Pernilla Leviner bidrar till utredning om LVU

Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt och föreståndare för Barnrättscentrum, har varit expert i utredningen ”Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU” som har genomförts på uppdrag av riksdagens socialutskott. Utredningen presenterades den 1 mars vid en pressträff i riksdagen.

Ung flicka står vid fönster
Barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga som tvångsvårdas enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga – LVU - måste stärkas skriver socialutskottet. Foto: Wavebreakmedia / Mostphotos

Utredningen av förutsättningarna för att införa barnets bästa som ett särskilt rekvisit i bedömningen i frågan om upphörande av vård enligt LVU är nu avslutad. Den har bedrivits som ett led i socialutskottets arbete med att genomföra lagändringar som syftar till att stärka tryggheten och stabiliteten för placerade barn. Ansvarig utredare har varit Anders Hagsgård, president för Hovrätten för Västra Sverige.

Huvudpunkten i förslaget innebär i korta drag att det ska införas en möjlighet att fatta beslut om fortsatt vård enligt LVU även om de förhållanden som låg till grund för beslutet att placera ett barn utanför hemmet inte längre föreligger, om barnets hälsa eller utveckling riskerar att allvarligt skadas om placeringen upphör. Vid bedömningen av denna risk ska vad som bedöms vara bäst för barnet vara avgörande.

Ställer sig bakom förslaget i sig

Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt, har varit en av de fyra experter som anlitats i utredningen. Experterna ställer sig bakom förslaget som läggs fram, men utvecklar i ett särskilt yttrande synpunkter som hänger samman med att utredningen har haft ett begränsat uppdrag och inte kunnat behandla alla de frågor som det finns behov av att utreda.  I yttrandet anges som stöd för förslaget följande:

Professor Pernilla Leviner. Foto: Niklas Björling

”Att skapa större trygghet för placerade barn genom betonande av stabilitet och kontinuitet är viktigt som en del i att respektera barns självständiga rätt till privat- och familjeliv som kan skilja sig från föräldrars rätt i samma avseende. Det är rimligt att en lagstiftning som ytterst har som syfte att skydda barn från att fara illa inte medger åtgärder som i sig allvarligt riskerar att skada barn. Det är därför positivt att rekvisiten för upphörande av vård förtydligas och att det uttryckligen framgår att en bedömning ska göras i fråga om barnets hälsa eller utveckling riskerar att allvarligt skadas om vården upphör.”

Behöver utredas på flera plan

Experterna framhåller dock att det, trots ett i grunden bra förslag om fortsatt vård enligt LVU, är ytterst svårt att överblicka konsekvenserna av en förändring av nämnda lagstiftning eftersom det parallellt pågår flera relaterade utredningar som på olika sätt kan komma att påverka utfallet. 

Till en av svårigheterna hör också att den nämnda lagändringen av LVU inte skulle träffa alla barn som är utsatta för en risk att fara illa av att flytta hem. Detta eftersom den största andelen placerade barn har blivit det på frivillig väg - det vill säga med vårdnadshavarens tillstånd. De betonar därför att för att nå bästa framgång med att säkra trygghet och rättssäkerhet för barn så behöver frågan lyftas och behandlas ur ett mer övergripande perspektiv;

”Sammanfattningsvis vill vi, trots att vi ställer oss bakom utredningens förslag och dess förstärkning av barns rätt till trygghet och kontinuitet, understryka behovet av en grundläggande helhetsöversyn av barnavårdslagstiftningen innefattande regleringen i socialtjänstlagen, LVU och föräldrabalken.”

Läs utredningen Barnets bästa vid fortsatt vårt enligt LVU
Läs mer om Pernilla Leviner