Låginkomsttagare drabbades hårdare av pandemin
Kopplingen mellan inkomst och intensivvård för covid-19 i Sverige förändrades drastiskt under pandemins gång. En ny studie från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet visar exempel på ojämlikhet i hälsa och inkomstskillnaders betydelse för hur pass hårt människor drabbades.
Under covid-19-pandemins första våg i Sverige var inkomstskillnaderna kopplat till vilka som fick intensivvård i det närmaste obefintliga. Däremot var de var mer framträdande under den andra vågen. Under den tredje vågen hade den generella risken för intensivvård minskat markant, generellt sett. Men de relativa inkomstskillnaderna var betydande. Det konstaterar Karl Gauffin, lektor på Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och förstaförfattare av artikeln Waves of inequality: income differences in intensive care due to Covid-19 in Sweden, som publicerades nyligen i tidskriften European Journal of Public Health.
Ekonomiskt svagare grupper mer sårbara
Han säger att resultaten ligger i linje med tidigare teorier om hälsoklyftor som visar att en persons resurser blir viktigare när förståelsen för en ny sjukdom ökar.
– Ekonomiska tillgångar, yrkesförmåner och sociala nätverk ger vissa grupper bättre förutsättningar att skydda sig från smitta och allvarlig sjukdom, medan andra grupper förblir exponerade och sårbara för sjukdomen, säger Karl Gauffin.
Att de faktorer som kopplar samman inkomst och sjukdom skiftade under pandemins förlopp är en av det viktiga slutsatserna av studien, säger han. Han refererar till en välkänd observation när det gäller nya sjukdomar, som till exempel covid-19: Så fort man börjar förstå mer hur sjukdomen sprids och vad som kan göras för att undvika att bli sjuk så förstärks den sociala ojämlikheten när det gäller vilka som drabbas, konstaterar han.
– Resursstarka grupper kan använda sig av pengar, kontakter, yrkesförmåner och andra hälsofrämjande tillgångar för att minimera risken att bli sjuk, ibland på andras bekostnad. Grupper utan dessa möjligheter löper då helt enkelt en större risk att exponeras för och smittas av viruset. De löper dessutom ofta också större risk att bli sjukare, till exempel på grund av högre förekomst av annan sjukdom, säger Karl Gauffin.
Höginkomsttagare vaccinerades i högre grad
Vad beror det då på att inkomstskillnaderna var mer framträdande under andra vågen av pandemin och att de fortfarande var betydande under den tredje vågen? En möjlig förklaring har att göra med de skiftande sammanhang i vilka viruset spreds och vilka grupper som drabbades av det, menar Karl Gauffin.
– Innan covid-19 hade fått fäste i Sverige, i början av första vågen, smittades svenska personer framförallt på sportlovsresor till Alperna. Det rörde sig alltså om en förhållandevis resursstark grupp, säger han och fortsätter:
– När viruset hade fått fäste i Sverige började det spridas bland låginkomsttagare. Möjliga sammanhang här skulle kunna vara arbetsplatsen med begränsade möjligheter att jobba hemifrån, trångboddhet och resor med kollektivtrafiken.
Att de relativa inkomstskillnaderna förstärktes under tredje vågen, trots att det generella behovet för intensivvård kopplat till covid-19 gick ner betydligt, har delvis att göra med att höginkomsttagare vaccinerades i högre grad än låginkomsttagare, enligt Karl Gauffin.
Karl Gauffin påpekar att det dock är viktigt att framhålla att majoriteten av befolkningen, såväl höginkomsttagare som låginkomsttagare, vaccinerades (94% av den fjärdedelen med högst inkomst och 78% av den fjärdedelen med lägst inkomst).
Gratis vaccin en bra åtgärd
Det faktum att vaccinet mot covid-19 var gratis är var en mycket viktig faktor för att förhindra ytterligare kopplingar mellan inkomstskillnader och allvarlig sjukdom.
– Det är något som borde beaktas vad gäller andra vaccin som i nuläget kostar pengar, konstaterar Karl Gauffin.
Han hoppas att den här studien kan bidra till diskussionen kring de skiftande faktorer som förändrar kopplingen mellan resurser och sjukdom under en epidemis förlopp.
– I början sägs det ofta att vi ”sitter i samma båt”, men det blir ju så småningom tydligt att det inte är sant. Vårt projekt syftar till att undersöka den ojämlika hälsans politiska bestämningsfaktorer och därför tycker vi det är särskilt intressant att undersöka vilken effekt politiska beslut och åtgärder får för sjukdomens spridning, men även för folkhälsan i stort, säger Karl Gauffin.
Håkan Soold
Om artikeln
I denna studie använde forskarna svenska registerdata om den vuxna befolkningen i landet totalt. Utifrån dessa data har de gjort uppskattningar av den relativa risken för intensivvårdsbehandling på grund av Covid-19 kopplat till inkomst för varje månad mellan mars 2020 och maj 2022, och för varje våg. Uppskattningarna har gjorts med hjälp av Poisson-regressionsanalys. En metod som används för att modellera antalet gånger en händelse inträffar inom en given tidsperiod eller plats.
Förutom Karl Gauffin ingick även Olof Östergren och Agneta Cederström i forskargruppen bakom studien. Den ingår i forskningsprojektet Den ojämlika pandemin: politiska åtgärder mot covid-19 och ojämlikhet i hälsa.
Artikeln Waves of inequality: income differences in intensive care due to Covid-19 in Sweden publicerades 15 juni 2023 i tidskriften European Journal of Public Health.
Senast uppdaterad: 29 juni 2023
Sidansvarig: Institutionen för folkhälsovetenskap