Feministiska serier ställs ut i universitetsbiblioteket
Den 18 september kommer den turnerande utställningen "Feministiska svenska tecknade serier - från 1960-talet till idag" till Stockholms universitetsbibliotek.
Utställningen växte fram ur ett mångvetenskapligt forskningsprojekt som drog igång 2019 och som hade som mål att analysera feministiska serier i Sverige som politisk satir, samhällskritik och aktivism.
En av de deltagande forskarna, och tillika en av initiativtagarna bakom utställningen, är ERG:s lektor i genusvetenskap Maria Margareta Österholm.
Hur föddes idén om en utställning?
Det var Anna Nordenstam som tog initiativet till att göra en utställning i samband med vårt forskningsprojekt. Syftet var att på ett roligt sätt sprida pågående forskning och visa upp de tecknade serierna så att fler kunde ta del av dem. Därefter utformades utställningen tillsammans med Margareta Wallin Wictorin, som också gjort utställningar förut, och planerades ihop med bibliotekarierna på Kvinnsam, Göteborgs universitetsbibliotek. Utställningstexterna skrevs av Anna Nordenstam och Margareta Wallin Wictorin.
För många var det nytt att serier och serieskapare kunde vara aktivistiska och även att det går att forska om serier.
Stockholms universitetsbibliotek är det femte stoppet för utställningen som tidigare visats på Göteborgs universitet, Linnéuniversitetet, Karlstad universitet och Södertörns högskola. Vad har ni mött för reaktioner?
Utställningen har blivit omskriven i dagspress och nått ut på universiteten. Studenter har kommenterat att den är snygg och har fångat deras uppmärksamhet, även om de inte känt till serierna sedan innan. De har även sagt att det varit spännande att se exempel och att de blivit nyfikna. För många var det nytt att serier och serieskapare kunde vara aktivistiska och även att det går att forska om serier.
På invigningen kommer du att samtala med konstnären Linda Spåman. Vad kommer det samtalet att handla om?
Vi kommer att prata om feministiska serier i Sverige och hur utvecklingen har sett ut. Dessutom kommer samtalet att handla om vad serier som aktivism kan innebära. Självklart kommer vi även att ta upp Linda Spåmans eget fascinerande serieskapande som ofta förhåller sig till normer för femininitet på ömsinta, ångestfyllda och lekfulla sätt. Förhoppningsvis hinner vi även säga något om de orakelkort som Linda Spåman gjort och om hennes nya bok, "Handbok för unga häxor". Kanske pratar vi särskilt om boken "Den första kvinnan" som jag också har skrivit om.
Vad hoppas ni att utställningens besökare tar med sig därifrån?
En förhoppning är att utställningen ska göra att fler får upp ögonen för feministiska tecknade serier och se betydelsen av dem, både förr och idag. Men också att besökarna ska se att dessa serier har en lång, och ofta rolig, historia i Sverige. Det vore även fint om de blir inspirerade och vill läsa fler serier. Kanske någon kommer att vilja skriva uppsats om serier och på sikt även forska. Vi i projektet har ju skrivit en hel del, men det finns mycket kvar att studera på området.
Om utställningen
Utställningen bjuder på smakprov av svenska serietecknare som på olika sätt kan kopplas till aktivism, till exempel Liv Strömquist, Nina Hemmingsson, Lotta Sjöberg, Anneli Furmark, Åsa Schagerström, Karolina Bång, Amalia Alvarez, Sara Granér, Elin Lucassi och Sofia Olsson.
Bakom utställningen står, utöver Maria Margareta Österholm, Anna Nordenstam, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, Margareta Wallin Wictorin, docent i konst- och bildvetenskap vid Karlstad universitet, samt Sanna Hellgren, Karin Henning och Birgitta Andréasson vid KvinnSam/Humanistiska biblioteket vid Göteborgs universitet.
Om forskningsprojektet
Projektets övergripande forskningsfrågor är: hur kan seriemediet uttrycka feministisk politik – tematisk, visuellt och lingvistiskt? Hur kan humor, i form av verbala och visuella representationer av satir och ironi fungera som en politisk handling i svenska feministiska tecknade serier? Och hur omförhandlas och ifrågasätts genus, sexualitet, klass, etnicitet, religion och funktionalitet?
Forskarna som deltar i projektet undersöker ur ett intersektionellt perspektiv hur form, språk och estetik fungerar som redskap för att ifrågasätta och omförhandla konstruktioner av genus, sexualitet, klass, etnicitet, religion och funktionalitet.
Mer information om invigningen
Mer om forskningsprojektet på Göteborgs universitets webbplats
Senast uppdaterad: 29 augusti 2023
Sidansvarig: Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap