PRIM utvecklar digitala nationella prov i matematik

Hösten 2025 kommer de första digitala nationella proven i matematik att genomföras. Trots att det är två år dit, menar Samuel Sollerman att tiden är knapp. Utvecklingen av digitala prov är ett komplexare och mer utmanande arbete än man kan tänka sig.

Samuel Sollerman
Samuel Sollerman. Foto: Sören Andersson.

PRIM-gruppen är en av de fristående enheterna som tillhör Institutionen för ämnesdidaktik. Deras uppdrag handlar bland annat om att utveckla nationella prov i matematik, analysera och utvärdera dessa samt konstruera bedömningsanvisningar. De bedriver också forskning inom området.

 

Ett regeringsuppdrag

Sedan 2018 har PRIM arbetat med ett regeringsuppdrag som handlar om att digitalisera alla nationella prov i skolan. Syftet, enligt uppdraget, är att göra det mindre tidskrävande för skolor att administrera och hantera nationella prov och att bidra till en mer likvärdig bedömning för eleverna.

– Vår del i detta arbete är att utveckla digitala nationella prov i matematik, förtydligar Samuel Sollerman, föreståndare på PRIM. De andra digitala nationella proven som prövar kunskaper i till exempel svenska, engelska, naturvetenskap och samhällskunskap, arbetar andra lärosäten med.

– Från början hade uppdraget inriktningen att alla nationella prov skulle vara digitaliserade samtidigt, men med tanke på hur komplext detta arbete har visat sig vara, kommer proven att slussas ut successivt från och med hösten 2024. Det första provet i matematik publiceras hösten 2025. Dessutom väntar vi på ett annonserat beslut om att det nationella provet i årskurs 3 inte kommer att digitaliseras.

 

En utmanande uppgift

Det finns både positiva och negativa aspekter med att bedöma en elevs kunskap med prov anser Samuel. Och när proven nu ska digitaliseras, dyker nya problemställningar upp som kan göra det utmanande att göra rättvisa bedömningar, menar han.

– En av de mest problematiska delarna med att digitalisera de nationella proven i matematik är när eleverna ska redovisa hur de gjort vissa beräkningar och resonerat i olika frågor, säger Samuel. Eleverna är vana vid att redovisa på papper, att redovisa matematiska tankar digitalt är mer utmanande.

– Det här ställer förstås många saker på sin spets. Dels ska uppgifterna vara så tillgängliga och ha en så stor bredd som möjligt för att man ska kunna bedöma elevernas visade kunskaper på ett likvärdigt sätt. Sedan är målet att nivån på datorvana ska spela en så liten roll som möjligt. Det ska helst inte spela någon roll alls hur van man är vid datorer när man ska visa vad man kan i matematik.

– Detta med datorvana eller digital kompetens är en speciell utmaning eftersom den ser strukturellt olika ut för olika elever och elevgrupper. Men lyckas vi inte lösa detta på ett tillfredställande sätt till hösten 2025, finns möjligheten att vissa redovisningsuppgifter levereras digital medan eleverna får redovisa sina lösningar på papper.

 

Fördelar som kan utvecklas

Även om utmaningarna är många när det gäller att utveckla digitala prov, så finns det fördelar också. Till exempel finns det vissa delar i kurs- och ämnesplaner som kan prövas i digitala prov som tidigare varit svåra att pröva. Att pröva fler delar stärker validiteten. Och det är något man inom PRIM utforskar hur man skulle kunna utveckla.

– Digitala prov i matematik öppnar upp nya möjligheter för interaktivitet och att spela upp olika händelseförlopp, säger Samuel. Man skulle också kunna tänka sig att ha olika geometriska figurer som eleven kan dra och tänja i. Allt detta skulle man sedan kunna koppla till matematiska frågeställningar. Interaktiva uppgifter är idag inte möjliga i pappersproven.

– Ett annat exempel är att sortera listor, eller inkludera kalkylblad – eller annat som kan bidra till att förse eleven med ett rikare material på ett lättillgängligare sätt. Genom att sedan koppla detta till olika frågor kan provet bli mer relevant, levande och inspirerande.

– Filmer är en annan sak som man skulle kunna använda sig av, fortsätter Samuel. Det skulle vara intressant att utveckla. Till exempel finns det en muntlig del i de nationella proven som handlar om att kommunicera matematik. Både att själv kommunicera hur man tänkt kring ett problem – och att bemöta andras resonemang. I den uppgiften skulle film kunna vara mycket passande. Utmaningen här är att hitta vägar som möter de tillgänglighetskrav som finns.

 

Mer om de nationella proven

På Skolverkets webbplats kan du läsa mer om uppdraget att digitalisera nationella prov