Resultaten visar att det inte finns någon allmängiltig definition av social kompetens. Det som värderas som social kompetens i det ena sociala sammanhanget kan värderas annorlunda i ett annat. När social kompetens används som krav vid rekrytering menar hon att arbetsgivare bör vara mer nogranna med vad för slags krav som ska ställas och hur dessa ska bedömas. Den arbetssökande som svarar på ”fel” sätt på kravet riskerar annars att på oklara grunder uppfattas som en person som saknar social kompetens och som en icke önskvärd medarbetare. Undersökningen visar också att uttrycket kan användas avsiktligt manipulerande för att få individer att inordna sig på arbetsplatser. 

Varför intresserade du dig just för detta ämne?

–Det var en händelse som en god vän återberättade för mig, om en arbetskamrat som inte hade fått löneförhöjning. Chefen motiverade den uteblivna löneförhöjningen med att arbetskamraten saknade social kompetens, men inte utvecklat närmare vad han menade. Händelsen spred sig snabbt på arbetsplatsen och snart var det allmänt känt att det var viktigt att ha social kompetens för att få löneförhöjning. Tolkningen på arbetsplatsen av social kompetens blev att det gällde att smöra in sig hos cheferna.

Händelsen gav mig en helt ny infallsvinkel och det blev det uppenbart för mig att användningen av uttrycket social kompetens skulle kunna ställa till problem på en arbetsplats. Trots att uttrycket vid första anblicken föreföll vara positivt och harmlöst verkade det också kunna användas för andra syften, såsom i det aktuella fallet för att negativt särbehandla en av de anställda. 

Vilka frågor ville du ha svar på?

–Det som intresserade mig var vilket budskap arbetsgivarna förmedlade till de sökande med hjälp av uttrycket och hur de sökande i sin tur tolkade och svarade på detta. Därför valde jag att studera rekryteringsannonser där uttrycket användes och ansökningsbrev från sökande till sådana tjänster. Dessutom såg jag det som viktigt att samtala med yrkesverksamma om innebörden av uttrycket social kompetens.

Vilka är viktiga resultat du skulle vilja lyfta fram? 

–När uttrycket social kompetens används som krav i en rekryteringsannons måste det tolkas i relation till det sociala samspelet mellan människor i ett specifikt sociokulturellt sammanhang. Ibland definieras eller specificeras det i form av önskvärda egenskaper eller förmågor, men lika ofta används det som om det förväntas bli förstått utan närmare förklaring. Men det som värderas som social kompetens i det ena sociala sammanhanget kan värderas på ett annat sätt i ett annat sammanhang. Det finns en risk för att den individ som tolkar de sociala koderna på ett annat sätt än det som är vedertaget, som inte förstår sig på villkoren i det sociala sammanhanget och inte heller agerar på det sätt som är förväntat, av omgivningen kommer att uppfattas som en person som saknar social kompetens. Till exempel så kan en arbetssökande som responderar på ett krav på social kompetens på ”fel” sätt komma att uppfattas som en icke önskvärd medarbetare.  

Var det något som överraskade dig eller som du tycker borde vara en tankeställare?

Det som var, kanske inte överraskande men viktigt att framhålla, var det starka inslaget av anpassning, socialisering, normering och disciplinering. Detta ledde mig till tidigare forskning som med förfärande tydlighet visat hur man genom att ställa auktoritativa krav kan få fullt normala människor att utföra fasansfulla handlingar. Samtidigt som vi blir sociala varelser genom att socialiseras och disciplineras in i olika sammanhang genom livets alla skeden och anpassar oss till en mängd olika normer och värderingar, så kan alltför långtgående krav på anpassning få icke önskvärda effekter. Om man avser att ställa krav på social kompetens på medarbetare på en arbetsplats så bör man därför vara noggrann med vad för slags krav som ska ställas och hur dessa ska bedömas.

Tycker du att vi slänger oss med uttrycket social kompetens för lättvindigt?

Budskap som förmedlas med uttrycket social kompetens kan vara väl övervägda och grundade i de villkor för socialt samspel som råder i det aktuella sociala sammanhanget. Men det kan lika väl handla om subjektiva, affektiva och i stunden tillkomna bedömningar av andra individers handlande. För att återknyta till min inledande berättelse, om chefens bedömning av medarbetaren som inte fick löneförhöjning, så kanske det fanns en sådan förklaring.

Vad menar du egentlingen med att social kompetens är ”också ett disciplinerande uttryck”?

–Uttrycket social kompetens är sammansatt av orden social, ett gammalt, välkänt uttryck med positiva konnotationer, och kompetens som också har en positiv klang med synonymer som kunnande, kunskap och förmåga. I mina studier av rekryteringsannonser, ansökningsbrev och i samtalen med informanter framträder dock tydliga krav på socialisering och anpassning. Att det finns villkor för att få delta i det sociala samspelet liksom hot om repressalier, särbehandling och uteslutning. Uttrycket kan alltså användas avsiktligt, manipulerande för att disciplinera andra individer, att få dem att inordna sig. 

Vad ska du göra nu, när din avhandling är klar?

Jag är 74 år och har inte någon fortsatt karriär framför mig. Tills vidare ser jag fram emot att sätta punkt för det här projektet. Någon annan kanske blir inspirerad att forska vidare, jag har lämnat en del idéer i slutet på avhandlingen. Sen vet man aldrig vad som kan dyka upp.

Ann J Sandén är socionom och har har en fil.kand. i pedagogik statskunskap och sociologi. Hon har arbetat inom kommunal förvaltning med handledning och utbildningsplanering, som universitetslärare och som utredare inom den centrala statsförvaltningen. Är numera pensionär.

Titel på avhandlingen

Social kompetens – också ett disciplinerande uttryck

Länk till avhandlingen i fulltext i DiVA

Disputation

Disputationen ägde rum den 8 juni vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Opponent var Ylva Ulfsdotter Eriksson, professor vid Institutionen för samhällsstudier, Linnéuniversitetet.
 

Kontakt

Mejl: ann.sanden@soasanden.se