Anette de Ron. Foto: Privat.

Vad handlar din avhandling i huvudsak om? 

– Min avhandling, Problemlösning i matematikdidaktik och lärarutbildning – Ett mångdisciplinärt utforskande och affirmativ kritik, handlar om fenomenet problemlösning i matematikdidaktik och lärarutbildning. Det vill säga, hur olika förståelser av problemlösning i matematikundervisning och i lärarutbildning hanteras för att stödja och utveckla problemlösningsförmågor inom matematikundervisning. Både ur ett historiskt perspektiv, och i nutid.

– Jag undersöker och problematiserar olika förståelser, innebörder och effekter av problemlösning som finns i lärarutbildningen. Jag försöker också utforska och identifiera nya och bredare förståelser av fenomenet. Vad är problemlösning? Vad kan det innebära för oss? Och vad gör det med oss när vi tar oss an matematiken? Det är frågor som jag har borrat djupare i.

Hur kom det sig att du valde att fokusera just på detta ämne?

– Jag har under mina år som lärare, både i grundskolan och här på lärarutbildningen, funderat mycket över just problemlösning. Det är ett brett och komplext fenomen som kan betyda många olika saker. Om man till exempel ser problemlösning som ett sätt att använda eller tillämpa matematisk kunskap, så kan det handla om att lösa problem i vardagen eller yrkeslivet. Och när man ser problemlösning som ett sätt att undervisa, kan det handla om undervisning där samarbete och kommunikation betonas i samband med att problem löses. Lärarstudenter möter således fenomenet problemlösning på olika sätt och med olika betydelser när de läser kurser i matematikdidaktik. 

– Det betonas också starkt när man ska lära sig matematik, att problemlösningsförmåga är viktigt och betydelsefullt för elevers (och lärarstudenters) lärande i matematik. Dessa erfarenheter har gjort mig både angelägen och nyfiken på att undersöka detta vidare – och titta på fenomenet problemlösning ur ett bredare perspektiv. Hur möter lärarstudenter problemlösning? Hur har problemlösning förståtts historiskt? Och vad gör problemlösning med oss, medan vi lär oss? Det tyckte jag skulle vara intressant att förstå på ett djupare plan.

Vad visar dina resultat? Var det något som förvånade dig?

– Resultaten i min studie visar bland annat på att problemlösning i matematikundervisningen och lärarutbildningen är ett sammansatt fenomen som framträder på många olika sätt. Det är ingen enskild företeelse som går att hantera eller förklara var för sig, utan alla olika delar går i varandra och påverkar varandra i en ständig rörelse. Det går heller inte att bortse från någon aspekt av fenomenet, alla delar behövs för att ge en bred bild av problemlösning. Genom att stanna upp i och vara kvar med problemlösningens olika sammansättningar, kan lärarstudenter i samarbete med varandra hjälpa till att ge en vidare och mer fullständig bild av själva problemlösningsfenomenet.

– Något som förvånade mig var att trots att problemlösning är ett känt fenomen som många har undersökt tidigare, var det ändå möjligt att komma fram med ett nytänkande. I mina resultat har jag identifierat flera nya sätt att förstå problemlösning, där exempelvis materialiteter, känslor och genus har betydelse för hur lärarstudenter tar sig an problemlösningen.

– Jag påverkades särskilt av studien om de historiska texterna, det vill säga hur problemlösning hanterats ur ett historiskt perspektiv. Att se hur diskussionerna om problemlösning sett ut över tid, var intressant och förvånande. Det är lätt att ta tro att utvecklingen och förmågan till problemlösning skulle vara linjär och konstant, men så visade sig inte alls vara fallet. Utvecklingen har böljat fram och tillbaka. Jag kände mer igen mig i beskrivningar av problemlösningsfenomenet i texter från 1840-talet än i texter från början av 1900-talet. Det var en förvånande och spännande upptäckt!

Vad hoppas du att din avhandling ska bidra till?

– Jag hoppas att min avhandling ska inspirera lärare och andra vid lärosäten att reflektera över sina kurser i matematikundervisning – och då särskilt dess innehåll om problemlösning.  I min avhandling föreslår jag en så kallad ”ansvarsfull” problemlösningsundervisning. Det innebär bland annat att lärarstudenter behöver få tid att möta och stanna kvar i problemlösningens sammansättningar och variationer, både när de lär sig om problemlösning och när de löser problemen. 

– Undervisningen synliggör och ifrågasätter olikheter, där varje unik förståelse av problemlösning bidrar med sina perspektiv. Jag hoppas att andra lärare, liksom jag, ska upptäcka vinsterna i att undervisa med, om och genom problemlösning, så att de kan uppmuntra lärarstudenter till att göra detsamma.

Vad har du för planer framöver? Och har din avhandling påverkat dig i någon riktning?

– Det har varit väldigt givande att gå den här forskarutbildningen, och jag vill gärna fortsätta att utforska och lära mig nya saker. Under arbetets gång har nya frågor väckts inom mig som jag gärna vill undersöka vidare. Jag kommer också att fortsätta min tjänst som lärare vid Institutionen för ämnesdidaktik och undervisa i lärarutbildningen. Jag ser fram emot att få mer tid med studenterna.

– Arbetet med avhandlingen har inneburit att jag, ännu mer än tidigare, ser undervisning som det som händer när människor, materia, känslor och kroppar möts. Jag vill därför öppna upp för undervisning där lärarstudenter får möjlighet att möta problemlösning på fler sätt än tidigare. Det har också blivit mer angeläget för mig att kritiskt och bekräftande granska min egen undervisning, och hela tiden försöka hitta nya sätt att hantera situationer som kan utveckla lärandet.

Ladda ner och läs Anettes avhandling

Problemlösning i matematikdidaktik och lärarutbildning – Ett mångdisciplinärt utforskande och affirmativ kritik