Mellan 2010 och 2021 har antalet rapporter om oro ökat med 200 procent, enligt nationell statistik. Studien fokuserar på socialtjänstens hantering av barnskyddsutredningar vid misstanke om våld.

Forskarna bakom studien granskar 70 barns ärenden där oro för våld spelar en central roll. Resultaten visar att våld tenderar att försvinna i dokumentationen under utredningsprocessen, där utredare kan omformulera våldsrelaterade händelser till "föräldrakonflikter" eller fokusera på föräldrarnas problem i stället för barnets säkerhet.

Artikeln är en del av en större studie om privatisering inom barnskyddsutredningar i sex kommuner, med jämförelser mellan utredningar utförda av kommunalt anställda socialarbetare och privata konsulter, särskilt när det gäller barns delaktighet och huruvida åtgärder vidtas.

Den här studien visar att när socialtjänsten beslutade om insats riktades den oftast till föräldrarna. Den vanligaste insatsen var familjebehandling eller föräldrastöd. Det var i stort sett endast när barnen placerades utanför hemmet som insatsen riktades direkt till dem. Trots att många barn visat aktörskap och berättat om våldet för någon i sin omgivning, förblev många barn i denna studie ohörda i utredningarna.

Att barnavårdsutredningar håller hög kvalitet har betydelse för barns möjlighet att få stöd och skydd i utsatta situationer, som exempelvis våldsutsatthet.

Studien är skriven av:
Ann-Sofie Bergman, universitetslektor och docent vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
Ulrika Järkestig Berggren, docent vid Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitet
Kerstin Arnesson, docent vid Institutionen för socialt arbete, Kalmar

Läs hela artikeln här.