Historik

Institutionen för arkeologi och antikens kultur skapades genom en sammanslagning 2005 av Arkeologiska institutionen och Institutionen för antikens kultur och samhällsliv. Totalt består den nya institutionen av fem enheter och två centra, som var och en har en skiftande historia vid Stockholms universitet.

Äldst är ämnet arkeologi, som tidigare hette ”jämförande fornkunskap”. Redan 1887–1893 höll Oscar Montelius föreläsningar i detta ämne vid Stockholms högskola. Som en egen disciplin etablerades ”jämförande fornkunskap” 1917, och dess förste professor var Nils Åberg (1940–1953).

Antikens kultur och samhällsliv betecknades tidigare ”klassisk fornkunskap och antik historia”. Detta ämne upprättades 1948, genom medel som insamlades för att fira 100-årsdagen av Victor Rydbergs födelse. Förste innehavaren av Victor Rydberg-professuren var Gösta Säflund (1948–1969).

Det osteologiska forskningslaboratoriet, numera Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, upprättades vid Ulriksdals slott 1967, delvis genom en kunglig donation. Den förste professorn var Nils-Gustaf Gejvall (1969–1977). Utbildning i osteologiämnet inleddes 1977.

Det arkeologiska forskningslaboratoriet etablerades 1976 i Greens villa. Dess första chef var Birgit Arrhenius, som var professor i laborativ arkeologi 1986–1998.

Numismatiska forskningsgruppen finansieras av Gunnar Ekströms stiftelse för numismatisk forskning. Den första professorn i ämnet var Brita Malmer (1979–1992), som först var placerad på Kungliga Myntkabinettet, men som från 1988 blev knuten till Stockholms universitet.

Centrum för evolutionär kulturforskning (CEK) bildades 2007. Centret bedriver tvärvetenskaplig forskning om de orsaksförhållanden som formar och förändrar människans kultur både i korta och långa tidsperspektiv.

Centrum för paleogenetik (CPG) bildades 2019 mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet, för att skapa ett gemensamt centrum för forskning kring förhistoriskt DNA.

På denna sida