Helén Lindholm. Foto: Privat.

Helén Lindholm har en bakgrund som sfi-lärare vid vuxenutbildningen och lärare för nyanlända på gymnasiet. De senaste 14 åren har hon arbetat som provkonstruktör vid enheten för Nationella prov i sfi, där hon arbetat med proven från idé till färdig produkt. 

Provkonstruktör låter komplext. Vad är det du gör egentligen?

”Som provkonstruktör är jag med och tar fram nationella prov för vuxna invandrare som ska mäta deras färdigheter i svenska inom fyra olika områden – läsa, höra, skriva och tala. Alla proven görs i tre olika svårighetsnivåer och varje år tar vi fram två prov per nivå.”

”Arbetet börjar oftast med att vi i arbetsgruppen skaffar oss en gemensam idé om hur proven ska utformas och vad de ska innehålla. När vi bestämt ramarna börjar vi ta fram uppgifter, som vi till en början testar och förankrar med olika referensgrupper. När vi kommit lite längre i arbetet och känner oss relativt klara med innehållet, testar vi proven i större skala och åker runt till olika skolor i landet för att kontrollera att uppgifterna fungerar som de är tänkta.”

”En viktig del av konstruktionen av proven är också att de ska hålla samma svårighetsgrad över tid. För att säkerställa detta har vi alltid så kallade ”ankaruppgifter” som följer med i provet varje gång. Då kan vi se hur svaren på de uppgifterna relaterar till övriga svar – och kan på det sättet få en fingervisning på om proven håller en jämn nivå över tid. En annan mycket viktig ingrediens i arbetet är att jobba med att ge stöd till lärare som ska rätta och bedöma proven. Är det uppgifter med svarsalternativ är det enklare att rätta, men när det är tal- och skrivuppgifter måste lärarna få tydliga instruktioner för att kunna göra rättvisa bedömningar.”

”Drygt ett år tar det att ta fram ett prov. Det låter kanske mycket, men det är en komplex och tidskrävande process med många avstämningssteg och justeringar längs vägen.”

Vad är roligast med att konstruera prov?

”Oj vad svårt att svara på! Men det är nog den analytiska delen jag gillar bäst. När vi fått fram ett skal och innehåll i proven som vi ska börja testa på eleverna, och när vi ska försöka förstå vad som fungerar och inte fungerar. Ibland är det svårt att förutse vad som gör att en uppgift blir svårare än andra. När eleverna tar sig an uppgifterna och vi ser vad som händer, då kan vi analysera och sätta oss in i den problematik som uppstår. Det är så många parametrar som måste stämma.”

”Målgruppen vi jobbar mot är otroligt heterogen, och det gör arbetet extra spännande och utmanande. Eleverna kan ha så olika bakgrund och erfarenheter med sig, en del har till exempel aldrig haft möjlighet att få gå i skolan tidigare, medan andra kan vara utbildade på hög akademisk nivå. Trots detta ska proven vi gör fungera för alla – och de ska ligga till grund för en likvärdig bedömning som inte missgynnar någon.”

Vem tar hand om dina arbetsuppgifter när du vikarierar för Gustav?

”Vi kommer att anställa en vikarie för mig som i stort sett kommer att ta över allt jag gör. Det enda jag fortfarande kommer att göra är att ha hand om själva slutfasen av provarbetet, det som handlar om att trycka upp proven och ha vissa kontakter med Skolverket.”

”Ansökningstiden för vikariatet har gått ut, och rekryteringen är igång så förhoppningen är att vi ska ha någon på plats innan Gustav går på föräldraledighet.”

Hur ser du på din nya roll som föreståndare? 

”Det har jag faktiskt inte riktigt hunnit tänka på. Just det här året har vi inte fått något extrauppdrag i vårt avtal med Skolverket. Det betyder att vi bara kommer att jobba med vår ordinarie verksamhet som är att ta fram sex nationella prov. Därför blir nog min främsta roll som föreståndare att se till att verksamheten flyter på och fungerar som den ska.”

”Jag har inte haft rollen som föreståndare förut och kommer att gå in i den med stor ödmjukhet. Jag vet ju inte riktigt vad det innebär att leda en verksamhet, eller vilka situationer som kan dyka upp. Men jag känner mig trygg med mina medarbetare, och så ska det bli spännande få lite nya perspektiv på sitt arbete och arbetsplats.”

”Gustav kommer vara i tjänst tio procent under sin föräldraledighet. Det är en jättebra lösning tycker vi båda. Då kan jag bolla saker med honom om det skulle behövas.  På den tiden hinner han också att hålla i de mer formella personalbitarna, som till exempel lönesamtal och liknande – så att jag kan koncentrera mig på den löpande och dagliga verksamheten.”