Profiles

Inger Eriksson

Inger Eriksson

Forskare

View page in English
Arbetar vid Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
Telefon 08-120 762 31
E-post inger.eriksson@hsd.su.se
Besöksadress Svante Arrhenius väg 20 A, plan 4
Rum P 334
Postadress Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik 106 91 Stockholm

Om mig

Jag är professor i pedagogik med inriktning mot lärande och läroplansteori och docent i didaktik vid Stockholms universitet. För närvarande är jag också prefekt för HSD. Mitt forskningsintresse handlar främst om vilket lärande som möjliggörs i olika undervisningspraktiker och hur forskare och lärare kan förenas kring ett gemensamt intresse för en didaktiskt och innehållsligt mera kvalificerad undervisning. Kunskapsfrågor relaterat till design av undervisning är också ett stort intresse med den centrala frågan om ”vad är det den som är kunnig kan?”

Tillsammans med Maria Andrée (MND) är jag vetenskaplig ledare för samverkansplattformen Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). Vidare är jag en av de vetenskapliga ledarna för den av Vetenskapsrådet finansierade forskarskolan i learning study med Jönköping University som värd.

Teoretiskt arbetar jag huvudsakligen inom ramen för verksamhetsteoretiska och sociokulturella perspektiv. Speciellt intresserar jag mig för den didaktiska varianten av verksamhetsteori som vanligen går under benämningen learning activity som på svenska benämns lärandeverksamhet. Sedan 2017 är jag vetenskaplig ledare för det av Skolforskningsinstitutet finansierade forskningsprojektet som pröva lärandeverksamhet som didaktiskt redskap i undervisningsutvecklande forskning.

 

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2017. Inger Eriksson. Undervisningsutvecklande forskning, 61-84
  • Kapitel Learning study
    2017. Ingrid Carlgren, Inger Eriksson, Ulla Runesson. Undervisningsutvecklande forskning , 17-30

    Undervisningens kvalitet och hur den ska förbättras har kommit i fokus i debatten om skolan. Ofta diskuteras generella lösningar, till exempel att lärarnas förväntningar på eleverna måste höjas. Undervisning har emellertid alltid ett konkret innehåll och genomförs med specifika grupper av elever. Därför måste förbättring av undervisning alltid utgå från såväl det specifika innehållet som de specifika eleverna.

    Undervisning är lärares professionella verksamhet. Den kan inte standardiseras eller mekaniseras utan måste planeras och genomföras i relation till och i interaktion med den specifika kontexten. I detta arbete behöver lärare kunskaper och teoretiska redskap för att problematisera, analysera och utveckla verksamheten.

    En långsiktig och hållbar utveckling av lärarnas professionella kunskapsbas förutsätter en stegvis och systematisk kunskapsutveckling. I den här boken visas hur en lärardriven och praktiknära forskning kan bidra till att utveckla kunskaper och redskap som kan utveckla undervisningen. Författarna ger exempel på hur forskning kan bidra till att belysa undervisning och lärande på ett sätt som har direkt relevans för lärarnas undervisning.

  • 2016. Inger Eriksson, Viveca Lindberg. Att ta utbildningens komplexitet på allvar , 82-97
  • 2015. Inger Eriksson. Contemporary Approaches to Activity Theory.

    A shared research object between teachers and researchers in Developmental Work Research (DWR) aims at development of teaching practices and forming of subject-specific knowledge. Currently, design experiments, action research, and formative interventions are used in educational research. A multitude of approaches show an overarching interest in developing teaching and learning practices. Action research and formative interventions include and empower teachers. However, in many DWR projects, teachers and researchers have different objects. In a tradition where teachers are regarded as learners, a shared research object is of interest. This chapter problematizes the relationship between teachers and researchers with the help of three DWR projects. It is challenging to establish a DWR project in which teachers and researchers aim at realising the same object. However, when this is a case, such projects may contribute to new knowledge that enhances student learning and educational, clinical, and subject-matter research.

  • 2017. Inger Eriksson, Anders Jansson. International Journal for Mathematics Teaching and Learning 18 (2), 257-272

    The issue of this article is to identify and discuss what conditions may be necessary to build into tasks to make it likely for students to be involved in an algebraic Learning Activity inspired by Davydov. Data from a pilot study was used in which a group of students (N=28) in grade 1 (7-year-olds) were invited to participate in discussions and laborations of how to decide whether two or more variables are equal or not, and making unequal “variables” equal by the help of measurement, abstract symbols and relational material. Three tasks were designed and from the analysis we will highlight five requirements for tasks that have the potential to enable students to engage in an algebraic learning activity.

  • 2016. Helena Eriksson, Inger Eriksson. Forskning om undervisning och lärande 4 (1), 6-24

    The teaching of rational numbers to young students (grade 4-6) is known to be difficult. It is for instance difficult for students to understand that fractions and decimal numbers may represent the same value, or that fraction has a specific place on the number line, i.e. that it is a number among other numbers. The purpose of this article is to discuss and exemplify how students can be involved in a theoretical exploration of fractions as numbers. The basis of the students’ exploration was a designed situation where they were to make measurements of wooden rods where the measurements did not make an equal, i.e. “a little bit” was missing. With these measurements students in joint discussions were able to design a general model for fractions. Such a model could be used as a tool in discussions of “the whole” and “its parts” in fractions. The article is based on data from a series of Learning studies conducted in a grade 4 in an intercultural school in 2012-2013.

  • 2017. Inger Eriksson.

    Den här artikeln syftar till att kunna fungera som ett diskussionsunderlag för lärare i arbetet med att utveckla elevers förmåga till berättelseskrivande. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv och framför allt Vygotskijs arbete presenteras och diskuteras några möjliga konsekvenser för hur undervisning kan organiseras, i syfte att optimera elevernas lärande. Vygotskij (1963, 2001) beskriver individers lärande som i första hand en fråga om att få tillgång till kulturellt utvecklade kunskaper.

  • 2018. Inger Eriksson, Viveca Lindberg, Astrid Pettersson. Lärares bedömningsarbete, 5-16
  • 2018. Inger Eriksson. Lärares bedömningsarbete, 43-68

    Syftet med detta kapitel är att bidra till en diskussion kring vilka konsekvenser den starka fokuseringen på måluppfyllelse och att nå målen kan ha för undervisningens utformning och elevernas kunskapsutveckling i dagens svenska skola. Vad menas med högmåluppfyllelse eller att nå målen? Vad antas bidra till en högmåluppfyllelse? Vilken betydelse tillskrivs fenomen som formativ bedömning och synligt lärande, som pedagogiska lösningar för ökad måluppfyllelse? Kapitlet inleds med en kortare tillbakablick över hur de svenska lärarna har uppfattat de senaste decenniernas läroplansreformer med avseende på undervisning och bedömning. Syftet är att ge en bakgrund till hur och vad som har förändrats. Därefter presenteras en analys av olika webbaserade texter som berör måluppfyllelse. Kapitlet avlutas med en diskussion om hur måluppfyllelse och formativ bedömning kan förstås i relation till läroplanens långsiktiga mål och det kunskapsperspektiv som läroplanen vilar på.

Visa alla publikationer av Inger Eriksson vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 1 juli 2019

Bokmärk och dela Tipsa