Ny forskning om feministiska perspektiv på krig och fred

Tre av institutionens associerade forskare, Stina Malmén, Emma Rosengren och Maria Wendt, medverkar i det senaste temanumret ”Feministiska perspektiv på krig och fred” i Tidskrift för genusvetenskap.

Stina Malmén, Emma Rosengren och Maria Wendt, alla tre kopplade till Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, är aktuella med publikationer i Tidskrift för genusvetenskap.

I det senaste temanumret ”Feministiska perspektiv på krig och fred” i Tidskrift för genusvetenskap medverkar tre av institutionens associerade forskare, Stina Malmén, Emma Rosengren och Maria Wendt. Tidskrift för genusvetenskap är en av Nordens äldsta och största expertgranskade tidskrifter för tvärvetenskaplig forskning över hela det genusvetenskapliga fältet. I temanumret används feministiska och queera perspektiv för att diskutera och belysa samtida och historiska diskurser om militarism och krig. 

Om artiklarna

Drömmen som kraschade. Könade känslor och kroppar i medierapporteringen om Jas 39 Gripens krasch på Långholmen 1993
Författare: Stina Malmén och Emma Rosengren 

När Jas 39 Gripen, det svenska flygvapnets kronjuvel, störtade i samband med en flyguppvisning mitt i centrala Stockholm år 1993 drog en intensiv mediedebatt i gång. Denna debatt handlade till stor del om Jas-projektets framtid, ett kostsamt militär-industriellt projekt med historiska rötter i det kalla krigets svenska neutralitetspolitik. I den här artikeln visar författarna hur ambivalenta skildringar av känslor, kroppar och genus bidrog till att skapa mening om både kraschen och Jas-projektet, och om neutralitetspolitikens framtid i en kontext präglad av det kalla krigets slut.

Kön, heterosexualitet och (o)trygghet: En feministisk analys av svenska säkerhetsdebatter i skuggan av kriget i Ukraina
Författare: Maud Eduards, Maria Jansson, Maria Wendt och Cecilia Åse

I spåren av den ryska invasionen av Ukraina skedde en drastisk omorientering av svensk säkerhetspolitik, med kraftig upprustning och ansökan om Natomedlemskap. Författarna visar hur genus blir centralt både i meningsskapandet om kriget och i legitimeringen av säkerhetspolitikens omvandling. Föreställningar om kön och heterosexualitet fås att avpolitisera säkerhetsfrågor och används för att framställa militarisering som en ofrånkomlig process.