Patent- och registreringsverket anger att ett varumärke är ett kännetecken för ett företag, en produkt eller tjänst. Det kan bestå av exempelvis ord, figurer, bokstäver, siffror, personnamn, slogans, ljud eller kombinationer av dessa. Foto: John Patrick Berlips och Nils Berlips

Vid en första anblick låter ämnet enkelt. Företagsnamn och varukännetecken är vi alla bekanta med och de finns runt oss dagligen, var vi än befinner oss. Att de noga regleras är också föga förvånande med tanke på vilka ekonomiska intressen som ligger bakom. Men för besökaren på Merit Berlips Perssons disputation går det snabbt upp att läget är ett helt annat. Det lösningsorienterade perspektivet på avhandlingen, i kombination med att den berör ett ämne av relevans för många näringsidkare, gör dock att studien i sig blir väldigt samhällsrelevant – sin komplexitet till trots.  

Problemet som avhandlingen behandlar består i att företagsnamn och varukännetecken i grunden regleras i två olika lagar - lagen om företagsnamn respektive den EU-harmoniserade varumärkeslagen - samtidigt som de, genom sitt nära släktskap och användningsområde, omfattas av båda lagarna. På så sätt uppstår det som benämns som ”det korsvisa skyddet”. Med det korsvisa skyddet avses närings- och varukänneteckens förhållande till varandra och hur de olika kategorierna av kännetecken är skyddade både mot och som varandra.

Merit Berlips Persson gör i sin avhandling en uppdelning mellan det korsvisa skyddet, som avser på vilket sätt kännetecknen kan skyddas mot intrång, och det korsvisa hindret, som avser på vilket sätt kännetecknen kan utgöra registreringshinder gentemot varandra.

Ett vanligt förekommande problem

Vad som framgår av denna studie är att företagsnamnet ofta får en fördel i förhållande till varumärken vid konflikter som intrång och registreringshinder. Detta på grund av att företagsnamnets huvuduppgift inte enbart är att verka som ett kännetecken, utan även syftar till att identifiera företaget i olika sammanhang. I korta drag gör det att en näringsidkare erhåller ett mer omfattande immaterialrättsligt skydd som kännetecken än genom de striktare bedömningar som görs av motsvarande bestämmelser för varumärken.

Den här obalansen, som leder till rättsosäkerhet och oförutsebarhet, blev särskilt tydlig för Merit Berlips Persson som har flera års praktisk erfarenhet av känneteckensrätt från arbete på en byrå och inom domstol:

– Anledningen till att jag valde att skriva en avhandling om det korsvisa skyddet är att det har varit det som skavt mest hos mig inom känneteckensrätten. Det är ett problem som praktiker på området stöter på dagligen. När man jobbar inom en byrå så hinner man däremot inte fördjupa sig, men tanken var att jag en dag skulle ta mig tiden till att riktigt förstå vad det är som skaver och om man kan göra något åt det. 

Föreslår en förändring 

Enligt slutsatserna i avhandlingen så framgår också att Merit är av åsikten att något kan göras för att förbättra rättssäkerheten på området och få en lagstiftning som bättre överensstämmer med det EU-rättsliga direktiv som ges för varumärken. För att skapa en bättre balans och tydlighet i regleringen av olika typer av kännetecken så föreslår hon därför att helt upphäva, eller genom erforderliga justeringar stävja, det korsvisa skyddet respektive hindret.

- Min förhoppning är att vi i framtiden kan bli av med det korsvisa skyddet så att näringsidkare inte längre söker särskilt företagsnamn istället för varumärke, enbart i syfte att kringgå den striktare känneteckensrättsliga bedömningen för varumärken. Vi vinner alla på att ha ett rättssystem som man inte kan gå runt.

Läs avhandlingen i DiVA (fulltext)

Profilsida för Merit Berlips Persson