funktionen hos människors och djurs hjärnor. Den forskning som bedrivs vid centret omfattar såväl språk- och beteendevetenskapliga humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, juridik samt zoologi, matematik och andra naturvetenskapliga discipliner. SUBIC är en unik facilitet i Sverige, med överskridande forskningsmöjligheter över samtliga fakultetsområden. SUBIC kommer initialt att förvaltas av Institutionen för lingvistik, men är ett samarbete mellan Stockholms universitets olika institutioner. Medverkande institution inom samhällsvetenskapliga fakulteten är Psykologiska institutionen.

SUBIC finns i Arrheniuslaboratoriet.

För mer information, se SUBIC:s webbplats.

Till SUBIC:s webbplats

Stockholms universitets psykologiska klinik (SUPK)

Stockholms universitets psykologiska klinik syftar till att skapa en nationellt ledande miljö för forskning om psykologisk behandling, diagnostik och professionsdidaktik. Psykologiska kliniken ska verka för detta genom att tillhandahålla en klinisk miljö för psykologisk forskning och metodutveckling samt att inom intresseområdet samverka med andra lärosäten och verksamheter nationellt och internationellt. En förutsättning för detta är mottagningsverksamheten, som har uppdraget att erbjuda utbildning vid en modern mottagning med hög kvalitet gällande psykoterapeutisk metodik, behandlingsevaluering, patientsäkerhet och forskning samt i samverkan med det omgivande samhället erbjuda allmänheten en säker och god vård i form av psykologisk behandling. 

Till klinikens webbsida