Migranter drabbades hårdare av pandemin
Högre dödlighet och fler inlagda på intensivvårdsavdelningar. Många migrantgrupper i Sverige drabbades hårdare än svenskfödda under COVID-19-pandemin. Men vaccinet hade en avgörande betydelse för att minska ojämlikheten. Det visar en studie från forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, i samarbete med forskare från Stockholms universitets demografiska avdelning (SUDA). Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Den befolkningsbaserade studien genomfördes med vuxna som bodde i Sverige mellan 1 mars 2020 och 1 juni 2022. Den visar att dödligheten i COVID-19 var avsevärt högre hos migranter från bland annat Afrika, Mellanöstern och Asien jämfört med den svenskfödda befolkningen. Dessa migrantgrupper hade även en betydligt högre risk att vårdas på intensivvårdsavdelning till följd av en COVID-19-infektion. I studien undersöktes också om skillnaderna ökat eller minskat under pandemin i sin helhet. Bland de flesta migrantgrupperna var risken för COVID-19-relaterad dödlighet och intensivvård som allra högst under den första vågen och dessa skillnader kvarstod under stora delar av pandemin. Under den fjärde vågen (”Omikron”) var dock skillnaderna betydligt mindre.
– Vi såg redan tidigt under pandemin att migranter drabbas hårdare än inrikes födda och dessa skillnader återfinns även under pandemins andra och tredje våg, säger Mikael Rostila, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet och forskningsartikelns försteförfattare.
Vaccinet bidrog till minskad ojämlikhet
Studien undersökte vidare orsaken till dessa skillnader. Socioekonomiska förhållanden och livsvillkor förklarade en del av den förhöjda risken för COVID-19-relaterad dödlighet och intensivvård bland migranter då vaccin saknades. Faktorer som låg utbildning, lägre inkomst, trångboddhet och bostadsområdets befolkningstäthet kan innebära en ökad risk för att drabbas av COVID-19 bland utrikesfödda vilket bidrar till skillnaderna. Resultaten visar dock att tillgång till vaccin under den fjärde och sista vågen innebar en dramatisk minskning av skillnaderna i dödlighet och intensivvård kopplat till födelseland.
– Vaccinet innebar att de allvarliga komplikationerna av COVID-19 minskade i Sverige och världen. Men det suddade också ut en stor del av de stora skillnader i dödlighet och intensivvård mellan migranter och inrikes födda som vi sett under pandemin. Vaccinet hade alltså en avgörande betydelse för att minska ojämlikheten, säger Mikael Rostila och fortsätter:
– Bristfälliga socioekonomiska förhållanden och livsvillkor innebär en ökad risk att drabbas av allvarliga komplikationer av en Covid-19 infektion. När ett vaccin blev tillgängligt var jämlik vaccinationstäckning efter födelseland avgörande. Tyvärr var andelen vaccinerade också betydligt lägre i många migrantgrupper vilket innebar att vissa skillnader trots allt kvarstod.
Artikeln ”Inequalities in COVID-19 severe morbidity and mortality by country of birth in Sweden” publicerades i mitten av augusti i Nature Communications.
Håkan Soold
Fakta
Utöver Mikael Rostila har följande forskare medverkat i studien: Agneta Cederström och Sol Juarez, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap; Matthew Wallace och Siddartha Aradhya,forskare vid Stockholms universitets demografiska avdelning (SUDA) samt Malin Ahrne, forskare vid Avdelningen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Studien är en del av forskningsprojektet ”Förklaringar till överdödlighet i COVID-19 bland invandrare i Sverige”, som leds av Sol Juarez, universitetslektor och docent vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. Projektets syfte är att undersöka i vilken utsträckning högre COVID-19 dödlighet bland olika grupper av utrikesfödda i Sverige kan förklaras av sociala bestämningsfaktorer som verkar genom skillnader i exponering för infektion (till exempel genom högre sannolikhet att arbeta inom yrken med hög risk för exponering) och skillnader i konsekvenser av sjukdomen utifrån underliggandesjukdomar/ohälsa som följer ett socialt mönster eller genom fördröjd vård.
Projektet ingår i det övergripande projektet "Sociala determinanter för hälsa hos individer med utländsk bakgrund (SMASH)", som leds av Mikael Rostila. Syftet med projektet SMASH är att undersöka hur olika sociala bestämningsfaktorer (socialpolitik, boendesegregation, arbetsvillkor, hälsobeteenden, socioekonomiska förhållanden och krigstrauma) kan påverka hälsan bland individer som har en utländsk bakgrund.
Senast uppdaterad: 3 september 2023
Sidansvarig: Institutionen för folkhälsovetenskap