Forskningsämnen

Vår forskning spänner över ett brett spektrum av ämnen inom områdena kemiska föroreningar, atmosfäriska aerosoler, biogeokemiska kretslopp av kol och näringsämnen och (eko)toxikologi

Dessa områden representerar våra mest aktuella utmaningar som vi kommer att fortsätta ta itu med under de kommande åren.

Forskning

Våra forskningsområden

Arctic ocean, ice and sky. Photo: Michael Tjernström/Stockholm University

Atmosfär, hav och klimat

Forskningen inom atmosfärvetenskap, oceanografi och klimatvetenskap omfattar ett stort antal områden. Till exempel studeras kemiska och dynamiska processer i atmosfären, havsströmmar och deras dynamik, stratosfäriska moln och aerosoler.

view of geological coast with icebergs and sea ice, dramatic clouds

Geologiska vetenskaper

Geologiska vetenskaper bidrar med vetenskaplig kunskap och förståelse om hur planeten jorden utvecklats som ett sammansatt system.

Havsforskning

Klimatforskning

Klimat, miljö och hållbarhet är ett stort forskningsfält vid Stockholms universitet. På denna sida har vi samlat alla våra forskargrupper och forskningsprojekt kopplade till detta område.

The photo shows a satellite Sentinel-2B L2A generated-image of cyanobacteria bloom in the Baltic Sea west of the Estonian island Hiiuma, image from 19 July 2022. One can see ships as well as their tracks. Sentinel-2 has a spectral resolution of 10 m. Image downloaded here on 21 Dec 2022. Photo: Copy right: ESA

Miljövetenskap

Miljö och hållbarhet är ett stort forskningsfält vid Stockholms universitet. Forskningen handlar om allt från miljögifter, klimatförändringar, biologisk mångfald, landskapsprocesser och djur till hur vi bygger samhället på ett hållbart sätt.

Forskningsämnen

Aerosoler, moln och klimat

För att förstå hur klimatet kommer att förändras fokuserar mycket av vår nuvarande forskning på atmosfäriska partiklar, som är en nyckelkomponent i jordens energibudget.

Atmosfärens kemi och fysik

Effektbedömningar av föroreningar

För att förbättra förståelsen för hur kemikalier och annan miljöexponering kan påverka levande organismer undersöker vi deras effekter, från molekylär nivå upp till hur hela ekosystem fungerar.

Luftkvalitet och hälsa

Man uppskattar att dålig luftkvalitet orsakar flera miljoner förtida dödsfall varje år. Att skaffa sig kunskap för att upprätthålla och förbättra luftkvaliteten är därför en av framtidens kritiska miljöutmaningar.

Miljö och mänsklig exponering för föroreningar

Vi studerar hur kemikalier kommer in i miljön, hur de transporteras, var de ackumuleras, hur de avlägsnas från miljön och vi kvantifierar de olika vägarna för exponering av föroreningar för vilda djur och människor.

Permafrost, biogeokemi och klimatinteraktioner

Arktis värms upp 3-4 gånger snabbare än det globala genomsnittet och visar redan nu snabb upptining av land- och undervattenspermafrost, vegetationsförskjutningar, ökad kusterosion, havsis tillbakagång och förändringar i havsströmmar.

Riskbedömning och hantering av föroreningar

För att ytterligare förbättra kemikaliesäkerheten undersöker vi hur exponerings- och effektdata används för myndigheters beslutsfattande och vi utvecklar nya tillvägagångssätt för att underlätta användningen av vetenskapliga data i regulatorisk riskbedömning och riskhantering.

Samband mellan luftföroreningar och klimatförändringar

Den indo-gangetiska slätten (IGP; norra Pakistan, N. Indien och Bangladesh) samt den östra korridoren i Kina är två exempel på hotspot-regioner med massiva antropogena effekter på folkhälsan och klimatet med en myriad av kaskadeffekter på andra miljösystem.