Stockholms universitet logo, länk till startsida

Cecilia ÅseProfessor

Om mig

Jag heter Cecilia Åse och är professor i genusvetenskap. Jag är också docent i statsvetenskap och har en doktorsexamen i statsvetenskap från Stockholms universitet. 

Min forskning

Min forskning har sin bas i feministisk politisk teori och kritisk samhällsanalys. Mina forskningsintressen innefattar genusperspektiv på säkerhetspolitik och utrikespolitik, nationalism och olika aspekter av den svenska demokratin. Jag har också bedrivit forskning kring högskoledidaktik och pedagogik.

Min doktorsavhandling kom 2000 och handlade om föreställningar om makt och kön i det svenska polisväsendet. Den hette Makten att se (Liber). Under doktorandtiden skrev jag och statsvetaren Maria Wendt också en bok som introducerade feministisk politisk teori för en svensk akademisk publik, Politikens paradoxer (Academia Adacta, 1996, finns som nedladdningsbar pdf till höger).

Efter disputationen har jag genomfört flera externt finansierade forskningsprojekt. Ett av projekten handlade om en förbisedd aspekt av det svenska politiska systemet, nämligen arvsmonarkin. I boken Monarkins makt (Ordfront 2009) visade jag hur en statschef utan formell makt, just för att hen saknar sådan makt, kan bära upp och manifestera starkt normativa föreställningar om kvinnligt/manligt, sexualitet, familjeliv och nationalism. 

Ett annat projekt hette "Nationella kriser och svensk demokrati"  och förde fram genus och nation som centrala analysperspektiv för förståelsen av kriser och krishantering. Forskningen resulterade i flera publikationer, bland annat boken Kris! Perspektiv på Norrmalmstorgsdramat (Liber, 2014). En feministisk läsning av det sk Stockholmssyndromet och några artiklar om ubåtskrisen 1981 är andra resultat. Projektets övergripande analys redovisas också i en kort rapport (se länk).

I projektet "The Politics of Military Loss in Contemporary Europe" undersökte jag tillsammans med en grupp internationella forskare vad som rättfärdigar militär död i Europa idag. I samtida krig  - där värden och inte nationellt territorium står på spel - finns ett glapp mellan vad krigen syftar till att uppnå och vad soldater dör för. Djupast berörs den utmanande frågan om för vad staten kan begära att medborgare offrar sina liv. 

I flera artiklar visar vi hur samtida krigföring - trots att militära insatser legitimeras med hänvisning till demokrati och jämställdhet - ändå rättfärdigas med hjälp av nationalism och starkt könsideologiska föreställningar kopplade till våld och nationellt beskydd. Projektresultaten redovisas också i boken Gendering Military Sacrifice. A Feminist Comparative Analysis (Routledge, 2019). Mer info om boken finns här:https://www.routledge.com/Gendering-Military-Sacrifice-A-Feminist-Comparative-Analysis-1st-Edition/Ase-Wendt/p/book/9781138329850

I ett nytt tvärtevetenskaplig projekt "Genus och nation i kalla krigets spår. Skapandet av ett svenskt militärt kulturarv" undersökar jag tillsammans med forskare från etnologi, konsthistoria och statsvetenskap militärt kulturarvsskapande och hur könade föreställningar om hot/beskydd, fiende/vän omformas och gestaltas. Projektet presenteras mer utförligt här: https://www.erg.su.se/forskning/forskningsprojekt/genusvetenskap

Jag är intresserad av forskning och forskningssamarbeten kring genus, sexualitet och krig/säkerhet i bred mening ("gendered protection"). Andra forskningsintressen är genusperspektiv på kulturarv, kalla kriget och neutralitetspolitik. Feministisk teori och metodologi intresserar mig också.

 

Forskningsprojekt

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Gender, memories and national security

    2021. Cecilia Åse, Maria Wendt. International feminist journal of politics

    Artikel

    Cold War military remnants and experiences have recently been turned into museums and tourist attractions in many European countries. Recognizing such memory making as essentially political, we examine the role of gender and sexuality in the making of a Cold War military heritage. Combining critical feminist and intersectional Cold War research with gender perspectives on military memory, this article contributes to feminist conceptualizations of the relationship between gendered security and the production of memory. By highlighting narratives and spatial, visual, and acoustic arrangements, we investigate state-sponsored museum displays of two national security crises in the Swedish context: the 1952 Soviet downing of a DC-3 airplane and the submarine hunts in the Baltic Sea in the early 1980s. The analysis reveals how gender works to construct a geopolitical outlook, enable emotional identifications, and restore national order. Heterosexuality and hierarchical gender norms emerge as prerequisites for national security. We argue that when visitors are encouraged to feel gendered national security, opportunities to critically reflect upon Cold War histories decrease, promoting the depoliticization of security politics and militarism.

    Läs mer om Gender, memories and national security
  • Gendering the military past

    2021. Maria Wendt, Cecilia Åse. Cooperation and Conflict

    Artikel

    This article showcases how a feminist perspective provides novel insights into the relations between military heritage/history and national security politics. We argue that analysing how gender and sexualities operate at military heritage sites reveals how these operations dis/encourage particular understandings of security and limit the range of acceptable national protection policies. Two recent initiatives to preserve the military heritage of the Cold War period in Sweden are examined: the Cold War exhibits at Air Force Museum in Linköping and the redevelopment of a formerly sealed off military compound at Bungenäs, where bunkers have been remade into exclusive summer homes. By combining feminist international relations and critical heritage studies, we unpack the material, affective and embodied underpinnings of security produced at military heritage sites. A key conclusion is that the way heritagization incorporates the ‘naturalness’ of the gender binary and heterosexuality makes conceptualizing security without territory, or territory without military protection, inaccessible. The gendering of emotions and architectural and spatial arrangements supports historical narratives that privilege masculine protection and reinforce a taken-for-granted nativist community. A feminist analysis of military heritage highlights how gender and sexualities restrict security imaginaries; that is, understandings of what is conceivable as security.

    Läs mer om Gendering the military past
  • Rationalizing military death

    2020. Cecilia Åse. Critical Military Studies

    Artikel

    How do state monuments secure public consent to war efforts? This article examines the official military monuments constructed in Berlin in 2009 and Stockholm in 2013 in reaction to Germany’s and Sweden’s participation in the International Security Assistance Force (ISAF) in Afghanistan (2001–2014). Monuments express powerful truth claims and participate in the reproduction and transformation of war-justificatory narratives. By comparing the Berlin and Stockholm monuments, the article demonstrates their engagement with national identities and historical experience and their management of gendered military ideals. The Swedish monument Restare by sculptor Monica Dennis Larsen is white and human-sized, has an organic shape and sits in a pastoral setting, while architect Andreas Meck’s massive and austere German Ehrenmal der Bundeswehr is strictly rectangular and placed near military buildings. The article’s comparative analysis foregrounds the planning, names and dedications, locations, and designs of the monuments and the specific ways that they address individual death. A central conclusion is that these monuments repress gendered war histories and the masculinization of the armed forces. Restare disallows Sweden’s historical experience of gendered militarization and bolsters the country’s peace identity so that contemporary military violence appears publicly acceptable. The Bundeswehr monument forestalls linkages between Germany’s contemporary military identity and the country’s history of authoritarian regimes. By invoking neither military masculinity nor the feminized homeland, the monument orchestrates the separation of contemporary military activity from that in the German past.

    Läs mer om Rationalizing military death

Visa alla publikationer av Cecilia Åse vid Stockholms universitet