Historien om tryckt juridisk litteratur sträcker sig tillbaka till den tidiga perioden av boktryckarkonsten under 1400-talet. Vid denna tidpunkt blev många romerska rättsverk grundläggande för västerländsk rättsutveckling. Bild: Frappeimages/Mostphotos

Italiensk-svenske juristen Filippo Valguarnera är docent och universitetslektor i rättshistoria vid Stockholms universitet. För tillfället är han aktuell, tillsammans med Max Lyles, som är docent i samma ämne vid Göteborgs universitet, som redaktör för en jubileumsskrift som uppmärksammar att Norstedts juridik fyller 200 år. Temat för boken är de juridiska förlagens roll för rättsutvecklingen – och den kan inte förringas enligt rättshistorikern.

– Förlagen fyller en särskilt viktig roll vid framställningen av de verktyg som jurister – praktiker såväl som rättsvetenskapsmän – använder sig av i sitt vardagliga arbete, som lagböcker, rättsfallssamlingar och databaser. Dessa verktyg bidrar till att utforma juristernas syn på den egna rättsordningen, säger Filippo.

Föreställningen om att bokförlag skulle ha en underordnad roll i förhållande till de som i själva fallet står bakom det tryckta materialet (i det här fallet jurister och akademiker) är således oriktig. Historiskt sett har förlagen i själva verket spelat en mycket avgörande roll, bl.a. genom tillgängliggörande av juridisk forskning. På så vis så har nya perspektiv och tolkningar kunnat spridas som har bidragit till att utveckla och förnya rättsliga metoder och teorier. 

Finns goda exempel 

– Ett tydligt exempel på en enskild publikation som spelat roll när det gäller lagstiftning är Per Henrik Lindbloms bok ”Grupptalan - det anglo-amerikanska class action institutet ur svenskt perspektiv” från 1989, som starkt bidrog till att få igång lagstiftningsarbetet för att införa grupptalan i Sverige. Annars är påverkan tydligast när det gäller rättspraxis. Förvånansvärt ofta hänvisar Högsta domstolen till juridisk doktrin i tvistemål och brottmål, säger Filippo.

Referensverk och kommentarer som analyserar och tolkar lagstiftning och rättspraxis fyller med andra ord en viktig funktion i att säkerställa att rättsliga principer tillämpas riktigt och konsekvent i olika rättssystem och juridiska situationer. Genom deras djupgående analyser av lagar och rättsfall så underlättar de tolkningen och tillämpningen av rättsliga principer för jurister. 

En välkänd sådan publikation som utgör en oumbärlig referenspunkt inom svensk rättsvetenskap är skriften Nytt Juridiskt Arkiv (NJA). NJA är en svensk periodisk skrift där bland annat refererat över domar från Högsta domstolen publiceras. Skriften är uppdelad i två avdelningar, i vilken NJA avd. I har haft stor betydelse vad det gäller rättspraxis och prejudikat och NJA avd. II vad det gäller etableringen av förarbeten som ett rättsligt relevant material.

Kan vara avgörande att kunna sortera 

Världen är föränderlig och i samband med den ökade digitaliseringen, så är tillgängliggörande av litteratur och forskning inte längre begränsat till de fysiska förlagen. Digitaliseringen har också öppnat för nya och spännande kanaler som innebär att jurister kan få tillgång till stora mängder av kommentarer, rättsfall och rättsvetenskapliga arbeten på mycket kort tid - en förändring som inte enbart kommer med fördelar. 

Docent Filippo Valguarnera.

– Utmaningen för juristen är inte längre att få tag på materialet, utan snarare att sortera det utan att överväldigas. I detta avseende har en ny utmaning uppstått för förlagen: att hjälpa juristerna att dra nytta av alla nya möjligheter. I vår bok (Norsteds juridik 200 år. Red. anm) utforskas detta tema vidare av professor Cecilia Magnusson Sjöberg och universitetslektor jur.dr Katarina Fast Lappalainen, säger Filippo och fortsätter;

– Vidare är det uppenbart att jurister som utbildades innan den digitala revolutionen har utvecklat en annan bild – inte bättre eller sämre men säkerligen annorlunda - av lagarna och dessas strukturer jämfört med dagens studenter. En sak som vi särskilt uppmärksammat är privat utgivna lagböckers betydelse i detta avseende.

Fungerar som kvalitetsstämpel 

De juridiska förlagens roll är inte enbart att vara förare eller följare av rättsutvecklingen; det är en komplex blandning av båda. I samband med den ökade tillgängligheten till att publicera sig, så har de etablerade förlagen därtill kommit att få en ny roll. Idag fyller de även en funktion i att kunna tolkas som en viktig kvalitetsstämpel på den rättsvetenskapliga produktionen. 

Att veta vilka publikationer som kan värdesättas bland andra kan till exempel vara till hjälp för studenter som ska använda rättskällor, även om det finns mer än så som är fundamentalt för att kunna ha en blomstrande karriär inom rättens värld. Hit hör till exempel att utveckla metodologiska färdigheter när det gäller att hitta och sålla i rättsligt material.

– Alldeles för många studenter använder sig av Google och liknande sökverktyg för att söka efter rättsfall, lagar med mera på ett ostrukturerat sätt. En bättre teknik för att få en översikt över rättsutvecklingen är att använda sig av etablerade utgivningskanaler samt andra specialiserade tjänster, som t.ex. universitetsbibliotekens söktjänster och systematiserade databaser, säger Filippo.

Läs mer om Filippo Valguarnera

Text: Natalie Oliwsson