Beskrivning:

Vi placerar en natriumlampa på ett bord framför en vit duk och släcker ljuset i taket, så att man tydligt kan se det karakteristiska gula ljuset från natriumlampan på duken. Vi tänder sedan en låga med en bunsenbrännare. Flamman påverkar inte det gula ljuset på duken.

Figur 1.
Figur 1. Tor testar bunsenbrännaren.
 

Vi släcker nu natriumlampan ett tag och tillför vanligt koksalt (NaCl) till lågan. Den kommer att anta samma kraftigt gula färg på grund av att natriumet i saltet exciteras och sedan deexciteras vid förbränningen.

Figur 2.
Figur 2. Experimentuppställning.
 

Vi tänder nu natriumlampan igen och ser att flamman nu ger en skugga på filmduken! Natriumet kan alltså också absorbera ljus med samma våglängd som det emitterar vid deexcitation! Det är alltså samma energikvantum som tas upp när en natriumatom exciteras som den sänder ut när den deexciteras!

Vi lär oss att våglängden hos ljuset från natriumlampan motsvarar en viss energi, nämligen exakt just denna energiskillnad hos en natriumatom mellan att vara exciterad och i vara sitt grundtillstånd. Det är alltså så en natriumlampa funkar! Vi förklarar att fotonerna som sänds ut när atomen deexciteras tillbaka till sitt grundtillstånd alla har exakt denna energi, och alltså alla exakt samma motsvarande våglängd, vilket ger den gula färgen på ljuset. En natriumatom kan bara absorbera fotoner med exakt denna energi, varför ljuset från natriumlampan absorberas i saltflamman men inte ljuset från t.ex. en vanlig lampa.

Figur 3.
Figur 3. Vi för in en tråd som doppats först i vatten och sedan i salt in i en gaslåga. Detta resulterar i en kraftig, gul låga. Natrium i lågan absorberar ljus från lampan, och skapar därför en distinkt skugga på skärmen.
 
Figur 4. Tanja visar att en saltad koppartråd i lågan gör att flamman kastar en skugga på filmduken!
Figur 4. Tanja visar att en saltad koppartråd i lågan gör att flamman kastar en skugga på filmduken!