Vem äger naturen? Ny fastighetsrättslig avhandlingsstudie

I en nyligen publicerad avhandling analyseras det komplexa samspelet mellan äganderätten inom fastighetsrätten och bestämmelser om naturskydd. Frågan som tonsätter diskursen är; Vem äger naturen? I ljuset av detta kartlägger jur.dr Girion Blomdahl äganderättens omfattning i förhållande till skyddet för våra naturvärden.

Skylt med texten naturreservat
Naturreservat är ett av de områdesskydd som omfattar stor yta av Sverige. Enligt siffror från SCB så motsvarade rikets 5 440 naturreservat i slutet av år 2022 tillsammans över 5 000 000 hektar formellt skyddad mark. Foto: Kennerth Kullman/Mostphotos

Av äganderättens brukandedel framgår att fastighetsägare i Sverige har rätt till att bruka sin mark. Denna rätt kan till exempel inbegripa att marken används till odling av grödor, avverkning av skog eller andra former av mer avancerad eller enklare markanvändning. Men det finns också vissa lagar och bestämmelser som kan komma att hindra eller begränsa hur en fastighetsägare får använda sin mark. 

Avsikten med att begränsa äganderätten för fastighetsägare handlar många gånger om att balansera ägarens brukande med hänsyn till samhällets (”det angelägna allmänna intresset”) och naturens ideella intressen. Hit hör flera bestämmelser, så som till exempel naturreservat, strandskydd, skogligt skydd för att bevara och skydda skogar som har särskilda naturvärden samt artskydd - inklusive fridlysta växter. I praktiken innebär det till exempel att en villaägare i en storstads omgivning kan hindras att klippa gräset på delar av sin tomt, med hänsyn till strandskyddet.

I vissa fall finns möjligheten för en fastighetsägare att få ersättning från det allmänna för inskränkningar av äganderättens brukandedel, men det gäller långt ifrån alltid. Till exempel omfattas flera av våra naturskyddande bestämmelser i normalfallet inte av ersättning, och regelmässigt är det så att ersättning bara utgår för det som faller över tröskeln för avsevärd påverkan på markanvändningen.

Avgränsar till pågående markanvändning

Girion Blomdahls avhandling ”Vem äger naturen? En fastighetsrättslig studie om förhållandet mellan äganderättens brukandedel och skyddet för naturvärden”, som med framgång försvarades vid Stockholms universitet den 17 november 2023, handlar just om de balansakter som beskrivits ovan. Nämligen hur egendomsskyddet hanteras inom ramen för ett urval naturskyddande bestämmelser, hur proportionalitetsbedömningen sker och hur det resoneras i frågan om ersättning. 

I sammanhanget fokuserar avhandlingen i sin helhet på äganderättens omfattning i förhållande till skyddet för våra naturvärden under pågående markanvändning. Fortsatt drift av befintligt jord- eller skogsbruk är exempel på detta. Frågor om ändrad markanvändning, det vill säga tillfällen där en förändring sker i hur marken används, omfattas därför inte.

Granskar äganderättens roll genom tiderna

Studien syftar till att utforska olika delar av äganderätten för att på så vis utröna dess verkliga/praktiska innebörd inom rättssystemet och betydelsen av detta vid pågående markanvändning. På grund av detta inkluderar avhandlingen ett mycket omfattande historiskt avsnitt som gör en djupdykning i synen på äganderätt genom tiderna, hur bruket av skogen har begränsats och regalrätterna.

Genom den slutliga analysen fastställer Blomdahl att det ofta är oförutsägbart hur utgången ska bli i bedömningen av en inskränkning av äganderätten och att lika fall kan behandlas olika beroende på dess ingångsvinkel. Han menar därför att det vore att föredra en mer gemensam bedömningsmodell – ”en ny byggningabalk”  –  där samtliga ingrepp i äganderättens brukandedel, och all markanvändning i Sverige, skulle kunna hanteras på ett mer likriktat sätt än vad de gör idag. Detta beskriver Blomdahl hade bidragit till en mer enhetlig bevisprövning, proportionerlighetsbedömning och bestämning av ersättning i situationer där en fastighetsägares brukandedel har begränsats, jämfört med idag.

Besitter praktisk erfarenhet

Girion Blomdahl är advokat på Setterwalls advokatbyrå i Stockholm och har skrivit sin avhandling som doktorand vid juridiska institutionen, Stockholms universitet. Han har tidigare arbetat bland annat som domare och är sedan ett antal år lärare i fastighetsrätt, bland annat vid Juridicum. Han är även anlitad som kommentator inom mark- och miljöjuridik.

Girion Blomdahl.

Avhandlingen "Vem äger naturen?" är ett viktigt bidrag till den pågående diskussionen om äganderättens omfattning och balansgången mellan naturskydd och äganderätt inom den rättsliga sfären. Med sina analyser och förslag strävar den mot en mer enhetlig och rättvis hantering av äganderättens brukandedel med hänsyn till naturen själv och samhälles behov av att skydda och vårda våra värdefulla naturresurser. Publikationen blir därmed en värdefull resurs för praktiker och andra intressenter inom fastighetsrätt, eller miljörätt, som ställer sig frågan; 

Var går gränsen för det allmännas makt att begränsa ägarens frihet?

 

Läs mer om avhandlingen i DiVA
Läs mer om Girion Blomdahl
 

Om disputationen

Opponent var professor Annina H Persson, KTH.

I betygsnämnden satt docent Katrine Broch Hauge, Oslo universitet, professor Maria Pettersson, Luleå Tekniska universitet och professor Michael H Jensen, Aarhus universitet.

Handledare och ordförande på disputationen var professor Karin Åhman,  Stockholms universitet. Handledare har även varit docent Elisabeth Ahlinder, Stockholms universitet.

Text: Natalie Oliwsson