Ny studie: covid-19 la nya bördor på redan missgynnade grupper
I en ny studie kartlägger forskare vid Stockholms universitet hur covid-19 pandemin påverkade samhället. Resultatet visar på att pandemin drabbade missgynnade grupper i samhället värst, både direkt och indirekt, men att den gjorde så i enlighet med rådande ojämlikhetsmönster.
Studien som nyligen blev publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) är baserad på data för hela den svenska befolkningen och klarlägger covid-19 pandemins två första år. Studien beskriver pandemins ojämlika utfall i nio direkta och indirekta utfall genom att dela in befolkningen i fyra olika grupperingar.
Våra resultat bekräftar att pandemins bördor inte drabbade Sverige på ett jämlikt sätt. Socialt utsatta individer hade högre risk inte bara att bli allvarligt sjuka eller dö av covid-19, utan även att lida av fallande inkomster, förlora jobbet, inte få en cancerdiagnos, eller vänta på en operation, säger Adam Altmejd, en av författarna till studien och forskare på SOFI.
Studien är en del av SWECOV, ett större projekt om pandemins orsaker och verkan, under ledning av en av författarna, professor Torsten Persson som är verksam på IIES på Stockholms universitet. SWECOV är ett stort forskningsprogram som grundades baserat på de lärdomar författarna tog med sig från deras arbete i Coronakommissionen. Idag engagerar SWECOW över 50 forskare i fler än 20 olika delprojekt.
Två nya rön
I studien presenterar forskarna två nya rön:
(1) De visar att missgynnade grupper i samhället – de med låga inkomster, låg utbildning, och utomeuropeiska invandrare – led allra mest, inte bara av allvarlig sjukdom och död i covid-19, men också av värre allmänhälsa, av sämre tillgång till sjukvård, och av ekonomiska ansträngningar.
(2) De visar att de ojämlikhetsmönster som rådde innan pandemin förblev i stort oförändrade under pandemins två första år (2020 and 2021).
– Trögheterna i ojämlikheten är särskilt slående. Vår forskning understryker att ojämlikheten är väldigt envis, och genomsyrade samhället till och med under en stor och kaotisk kris som drabbade Sverige oväntat och hade sina rötter långt utanför vårt land, säger Olof Östergren, medförfattare till studien.
En lärdom inför framtida kriser är att ha befintliga ojämlikhetsmönster i åtanke när man utformar skyddande policyer. Utsatta grupper kommer sannolikt drabbas hårdare även då, tillägger Adam Altmejd.
Studien är deskriptiv och har inget svar på varför ojämlikhetsmönstrena såg ut som de gjorde, men forskarna arbetar på andra projekt där de hoppas kunna besvara sådana frågor.
– Vi undersöker i en efterföljande studie om skillnader i efterfrågan på vård och användning av vårdsystemet är viktiga förklaringar till varför de direkta och indirekta hälsoutfallen ser så olika ut, säger Adam Altmejd.
Läs mer om SWECOV på projektets hemsida
För mer information om studien kan du läsa artikeln Inequality and COVID-19 in Sweden: Relative risks of nine bad life events, by four social gradients, in pandemic vs. pre-pandemic years, i det senaste numret av PNAS.
Till PNAS artikeln (på engelska)
Kontakter:
Torsten Persson (IIES)
+46 79 313 3904
torsten.persson@iies.su.se
Adam Altmejd (SOFI)
+46 73 420 0120
adam.altmejd@sofi.su.se
Olof Östergren (Institutionen för folkhälsovetenskap)
+46 70 839 8508
olof.ostergren@su.se
Så gick studien till:
Att pandemin drabbade svagare grupper hårdare har observerats i många länder, i en rad olika studier. Men eftersom forskare ofta intresserar sig för ett utfall i taget, olika discipliner använder olika metoder, och data ofta begränsar vilka frågor man kan ställa, har tidigare forskning inte tagit ett helhetsgrepp.
Forskarna angriper denna kunskapsbrist. Där tidigare forskning specialiserar sig på en eller maximalt två ojämlikhetsdimensioner, offrar forskarna i denna artikel detaljrikedom för överblickbarhet. De använder samma metoder för att mäta den relativa risken att bli drabbad av dels SarsCov2-infektion, sjukhusinläggning eller död på grund av covid, men också sex indirekta effekter av pandemin, som avspeglar allmän hälsa, ekonomiska påfrestningar och tillgång till medicinsk vård. De undersöker hur dessa negativa effekter drabbade olika grupper i samhället—människor av olika kön, med olika inkomster, utbildning och härkomst. Forskarna använder sig av registerdata för hela befolkningen och kan på så vis säkerställa att de olika måtten blir jämförbara.
Senast uppdaterad: 16 november 2023
Sidansvarig: SOFI