Foto: Yuri Arcurs

Socioekonomiska skillnader i dödlighetsrisk har dokumenterats över ett brett spektrum av dödsorsaker. Men kunskapen om den socioekonomiska profilen för COVID-19-dödlighet är begränsad. På samma sätt är kartläggningen av indirekta negativa konsekvenser av pandemin, såsom självmord och alkoholmissbruk längs socioekonomiska linjer, fortfarande bristfällig. 

Därför ville Thor Norström, professor emeritus vid Institutet för social forskning på Stockholms universitet, studera frågan närmare tillsammans med Mats Ramstedt på Karolinska institutetet. Vid en jämförelse av utvecklingen i självmord och alkoholrelaterad dödlighet under pandemin med utvecklingen före pandemin fann forskarna ingen skillnad vare sig för befolkningen i stort, eller olika undergrupper definierade efter kön och utbildning. Forskarna studerade perioden mars 2020 till december 2021 och januari 2016 till februari 2020. 

– Våra resultat är intressanta vid en helhetsbedömning av den svenska folkhälsopolitiken under pandemin. Det bör dock understrykas att vi bara analyserat de kortsiktiga effekterna av pandemin på allvarliga former av alkoholrelaterade skador och psykiska besvär, varför det är angeläget med uppföljningar av långsiktiga konsekvenser, säger Thor Norström. 

Ett annat resultat som framkommer i studien är en markant socioekonomisk skillnad i COVID-19-dödligheten bland befolkningen i arbetsför ålder (25-64), där individer med förgymnasial utbildning hade en nästan femfaldig risk jämfört med personer med eftergymnasial utbildning. Denna skillnad är något större än för dödlighet generellt.

Studien ”The impact of the COVID-19 pandemic on mortality in Sweden – did it differ across socioeconomic groups?” publicerades i tidsskriften European Journal of Epidemiology (5 januari 2024).

Ta del av studien

Text: Henrik Pehrsson, kommunikationsavdelningen Stockholms universitet