Framtidens lärarutbildning – Örebro universitet lämnar över stafettpinnen

I mars 2022 anordnades konferensen Framtidens lärarutbildning vid Örebro universitet. Ann-Sofie Jägerskog vid Institutionen för ämnesdidaktik var moderator. Många intressanta frågor lyftes som nu flera aktörer ska jobba vidare med.

Framtidens lärarutbildning är en strategisk satsning vid Örebro universitet med syfte att utveckla en lärarutbildning av hög kvalitet som svarar mot både nuvarande och framtida behov. Visionen är att skapa en utmanande lärarutbildning i stimulerande lärmiljöer som lockar motiverade studenter.

Den 15-16 mars hölls en digital konferens i ämnet där många som varit engagerade i projektet delade med sig av sina erfarenheter och av resultat från de olika delprojekt som bedrivits. Syftet med konferensen var också att initiera en dialog kring frågan med andra lärosäten och aktörer och därmed vara en språngbräda vidare för fortsatt utveckling av den svenska lärarutbildningen.

 

Gemensamt ansvar

Bakom initiativet "Framtidens lärarutbildning" ligger en grundtanke om att lärarutbildningen är en av de viktigaste utbildningar vi har. Det är viktigt att vi tar ett gemensamt ansvar för att föra arbetet och dialogen framåt. Drygt 400 personer deltog i konferensen, vilka representerade hela 25 olika lärosäten och 55 olika skolhuvudmän.

Ann-Sofie Jägerskog
Ann-Sofie Jägerskog leder panelsamtal vid konferensen Framtidens lärarutbildning.

Ann-Sofie Jägerskog, lektor vid Institutionen för ämnesdidaktik, var moderator på konferensen. Där ledde hon bland annat ett spännande panelsamtal med representanter från Finland, Norge och Sverige.

– Panelsamtalet handlade om den svenska lärarutbildningen i ljuset av hur lärarutbildningarna ser ut i Finland och Norge, berättar Ann-Sofie. I våra nordiska grannländer har man till exempel fått till en mer utvecklad samverkan mellan lärosäten och skolan. Lärosäte och skola ses i de här länderna mer som ömsesidiga parter i relation till lärarutbildningen.

– I Sverige ses skolan ofta som en plats för praktik/VFU, men inte som en jämbördig part i utformningen av och ansvaret för själva lärarutbildningen, menar Ann-Sofie. Här skulle vi inom svensk lärarutbildning verkligen kunna inspireras av våra nordiska grannländer.

– En annan stor skillnad är att lärarutbildningen i våra grannländer leder till en masterexamen i ett huvudämne. En utbildning på masternivå gör det möjligt att på ett tydligare sätt fortsätta forska. Det skulle också ge blivande lärare en än mer utvecklad verktygslåda för att driva eller delta i undervisningsutvecklande forskningsprojekt som en del av sitt framtida läraruppdrag.

 

Viktigt att jobba vidare med

Örebro universitet har gjort ett gediget arbete där de borrat på djupet kring viktiga frågor rörande vad som krävs för att skapa en lärarutbildning som svarar mot både nuvarande och framtida behov. Nu vill de utmana andra lärosäten att ta över stafettpinnen och driva arbetet vidare hos sig. Det är först när alla tar sitt ansvar och jobbar aktivt på alla nivåer, som vi kan åstadkomma förändringar som gör skillnad på riktigt.

Andra viktiga frågor som lyftes i samband med konferensen och som också blev ett medskick till såväl lärosäten, skolhuvudmän som politiker att fundera vidare över var bland annat: Hur vill vi att framtida lärare ska se på sitt läraruppdrag? Hur kan vi skapa en ännu mer genuin och ömsesidig samverkan mellan lärosäten och skolverksamheten? Hur kan vi skapa en praktikutvecklande och utvecklingsinriktad grund i lärarutbildningen som formar lärare som ser sig själva som agenter i den egna professionsutvecklingen?

Under konferensens sista dag höll keynote-talare professor Viv Ellis från Monach University i Melbourne ett intressant föredrag på temat "Rethinking teacher education – where do we begin?". Ellis menade att när man ska förändra något är det lätt att fastna i organisering och strukturer. För att forma något nytt behöver man tänka utanför boxen och "re-think", vilket även gäller för lärarutbildning.

Läs mer om konferensen Framtidens lärarutbildning

Ny bok

 

Praktikutvecklande forskning mellan skola och akademi

Ett av delprojekten inom satsningen på Framtidens lärarutbildning fokuserade på praktikutvecklande forskning inom skolan och resulterade i en bok om dilemman, utmaningar och möjligheter som kan uppstå när skola och akademi ska samverka kring utvecklingen av skolan. En av redaktörerna för boken är Inger Eriksson som är professor vid Institutionen för ämnesdidaktik och som under det senaste året haft en projektanställning inom ramen för Framtidens lärarutbildning vid Örebro universitet.

Läs mer om delprojektet

Beställ boken på Adlibris