Profiles

Cecilia Åse

Professor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap (ERG)
Telefon 08-674 73 32
E-post cecilia.ase@gender.su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 E, plan 6
Rum E 702
Postadress Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap (ERG) 106 91 Stockholm

Om mig

Jag heter Cecilia Åse och är professor i genusvetenskap. Jag är också docent i statsvetenskap och har en doktorsexamen i statsvetenskap från Stockholms universitet. 

Min forskning

Min forskning har sin bas i en kritisk och problematiserande samhällsanalys och i feministisk politisk teori. Mina forskningsintressen innefattar genusperspektiv på säkerhetspolitik och utrikespolitik, nationalism och olika aspekter av den svenska demokratin. Jag har också bedrivit forskning kring högskoledidaktik och pedagogik.

Min doktorsavhandling kom 2000 och handlade om föreställningar om makt och kön i det svenska polisväsendet. Den hette Makten att se (Liber). Under doktorandtiden skrev jag och statsvetaren Maria Wendt också en bok som introducerade feministisk politisk teori för en svensk akademisk publik, Politikens paradoxer (Academia Adacta, 1996, finns som nedladdningsbar pdf till höger).

Efter disputationen har jag genomfört flera externt finansierade forskningsprojekt. Ett av projekten handlade om en förbisedd aspekt av det svenska politiska systemet, nämligen arvsmonarkin. I boken Monarkins makt (Ordfront 2009) visade jag hur en statschef utan formell makt, just för att hen saknar sådan makt, kan bära upp och manifestera starkt normativa föreställningar om kvinnligt/manligt, sexualitet, familjeliv och nationalism. 

Ett annat projekt hette "Nationella kriser och svensk demokrati"  och förde fram genus och nation som centrala analysperspektiv för förståelsen av kriser och krishantering. Forskningen resulterade i flera publikationer, bland annat boken Kris! Perspektiv på Norrmalmstorgsdramat (Liber, 2014). En feministisk läsning av det sk Stockholmssyndromet och några artiklar om ubåtskrisen 1981 är andra resultat. Projektets övergripande analys redovisas också i en kort rapport (se länk).

Sedan 2015 arbetar jag tillsammans med en internationell grupp forskare i ett jämförande europeiskt projekt som undersöker hur militära förluster rättfärdigas. Projektet heter "The Politics of Military Loss in Contemporary Europe" (se länk). Idén är att i dagens krig  - där värden och inte nationellt territorium står på spel - finns ett glapp mellan vad krigen syftar till att uppnå och vad soldater dör för. Djupast berörs den utmanande frågan om för vad staten kan begära att medborgare offrar sina liv.  I flera artiklar visar vi hur samtida krigföring - trots att militära insatser legitimeras med hänvisning till demokrati och jämställdhet - ändå rättfärdigas med hjälp av nationalism och starkt könsideologiska föreställningar kopplade till våld och nationellt beskydd.

Jag är intresserad av forskning och forskningssamarbeten kring genus, sexualitet och krig/säkerhet i bred mening ("gendered protection"). Andra forskningsintressen är genusperspektiv på kulturarv, kalla kriget och neutralitetspolitik. Feministisk teori och metodologi intresserar mig också.

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2017. Maria Wendt, Cecilia Åse. Politik och kön, 239-250
  • 2016. Maria Wendt, Cecilia Åse. Statsvetenskaplig Tidskrift 118 (3), 359-388

    Five Swedish soldiers lost their lives in Sweden’s military operation in Afghanistan (2002–2014). When citizens are killed in battle, justification of the individual sac-rifice becomes essential. For which values/for whom can the democratic state require its citizens to risk their lives? The purpose of this article is to analyse ideas and representations that support public discourse and constructions of meaning connected to the Swedish losses. The democratic implications of these construc-tions are also discussed. The results show that specific notions of gender and nation are central in the discourse. These notions limit what political positions and atti-tudes that become possible. National historical genealogies, as well as gender ide-als and family norms, frame military operations as “natural” and existential rather than political. Discourse is marked by emotions rather than by debate and delib-eration. The democratic discussion of military casualties and war-making is thereby constrained and critical perspectives become difficult to formulate.

  • 2018. Cecilia Åse, Maria Wendt. Cooperation and Conflict 53 (1), 23-41

    During the 20th century, wars were fought primarily in the name of protecting the homeland.Making the ‘ultimate sacrifice’ was a national masculine duty and a key feature of military heroism.Today, human rights and international values justify war-making and legitimise military action.In one of these post-national wars, the International Security Assistance Force operation inAfghanistan, more than 700 European soldiers have lost their lives. How have these deaths beenlegitimised, and how has the new security discourse affected notions of masculinised heroism andsacrifice? This article investigates how the dimensions of national/international and masculinity/femininity are negotiated in media narratives of heroism and sacrifice in Denmark and Sweden.Regarding scholarly discussions on the professionalisation, individualisation and domesticationof military heroism, the empirical analysis demonstrates that the Danish/Swedish nationremains posited as the core context for military heroism and sacrifice. In the media narratives,professionalism is represented as an expression of specific national qualities. The media narrativesconflate nation and family and represent military heroes as distinctively masculine and nationalfigures. It is argued that a family trope has become vital in present-day hero narratives. This tropeis disposed towards collective emotions, national loyalty and conservative gender ideals.

  • 2014. Cecilia Åse.
  • 2015. Cecilia Åse. International feminist journal of politics 17 (4), 595-610

    Stockholm syndrome, or captor-bonding, is a psychological crisis response to which women are considered especially susceptible. The term was coined in connection with a 1973 hostage situation in Stockholm, Sweden. I argue that the syndrome originally indicated a crisis of state authority. The conception of Stockholm syndrome projected a crisis of the legitimate state onto the women hostages and reinforced connections between state protection, masculinity and physical force. Crisis narratives specifically targeted the women's agency, and the state's protector status was restored by gendering dependency and victimhood. The particular circumstances of the original Stockholm incident were a prerequisite for the syndrome's appearance and continue to inform common understandings and scholarly writing on the syndrome. When crisis discourse appropriates the Stockholm syndrome, a unitary perspective and gendered foundations of state power are reinforced. Possibilities of divergent perspectives and counter-discourses, which are critical to feminist interventions into crisis narratives, are thereby diminished.

  • Artikel Ship of shame
    2016. Cecilia Åse. Journal of Cold War Studies 18 (1), 112-132

    This article demonstrates that the concepts of gender and nation illuminate the Swedish-Soviet submarine crisis in February 1981, when a nuclear-armed Soviet submarine was stranded for ten days in the Swedish archipelago. The crisis challenged both the Swedish armed forces’ status as protectors of the national territory and the government's foreign policy doctrine of neutrality. The article analyzes Swedish media from 1981 to identify the interpretive frames, with a particular emphasis on emotions and body imagery. Gendered notions of protection permeated the crisis narratives. Male bodies embodied national and military agency, whereas women's bodies symbolically merged with the Swedish nation's territory. The Soviet intruders were disparaged and Swedish military prestige redeemed through gendered and corporeal representations. The article improves our understanding of the way the Swedish ideal of the neutral soldier and the foreign policy doctrine of neutrality incorporated gender.

Visa alla publikationer av Cecilia Åse vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 14 november 2018

Bokmärk och dela Tipsa