Caroline Klintborg. Fotograf: Mikael M Johansson, Verbum.

Caroline Klintborgs senaste bok ”Var är Jesus? Ungas röster om konfirmandundervisning” bygger på hennes senaste forskning, där syftet har varit att fördjupa förståelsen för den kunskap 16-åriga ungdomar uppfattar att de fått under sin konfirmandtid. Caroline har i sin forskning under flera år intresserat sig för ungdomars meningsskapande och deras tankar och uppfattningar i en tid av religiös förändring.

Varför ville du skriva den här boken? Varför är den viktig?

– Jag har alltid varit intresserad av människors meningsskapande och haft ett intresse för hur unga människor uppfattar och relaterar till traditionellt religiösa riter och traditioner, berättar Caroline. Hur uppväxande generationer relaterar till tro och religion är viktig kunskap. Inte bara för religionskunskapslärare, utan även för lärare i andra ämnen. Det hjälper oss att förstå våra elever bättre, något som jag tycker blir allt viktigare i ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. 

– Svenska kyrkan är en intressant social praktik att se närmare på. Det är en tidigare majoritetskyrka med ett fortsatt stort mandat i Sverige, men vars innebörd och betydelse har förändrats för människor över tid. När allt färre unga människor konfirmeras, tycker jag det är intressant att undersöka varför de som gör det väljer att göra det. Hur upplever de konfirmandundervisningen? Och vad anser de att de lär sig?

Vad handlar boken i huvudsak om? Och vad är de viktigaste slutsatserna?

– I boken möter man 28 ungdomar födda 2006 som har deltagit i konfirmandundervisning under läsåret 2020-2021. Ungdomarna berättar om sina erfarenheter från konfirmandundervisningen och om vad de upplever att de lärt sig. De jämför också detta med vad de upplever att de lärt sig i religionskunskapsämnet, hur de ser på gudstjänsten som religiös rit, och ett eventuellt fortsatt engagemang i kyrkan som unga vuxna och äldre. 

– Med utgångspunkt från den analys jag gjort (bland annat Gert Biestas teori om vad som förväntas vara en ”god” utbildning), kan jag se att många ungdomar ger uttryck för att konfirmandundervisningen givit utrymme för socialisering och subjektifiering, det vill säga en slags individualisering. De blir tagna på allvar och upplever att de har något viktigt att bidra med. De får utrymme att vara sig själva och samtidigt utrymme att förändras på ett annat sätt än i skolan, där de upplever att de förväntas vara den de alltid varit.

– I min analys kan jag också se att det kvalificerade innehållet inte är lika tydligt som de två andra aspekterna av en förväntat god utbildning (med utgångspunkt i Biestas teori). Frågan om vad ungdomarna lärt sig, besvarades sällan med hänvisning till kristen tro och tradition. I kristen tradition kan Jesus förväntas vara en central gestalt, men det tycks inte vara fallet i den konfirmandundervisning som ungdomarna beskriver. Med ett undantag, beskrivs Jesus som en historisk figur och som ett onaturligt väsen som gjort osannolika saker. De beskriver inte Jesus i enlighet med den kristna kyrkans bekännelse, som ”Jesus Kristus frälsaren”.

Vilken betydelse har religionskunskap för unga elever idag? Och varför är det viktigt att förstå ungdomars syn på att vara religiös?

– Att ha kunskap om religion är en viktig aspekt av unga människors demokratiska utbildning, i likhet med deras förståelse för exempelvis etnicitet, kön och klass. I det sammanhanget är religionskunskapsämnet en viktig arena för att förstå både sitt eget och andras meningsskapande, menar Caroline. Även om man själv inte delar en religiös tradition, påverkas man av de traditioner som omger en. 

– Men att ha kunskap om religion är långt ifrån självklart för uppväxande generationer idag. Därför spelar religionskunskapsämnet en stor roll. Precis som vikten av att förstå hur unga människor förhåller sig till religion och andra livsåskådningstraditioner. 

– Religionskunskapsämnet är också viktigt för att inte ungdomar ska uppfatta religiösa människor som de ”annorlunda andra”.  Det hoppas jag synliggörs genom den forskning jag gör. Det finns troende som inte beskriver sig vara religiösa, och de som tillhör en religiös tradition utan att tro. Förståelsen för denna komplexitet är av stor betydelse. Då blir det enklare att bygga och upprätthålla ett demokratiskt samhälle där människor har rätt att välja sin religiösa eller icke-religiösa tillhörighet.

Köp boken på verbum.se

Boken finns att köpa på verbum.se