Strax innan jul blev det klart att Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond delar ut sammanlagt 62,7 miljoner till sju forskare vid Stockholms universitet. En av dem är Tove Nilsson Gerholm, docent vid Institutionen för lingvistik, som beviljats 4 500 000 kr för projektet Replacing age as the lowest common denominator in first language acquisition (FLA) by investigating individual children’s trajectories.

Del tre i ett längre projekt

Projektet, som pågår till och med 2026, är en tredje etapp inom det större forskningsprojektet Modelling Language Acquisition through Parent-Child Interaction, (MINT) – ett longitudinellt projekt som startade 2013. Då började man följa 83 barn i samband med att de blev 3 månader gamla. Under de första tre åren spelade forskarna in barnen tillsammans med någon av föräldrarna var tredje månad i interaktionslabbet på Institutionen för lingvistik.

–Därefter gjorde vi inspelningar en gång i halvåret tills barnen fyllde 5 år, vilket sedan följdes upp med en inspelning när de var lite drygt 7 år gamla, berättar Tove Nilsson Gerholm.

Syftet med MINT-projektet är att följa barnens språkliga utveckling och se vilka faktorer under utvecklingen som verkar vara viktiga eller kanske t o m nödvändiga för språkutvecklingen. De faktorer Tove och hennes forskarkollegor tittar på är, förutom vokal/verbal utveckling, saker som blickbeteende, gester, beröring mellan föräldrar och barn, ansiktsuttryck och hur dessa faktorer samverkar med föräldrarnas interaktionsbeteende och kontexten i övrigt.

–Vi har också väldigt mycket bakgrundsinformation om barnen, t ex när de började på förskola, om de har syskon, vilka språk som pratas i familjen, etc. tillägger Tove.

–Några börjar språka tidigt och blir snabbt väldigt verbalt skickliga medan andra tar god tid på sig i början men sedan hinner ikapp. Att då klumpa ihop barnen baserat på ålder gör att resultaten blir spretiga och ganska missvisande.

Projektets tredje etapp, som nu fått finansiering, kommer att att fokusera på hur barnens olika utvecklingslinjer ser ut.

Fokus på barnens individuella utveckling

–Hittills har vi tittat på barnen i grupp och klustrat dem med hjälp av ålder, säger Tove, och tillägger att det är också det vanligaste tillvägagångssättet när man studerar typiskt utvecklade barn i språksammanhang. Men ett problem med den metoden, menar hon, är att barn är väldigt olika varandra

–Några börjar språka tidigt och blir snabbt väldigt verbalt skickliga medan andra tar god tid på sig i början men sedan hinner ikapp. Att då klumpa ihop barnen baserat på ålder gör att resultaten blir spretiga och ganska missvisande, säger Tove.

Tove Nilsson Gerholm.

Foto: Privat.

Tillsammans med Tatjana von Rosen, som är statistiker vid SU, kommer Tove Nilsson Gerholm,  att följa de olika barnen i MINT-projektet separat, för att se om det finns annat än liknande födelsedatum som är gemensamt för vissa barn.

–Kan det t ex vara så att de som startar sin språkliga karriär på ett visst sätt - kanske med mycket gester? - liknar varandra på andra sätt också senare i språkutvecklingen? Eller har alla barn sin alldeles egna kurva som inte liknar något annat barns inom någon av modaliteterna (beröring, blick, gester, vokalisering)? Och hur stor roll spelar de olika föräldrarnas interaktionsstil för barnets egen kommunikativa utveckling? Det är sådant vi vill ta reda på, säger Tove.

Ett tidskrävande arbete

Hon ser väldigt mycket fram emot att få ordentligt med tid för att ägna sig helhjärtat åt projektet, för tid kommer behövas. Det är en väldigt omfångsrik data som samlats in under åren är och det går åt många timmar för att göra materialet tillgängligt för analys. Alla videofilmer, med 4 kameror plus mikrofon, måste transkiberas.

–Allt måste alltså sättas på pränt, säger Tove. Så det är jätteroligt – och nödvändigt, tillägger hon, att vi fått medel för att kunna anställa assistenter som kan hjälpa till att få den stora mängden data färdig för analys.

Läs mer om MINT-projektet här