Emma Thimgren har läst en kandidatexamen i musikvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Foto: Privat

Som redaktör på Nöjesguiden ansvarar hon för musikkritiken och tidningens musikskribenter. Hon tipsar också om den bästa senaste musiken, skriver artiklar om musikbranschen och intervjuar artister. Vid sidan av frilansar hon också som musikskribent.

Emma har läst vid Institutionen för kultur och estetik. Hon byggde en egen kandidatexamen där hon läste Musikvetenskap 1 och 2 samt kandidatkursen, kompletterat med kurser i kreativt skrivande, genusvetenskap och litteraturvetenskap.

Musikvetenskapen har helt enkelt gjort mig till en bättre skribent och kritiker.

Varför läste du musikvetenskap?

–Jag hade en kandidatexamen i journalistik sedan innan och hade börjat skriva om musik, men kände att jag ville fördjupa mig. Till skillnad från många av mina kollegor hade jag ingen längre musikalisk skolning sedan innan och jag fick heller aldrig den musikteorin i grundskolan som jag, och många andra, hade behövt. Därför var musikvetenskapen en bra introduktion och påfyllnad av musikteori samt musikhistoria, säger Emma.

Hur har du nytta av dina studier i musikvetenskap?

–Är du kritiker inom de andra konstarterna är en universitetsexamen i ämnet norm, men så är det inte med musik. De som skaffar sig en examen i musikvetenskap bevakar oftast klassisk musik medan musikkritik av populärmusik ofta klassas som nöjesjournalistik. Det finns ett tillgänglighetskrav som alltid går före substans. Jag tycker popmusiken förtjänar samma grundlighet och analys, det är ju trots allt den som flest av oss möter dagligen. Musikvetenskapen har helt enkelt gjort mig till en bättre skribent och kritiker.

Den breda täckningen gav verktyg jag använder mig av varje dag i mitt jobb.

Hur ser du tillbaka på din studietid?

–Musikvetenskapen på Stockholms universitet har en bred täckning som ger kunskaper i allt från musikens byggstenar till den sociala och historiska kontexten till musiken. Vi fick lära oss att analysera klassisk musik såväl som populärmusik och var fria att rikta in oss på den musiken vi själva var intresserade av, vilket gav verktyg jag använder mig av varje dag i mitt jobb. Sen är det såklart väldigt givande att studera med andra som har lika stort musikintresse.

Musikvetenskapens entré vid Institutionen för kultur och estetik.

Vad har du för planer för musikbevakningen på Nöjesguiden? Vilken prägel vill du sätta?

–Det är en ära att ha fått ta över rodret som musikredaktör på Nöjesguiden som är en så viktig röst för musikbevakningen i Sverige. Jag vill förvalta det Nöjesguiden byggt upp i 40 år och fortsätta ge en bred och inkluderande musikbevakning som sätter populärmusiken i fokus, och lyfter morgondagens röster. För mig är det viktigt att kunna ge en bredd både i genre och mångfald. Nöjesguiden har också en viktig uppgift att jobba för musikjournalistikens fortlevnad, vilket naturligtvis är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat.

Möt fler av våra tidigare studenter