Studien som nyligen blev publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) är baserad på data för hela den svenska befolkningen och klarlägger covid-19 pandemins två första år. Studien beskriver pandemins ojämlika utfall i nio direkta och indirekta utfall genom att dela in befolkningen i fyra olika grupperingar. 

Våra resultat bekräftar att pandemins bördor inte drabbade Sverige på ett jämlikt sätt. Socialt utsatta individer hade högre risk inte bara att bli allvarligt sjuka eller dö av covid-19, utan även att lida av fallande inkomster, förlora jobbet, inte få en cancerdiagnos, eller vänta på en operation, säger Adam Altmejd, en av författarna till studien och forskare på SOFI.

Studien är en del av SWECOV, ett större projekt om pandemins orsaker och verkan, under ledning av en av författarna, professor Torsten Persson som är verksam på IIES på Stockholms universitet. SWECOV är ett stort forskningsprogram som grundades baserat på de lärdomar författarna tog med sig från deras arbete i Coronakommissionen. Idag engagerar SWECOW över 50 forskare i fler än 20 olika delprojekt. 

Två nya rön 

I studien presenterar forskarna två nya rön: 
(1) De visar att missgynnade grupper i samhället – de med låga inkomster, låg utbildning, och utomeuropeiska invandrare – led allra mest, inte bara av allvarlig sjukdom och död i covid-19, men också av värre allmänhälsa, av sämre tillgång till sjukvård, och av ekonomiska ansträngningar. 

(2) De visar att de ojämlikhetsmönster som rådde innan pandemin förblev i stort oförändrade under pandemins två första år (2020 and 2021). 

– Trögheterna i ojämlikheten är särskilt slående. Vår forskning understryker att ojämlikheten är väldigt envis, och genomsyrade samhället till och med under en stor och kaotisk kris som drabbade Sverige oväntat och hade sina rötter långt utanför vårt land, säger Olof Östergren, medförfattare till studien.

En lärdom inför framtida kriser är att ha befintliga ojämlikhetsmönster i åtanke när man utformar skyddande policyer. Utsatta grupper kommer sannolikt drabbas hårdare även då, tillägger Adam Altmejd. 

Studien är deskriptiv och har inget svar på varför ojämlikhetsmönstrena såg ut som de gjorde, men forskarna arbetar på andra projekt där de hoppas kunna besvara sådana frågor.

– Vi undersöker i en efterföljande studie om skillnader i efterfrågan på vård och användning av vårdsystemet är viktiga förklaringar till varför de direkta och indirekta hälsoutfallen ser så olika ut, säger Adam Altmejd.

Läs mer om SWECOV på projektets hemsida 

För mer information om studien kan du läsa artikeln Inequality and COVID-19 in Sweden: Relative risks of nine bad life events, by four social gradients, in pandemic vs. pre-pandemic years, i det senaste numret av PNAS.

Till PNAS artikeln (på engelska)

Kontakter:

Torsten Persson (IIES)
+46 79 313 3904
torsten.persson@iies.su.se

Adam Altmejd (SOFI)
+46 73 420 0120
adam.altmejd@sofi.su.se

Olof Östergren (Institutionen för folkhälsovetenskap)
+46 70 839 8508
olof.ostergren@su.se