Ingvar Sjöblom är historiker vid Historiska institutionen samt vid Försvarshögskolan. Han var med och grundlade projektet som undersökningen ingår i, och som bidrar både till Ingvars forskning inom det CEMAS-ledda projektet Den glömda flottan och till Västerviks museums nya huvudutställningar.

Grattis till stödet! Kan du berätta vad det innebär?

– Tack! Ja, det är stiftelsen Voice of the Ocean som kommer att stödja nästa marinarkeologiska undersökningsetapp av vraket Elefanten. Vraket är mycket spännande. Det stora krigsfartyget deltog i både diplomatiska uppdrag och stora sjöslag. Efter grundstötning och klantigt reparationsarbete sjönk den år 1564 utanför skeppsgården i Kalmar.

Vraket efter Elefanten hittades på 1930-talet då det undersöktes och delar bärgades. Idag finns aktern utställd på Västerviks museum. Stiftelsen Voice of the Ocean har även bidragit med dykbåt och besättning under ett par dagar i samband med de två tidigare etapperna i projektet.

– I år kommer vi att få stöd med dykbåt och besättning under hel en vecka! Det är ett mycket värdefullt bidrag till humanistiska forskningsprojekt som annars inte skulle kunna finansiera bränsle, båt, besättningslöner och allt annat som ingår. Forskningspengarna försvinner snabbt när det handlar om tekniskt stöd och för vår forskargrupp är det ovärderligt

Ingvar Sjöblom. Foto: Privat.

Tvärvetenskapligt och internationellt samarbete

Sedan fyra år tillbaka har Ingvar deltagit i projektet tillsammans med en internationell tvärvetenskaplig forskargrupp med forskare från USA, Storbritannien och Sverige.

I Sverige är utgångspunkten för projektet samarbetet mellan Västerviks museum, Södertörns högskola, och Ingvar Sjöblom som deltar genom sitt delprojekt i forskningsprogrammet Den glömda flottan.

– På så sätt bidrar vi tillsammans till både ”tredje uppgiften” och vetenskaplig forskning. Jag ingår i kärngruppen tillsammans med professor Johan Rönnby vid Södertörns högskola och marinarkeologidoktoranden Veronica Palm. Hon är också är biträdande museichef vid Västerviks museum. Det var vi tre som grundlade projektet för att stödja museet med ny forskning till deras nya huvudutställning ”Vasakungarnas skepp”.

Johan Rönnby är chef för det marinarkeologiska institutet vid Södertörns högskola, och beskrivs av Ingvar som ett nav för marinarkeologisk utbildning i Norden som ansvarat för flera spektakulära marinarkeologiska undersökningar i Östersjön och Svarta havet. Johan Rönnby och Ingvar Sjöblom har tidigare arbetat tillsammans med vraken Mars, Gripen och Kravelen vid Franska stenarna. I den gruppen ingår även marinarkeologidoktoranden Rolf Warming och stöd av lokala dykare i Kalmar.

Förutom den Sverigebaserade gruppen deltar flera forskare från Storbritannien och USA.

– Professor John Adams från University of Southampton skrev till och med om Elefanten i sin avhandling. För honom är det ett kärt återseende. Dr Rodrigo Pachero vid HMS Victory i Portsmouth är vår dataexpert. Förutom marinarkeologisk forskning skapar han konst av fotogrammetri och undervattensfotografering. Professor Kroum Batchvarov vid University of Connecticut har sedan länge forskat om den skeppbyggnadstekniska utvecklingen.

Professor Kroum Batcharov bidrar även med ekonomiskt stöd från det stora amerikanska forskningsinstitutet INA, International Nautical Archeology. Genom stödet från INA får projektet även möjlighet att finansiera laboratorieanalyser, resor och logistik.

– Tillsammans är vi en tvärvetenskapligt tung forskargrupp! Det är också ett tvärdisciplinärt utbyte då vi skriver tillsammans (artiklar/böcker) och presenterar våra forskningsresultatet på internationella konferenser. 

"Det historiska källmaterialet gör att jag kan kunnat följa byggnationen i detalj"

Ingvar står för den historiska kompetensen i forskargruppen. Hans bidrag till det tvärvetenskapliga projektet är att utifrån det tunga artilleriet undersöka hur de fördelades i Elefantens 52 ”skottportar”.

– Utifrån artilleriets fördelning på Elefanten kan jag även dra slutsatser för andra samtida örlogsfartyg. Det ger en bild av fartygets krigföringsförmåga som jämförs med vraket Mars, som sänktes 1564, och andra stora kravellbyggda fartyg.

– Det ingår också i mitt delprojekt ”Krigföring till sjöss 1470-1570” inom Riksbanksfinansierade forskningsprogrammet Glömda flottan. För mig är skeppet Elefanten en viktig pusselbit för genombrottet av artillerifartyg med kanonportar. Det historiska källmaterialet har gjort att jag har kunnat följa byggnationen i detalj.

Ingvars första stora delstudie ”Fästningskriget till sjöss 1555-1570” beräknas vara färdig efter sommaren.

– Där finns givetvis Elefanten med som ett centralt undersökningsobjekt. Det blir troligen också en mindre monografi om Elefanten. Dessutom deltar jag i publikationer tillsammans med den internationella forskargruppen.

Är det något du ser extra mycket fram emot med detta projekt?

– Alla nya resultat! Jag är övertygad att vi genom projektet kommer att kunna fördjupa forskningen om stora kravellbyggda örlogsfartyg. Redan idag kan vi ändra en hel del av det gamla forskningsläget och berätta nya historier för vetenskapssamhället och nyfikna museibesökare.