Foto: Alexas/Pixabay

– Det kommer även komma representanter från olika myndigheter och företag. Den här konferensen handlar om att få tillfälle att utbyta erfarenheter och diskutera spelproblem utifrån olika perspektiv, säger Eva Samuelsson, docent vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Hon arrangerar konferensen tillsammans med Jenny Cisneros Örnberg, prefekt för Institutionen för folkhälsovetenskap. 

Eva Samuelsson och Jenny Cisneros Örnberg. Foto: Niklas Björling.

Den tekniska utvecklingen har skapat nya möjligheter för dem som vill ägna sig åt att spela. Men det innebär även stora risker. Man räknar med att omkring 340 000 personer i Sverige upplever någon grad av problem till följd av sitt spelande.

Mycket har hänt inom området de senaste åren. Sedan 1 januari 2018 likställs spelproblem med alkohol- och narkotikaproblem i lagstiftningen, något som gjort rätten till stöd och behandling tydligare.

Omregleringen av den svenska spelmarknaden och införandet av ett  licenssystem den 1 januari 2019 har inte bara lett till fler legala aktörer på marknaden, utan  också ett uttalat krav på spelbolagen vad gäller omsorgsplikt och en möjlighet att stänga av sig från allt licensierat spel genom det nationella avstängningsregistret Spelpaus.

Endast en av fem söker hjälp

Men trots att ansvaret för att erbjuda stöd och behandling har förtydligats i lagstiftningen är det endast en av fem personer med spelproblem som söker hjälp för sina problem. Därför är det viktigt att nå ut med tidiga insatser för att stödja personer med spelproblem – och även till deras närstående, konstaterar Jenny Cisneros Örnberg.

– För att förebygga spelproblem behöver vi jobba för förbättrade levnadsvillkor generellt, precis som när det gäller andra bekymmer. När man genomgår en livskris är det viktigt att det finns tillgängligt stöd att få. För att det är ofta så att de här problemen kan eskalera i samband med att till exempel någon anhörig går bort eller att man blir sjuk eller att det händer någonting annat drastiskt, säger Eva Samuelsson.

Tar avstamp i nuläget och blickar framåt

Det är bland annat den typen av frågeställningar som kommer tas upp under konferensen som har titeln ”Spelproblem i Sverige: dagsläge och framåtblickar”. Konferensen tar alltså avstamp i hur läget är nu och tittar samtidigt framåt när det gäller vilka åtgärder som görs och som kan göras för att förbättra situationen för dem som upplever spelproblem. 

– På förmiddagarna kommer vi ha olika sessioner med föreläsningar på cirka 20–25 minuter där vår moderator och även publiken har möjlighet att ställa frågor. På eftermiddagarna kommer vi ha diskussionsseminarier på olika teman där deltagarna kan välja vilka sessioner de är intresserade av. Så det kommer finnas stort utrymme för dialog, säger Jenny Cisneros Örnberg.

Konferensen, där arrangörerna räknar med  omkring 200 deltagare, är gratis och genomförs med stöd av det Forte-finansierade forskningsprogrammet ”Möta utmaningar och minska spelproblem – REGAPS (Responding to and Reducing Gambling Problems Studies)”. 

Läs mer om forskningsresultat från REGAPS.

Spel ett nytt forskningsområde

Forskning inom spelområdet, som den som bedrivs inom REGAPS, är ett relativt nytt område. Det finns mycket att lära från forskning inom alkohol- och narkotikaområdet, konstaterar Jenny Cisneros Örnberg.

– Som statsvetare tycker jag det är särskilt intressant att få följa en process när det har gjorts en omreglering och se vad som händer. Hur tolkas den nya lagstiftningen? Hur ser efterlevnaden ut? Hur ser tillsynen ut? Hur utvecklas förståelsen för både spelproblem och hur området regleras på bästa sätt? säger hon.

Program och anmälan till konferensen ”Spelproblem i Sverige: dagsläge och framåtblickar”.

Håkan Soold