Optimerade hamnar sparar energi till sjöss

Stora miljövinster är att vänta när lastfartygs energianvändning ses över. Foto: Mika Baumeister/Unsplash.

När ett flygplan startar har det en bestämd landningsplats och ett tidsfönster för när landningen ska ske. Det innebär att kaptenen kan anpassa hastigheten och nå fram till flygplatsen i rätt tid.

För fraktfartyg finns inga sådana tidsfönster.

– Ute till havs pågår en kapplöpning där alla fartyg försöker nå hamnen så fort som möjligt. Om de i stället hade bestämda ankomsttider skulle mycket energi kunna sparas.

Det säger Simon Hacks, en tyskfödd forskare som tog vägen över KTH och University of Southern Denmark innan han landade på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. Det var i början av 2023.

Ny docent med nytt projekt

Ett drygt halvår senare har han befordrats till docent. Nyligen blev det också klart att han, tillsammans med kollegor från en rad andra länder, får forskningsmedel från EU:s Horizonprogram. Totalt rör det sig om 8 miljoner euro för 3,5 år. Pengarna satsas i ett projekt som ska optimera fartygs energianvändning i syfte att minska deras utsläpp.

För att göra detta krävs samordning och utbyte av information mellan flera olika aktörer: hamnkontor, terminaler, rederier och leverantörer. I dagsläget är det ”först till kvarn” som gäller. När alla fartyg gasar på mot hamnen samtidigt är det oundvikligt att några kommer att behöva vänta på sin tur att lasta av och på. Bränsleförbrukningen blir hög – helt i onödan – och därmed blir miljön lidande.

Genom att simulera hot kan man hitta organisationers svaga punkter

– I min forskning intresserar jag mig för två saker. Det ena är verksamhetsmodellering som handlar om att samordna företags olika delar, till exempel mål, strategier, processer och projekt. Det andra är säkerhet. Genom att simulera hot kan man hitta organisationers svaga punkter och räkna ut var attacker troligen skulle ske, säger Simon Hacks.

Simon Hacks, nybliven docent på Institutionen för data- och systemvetenskap. Foto: Åse Karlén.

Säkra processer

Han ägnar sig åt företagsnära forskning, där resultaten kan tillämpas i verksamheten. I tidigare studier har han bland annat studerat systemarkitektur och säkerhet inom sektorer som energi, robotik och sakernas internet (IoT). Den kunskapen ser Simon Hacks nu fram emot att bygga vidare på i det nya projektet.

– Min roll blir att göra säkerhetsbedömningar. Och de forskningsresultat vi får fram kommer att kunna användas även i andra hamnar runtom i världen.

Som nybliven docent ser jag fram emot att handleda doktorander

Att DSV blev hans nya arbetsplats beror på flera olika saker, förklarar Hacks. En starkt bidragande faktor var att han mötte och lärde känna DSV-forskarna Janis Stirna och Jelena Zdravkovic på olika konferenser. Simon Hacks konstaterar att hans forskning ligger väl i linje med andra projekt på DSV, så när möjligheten att få en fast anställning uppstod var han inte sen att flytta till Stockholm.

– Under våren handledde jag några exjobb på institutionen. Framöver kommer jag att undervisa, bland annat inom systemintegrering och ansvarsfull AI, och vi tittar på hur jag kan involveras i fler projekt med DSV-kollegor. Som nybliven docent ser jag också fram emot att få handleda doktorander, säger Simon Hacks.

Kontakta Simon Hacks

A shorter version of this article is available in English

Text: Åse Karlén