Alex Sulaj är masterstudent i fysik vid Fysikum

Han heter Aleksandros Sulaj (alla kallar honom Alex) och kommer från Grekland. Efter examen från universitetet i Aten kom han till Sverige och är nu masterstudent i fysik vid Fysikum. Han har gjort en praktikperiod och vill stanna i Sverige och arbeta inom industrin. Hans råd till andra studenter är att resa utomlands och att göra praktik.

Alex Sulai, student på masterprogrammet i fysik hos Fysikum
Alex Sulai, student på masterprogrammet i fysik hos Fysikum

Alex berättar om sig själv och sina framtidsplaner.

— Mitt namn är Aleksandros Sulaj (alla kallar mig Alex) och jag är från Grekland. Jag föddes den 28 oktober 1999 och växte upp i Aten med mina föräldrar och två bröder. Just nu är jag inskriven på ett masterprogram i fysik på SU.
Under gymnasiet gillade han matematik och litteratur och var okej med resten av kurserna, men av någon anledning var han riktigt dålig i fysik.
— Jag varken älskade eller hatade ämnet, jag var bara dålig på det. För att lösa det skaffade mina föräldrar en privatlärare åt mig så att jag kunde komma ikapp de andra eleverna. Det var under dessa lektioner som jag blev förälskad i fysik. Min lärare lyckades överföra sitt intresse till mig och i slutet av gymnasiet var fysik det ämne som jag älskade mest och var bäst på.

 

Trots vissa svårigheter klarade han sin examen

De saker han lärde sig i gymnasiet verkade inte räcka till, så att studera fysik på universitetet verkade vara ett naturligt alternativ för honom.
— Jag gjorde riktigt bra ifrån mig på antagningsproven och lyckades bli antagen till en kandidatexamen i fysik vid Atens universitet i september 2017. Jag var ganska glad i början, men under mitt andra år misslyckades jag med nästan alla kurser och var på väg att sluta helt och hållet. Mitt program var ett av de svåraste i Grekland och jag trodde inte att jag skulle klara av det. En av mina professorer rådde mig till och med att byta huvudämne. Men efter att ha pratat med några vänner verkade denna känsla vara gemensam även för andra. Så jag sa till mig själv att fortsätta försöka. Sedan hade jag ett riktigt bra sista år och lyckades ta examen i december 2021 med ett bra betyg.

 

2022 började han studera fysik på Fysikums masterprogram

Efter examen ville han ha en förändring och välkomnade idén att bo utomlands och om möjligt kanske fortsätta sin utbildning ännu längre.
— Jag bestämde mig för att flytta till Sverige och efter några månader blev jag också antagen till SU för ett masterprogram. När jag är klar med mina studier skulle jag vilja stanna i Sverige och arbeta i branschen. Jag gjorde praktik på ett företag förra året och det har varit en fantastisk lärorik erfarenhet. I framtiden kan jag tänka mig att göra det jag gjorde under praktiken.

 

Praktiken på Cobolt

— Företaget där jag gjorde min praktik heter Cobolt och ligger i
ligger i Solna Strand. Det var en start-up som härstammade från KTH och har vuxit mycket under åren. Det handlar om fotonik och tillverkar lasrar för olika applikationer.
Bland kunderna finns läkemedelsföretag, universitet, andra fotonikföretag och laboratorier. Företaget går också under namnet "Hübner Photonics".
Innan jag började mina studier vid Stockholms universitet (september 2022) arbetade jag kort på Cobolt från juni 2022 till augusti 2022.

Jag trivdes verkligen där, och vi kom överens med företaget om att fortsätta vårt avtal (dock på deltid på grund av studier), och jag arbetar fortfarande där. Det var verkligen de bästa kontakter man kan ha för en praktikplats.

Jag arbetade inom produktion men jag var intresserad av att se hur färdigheterna från universitetet tillämpas i branschen. Jag frågade FoU-chefen om jag kunde arbeta med ett projekt som en del av kursen "Internship in Physics" på SU och han gick med på det. Det konstiga var att jag både arbetade och gjorde praktik inom samma företag. Sättet vi löste det på var att jag på fredagar bara gjorde FoU-grejer.

Projektet vi arbetade med hette "Våglängdsavstämning av en solid state
laser". En förenklad version av en laser består helt enkelt av ett aktivt medium mellan två reflektorer. Det genererade ljuset från mediet studsar tillbaka från reflektorerna och orsakar en stimulerad emission från mediet som leder till en förstärkning av ljuset. Dessa två reflektorer tillåter endast ljus som stör konstruktivt att studsa fram och tillbaka. Det
villkor som uppfyller detta är : L = mλ/2. Detta innebär att om man ändrar kavitetens längd (L) kan man få laserns utgångsvåglängd (λ) att ändras på samma sätt.

Problemet med lasrar är att kaviteten vid kontinuerlig drift, på grund av temperaturfluktuationer, drar ihop sig och expanderar vilket leder till en slumpmässig fluktuation av laserns utgångsvåglängd.

Mål för praktiken:

  • Etablera ett sätt att ställa in våglängden och beskriv hur inställningen fungerar.
  • Utveckla ett sätt att låsa lasern till en specifik våglängd.
  • Låsa lasern till en specifik absorptionslinje för jod.

Vi använde en piezoelektrisk kristall för att ställa in kavitetsstorleken. Piezo-kristallen drar ihop sig och expanderar beroende på den spänning som läggs på den. Genom att ställa in spänningen får man alltså i princip en förskjutning av våglängden.
Min uppgift var att göra allt det ovanstående med ovärderlig hjälp av en
FoU-kollega. Vi bestämde hur våglängden ändras med hjälp av en optisk spektralanalysator. Sedan skrev vi en algoritm för att upptäcka eventuella frekvensförskjutningar på grund av temperatur och med hjälp av dessa data kunde algoritmen sedan inducera en ny förskjutning för att motverka den första förskjutningen, vilket gjorde att frekvensen alltid var konstant.
När temperaturen orsakar df, inducerar vi -df så att vi stannar vid f = f0 (konstant).

Med hjälp av algoritmen, en jodgascell och en fotodetektor kunde vi sedan låsa laserfrekvensen till en specifik absorptionslinje för jod.
Vi var mer än nöjda med resultaten av praktikperioden. Vi ville fortsätta ännu längre med laserlåsning med hjälp av Doppler-fri spektroskopi, men vi hade inte tillräckligt med tid.
Jag skulle definitivt rekommendera studenter att få en praktikplats och det får gärna vara inom industrin.

Möjligheten att arbeta på universitetet finns redan på grund av avhandlingsprojekt, så praktikplatser inom universitetet är ganska onödiga. Jag lärde mig mycket av min tid på Cobolt (och gör det fortfarande!). Det lärde mig att tillämpa mina färdigheter på verkliga problem och att vara mer självständig när jag arbetar.

 

Alex råd till andra studenter

Res utomlands. Under min korta tid här i Sverige lärde jag mig mycket, träffade många människor och studerade på ett helt annat sätt än jag var van vid. Att komma hit var något som jag definitivt inte ångrar.
Att göra praktik. En praktikplats kan ge dig en smak av branschen och ett examensarbete en smak av den akademiska världen. Efter att ha gjort båda kan man göra ett välgrundat val mellan de två.

 

För mer information

Masterprogram i fysik vid Fysikum
Fyra studievägar föreslås: Partiklar och kosmos, kvantmateria, atomär-molekylär-optisk fysik och slutligen allmän fysik.

Hüber Fotonik