Tack till Kristina Lund och Frida Persson, Vitterhetsakademien för hjälp med intervju och bilder. Tack till Bolincentret för klimatforskning för hjälp med finansiering.

Victor och "fältassistenten" Humla studerar en inventeringssruta i Stensjö by. Foto: Frida Persson.

Vem är du?

Jag heter Victor Eriksson och är doktorand i landskapsekologi på Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet, inom Bolincentret (Bolin Centre for Climate Research).

Projektet berör dels hur biologisk mångfald i svenska naturbetesmarker kommer att påverkas av pågående klimatförändringar och dels hur naturbetesmarker bör skötas för att bidra till att lindra klimatförändringarna genom att binda in och lagra kol från atmosfären, säger Victor.

Varför har du varit i Stensjö by och vad har du gjort där?

Jag har varit i Stensjö för att samla in data som beskriver hur kolet i naturbetesmarker är fördelat i ekosystemet, dels i jorden och dels i träden. Jag har samlat in jordprover och genomfört en växtinventering, för att kunna undersöka hur floran påverkar mängden kol i systemet och huruvida detta beror på hur slutet trädskiktet är. Stensjö är mycket intressant för ekologisk forskning, eftersom det är ett så stort och varierat område som sköts med lågintensiva jordbruksmetoder och eftersom både historisk och pågående skötsel är så väldokumenterad.

Jordprovtagning i Stensjö by. Foto: Frida Persson.

Hur har din tid i byn varit?

Fantastisk! Jag har bott i Drängstugan och känner att jag verkligen kommit nära den historiska miljön, vilket är fantastiskt om man som jag är intresserad av tvärsnittet mellan biologisk mångfald, ekosystemfunktion och kulturvärden i det historiska jordbrukslandskapet. Det ska sägas att den ökända småländska stenigheten förstås har gjort det utmanande att samla in jordprover, vilket fler än en gång fört tankarna till emigrerande bönder under 1800-talet. Personalen på Stensjö har också varit mycket hjälpsamma och tillmötesgående.

Finns det något som du har ”upptäckt” som kan intressera vanliga besökare?

Inte som är specifikt för själva landskapet, tror jag. Men i förlängningen syftar projektet till att ta reda på mer om hur vi kan sköta naturbetesmarker på ett sätt som både bidrar till att stävja klimatförändringarna samtidigt som vi bevarar deras biologiska och kulturella värden. Det är förstås viktigt för att vi även i framtiden ska kunna njuta av den unika natur- och kulturmiljö som naturbetesmarker erbjuder.

Vad heter hunden?

Hunden heter Humla och är en Australian shepherd. Hon har fungerat som fältassistent under sommaren, och har bland annat bidragit genom att snabbt leta reda på fältmaterial som förvunnit i gräset.

Victor och hunden Humla i Stensjö by. Foto: Frida Persson.

Vad är det du gör egentligen med dina mätinstrument?

På bilderna ser man framför allt insamling av jordprover och fördelning av jord från olika djup i jordpelaren. Man ser också hur växtinventeringen gick till.

Hur har ni haft det under vistelsen i Stensjö?

Toppen! Vädret har varit lite nyckfullt, men i övrigt har det varit fantastiskt!

Läs mer om Victors forskning

Läs mer om Vitterhetsakademien

Läs mer om Bolincentret för klimatforskning