Josefin Månsson och Eva Samuelsson vid institutionen för socialt arbete har analyserat 192 intervjuer med totalt 56 ungdomar över en femårsperiod (2017-2022). Deltagarna kommer från olika sociala bakgrunder och geografiska områden i Mellansverige.

Vi har satt gränsen lågt för berusningsdrickande. Från början var hälften nyktra och i sista intervjun har den siffran minskat till en femtedel. Sex av de 56 intervjuade har varit nyktra hela tiden, säger Eva Samuelsson.

De är medvetna om alkoholens skadliga effekter, tar 18-årsgränsen på allvar och har föräldrar som förbjuder alkohol. Många kopplar alkohol till negativa upplevelser som kaotiska hemmafester och psykiska och fysiska problem.

Unga nämner också sociala medier som en avskräckande faktor för att undvika att bli sedda i situationer de inte vill visa upp.

Slutsatsen av studien är att de som var nyktra i tidig ungdom börjar dricka när förväntningarna på alkoholkonsumtion ökar. Samtidigt anpassar berusningsdrickare sig till måttlighetens ideal, vilket gör gränsen mellan att dricka och inte, mer flytande. Alkoholkonsumtionen blir liknande tidigare generationers.

Eva Samuelsson framhäver att den kortvariga fysiska hälsoeffekten av minskat drickande sannolikt är positiv, men både Eva och Josefin uttrycker oro för det ökade stress- och prestationskrav som ungdomarna vittnar om.

Att unga ställer så höga krav på sig själv leder till att de dricker mindre och det är  positivt. Men de höga kraven medför också att unga mår sämre och har mer ångest och annan psykisk ohälsa. Prestationskraven och självkontrollen får både positiva och negativa konsekvenser. Konsekvensen för oss när vi ser resultaten blir att det som ligger bakom minskningen av ungas drickande också är något som vi oroar oss för.

Läs hela artikeln här.