Hej Jozef, kan du berätta lite om dig och din bakgrund?
– Jag började läsa kemi på universitetet i Warszawa 1965, efter mycket grubblande om huruvida jag skulle välja kemi eller fysik. Jag ville bli naturvetare men var osäker på den exakta inriktningen. Så småningom blev jag som en kompromiss fysikalisk kemist.
Hur kom det sig att du hamnade i Stockholm?
– Jag kom till Sverige som politisk flykting 1968 och började läsa vid Stockholms universitet redan efter några månader. Jag hade då läst tre år av ett femårigt kemiprogram innehållande obligatoriska kurser i matematik och fysik.
Hur var det att komma till Sverige?
– Vi fick "starthjälp" av en avlägsen släkting, av Judiska församlingen och av myndigheter, så allting ordnade sig både snabbt och bra. Att läsa vid Stockholms universitet var mycket annorlunda än i Warszawa. Här läste man en kurs i taget medan i Warszawa var det många parallella kurser. Studentgrupperna var också mycket mindre vid SU.
Vad började du att läsa vid SU? Kan du beskriva din akademiska historia lite kort?
– Alla jag kom i kontakt med vid SU var mycket hjälpsamma. Jag fick komplettera något kursmoment i fysik för att tillgodoräkna mig två betyg (nuvarande 60 högskolepoäng) i ämnet. I matematik fick jag ett betyg tillgodoräknat utan någon komplettering. I kemi fick jag dispens från grundkurserna och började på trebetygsnivån (nuvarande påbyggnadskurser). Jag blev klar med min fil kand vid SU ungefär ett år efter ankomsten till Sverige och jag började strax därefter min forskarutbildning i fysikalisk kemi.
Vad gör du idag? Undervisar du i någon kurs?
– Det är några år sedan jag hade undervisning senast. Jag har däremot en viss forskningsaktivitet – för några veckor sedan skickade jag in en forskningsartikel för publicering. Jag skriver också på en större översiktsartikel över mitt specialområde.
Vad har varit det bästa med att studera och senare undervisa i kemi?
– Kemi kan vara ett ganska besvärligt ämne att undervisa på grund av att det är så fragmentiserat. Som fysikalisk kemist är det däremot lite lättare eftersom du får hjälp av fysikens mer strukturerade natur. Det roligaste med att undervisa har varit att utbilda doktorander, att se dem växa som unga forskare.
Kan du berätta om någon upptäckt du gjort inom ditt forskningsområde?
– Jag tror inte att jag har gjort någon riktig upptäckt, men jag har utvecklat relevanta teoretiska modeller och metoder inom mitt specialområde, kärnspinnresonans (nuclear magnetic resonance, NMR).
Hur kan kemi och forskning inom kemi leda till ett mer bättre och mer hållbart samhälle?
– Kemiforskning har gett oss moderna läkemedel och material. Samhället kan bli mer hållbart genom utveckling av nya material, t.ex. för batterier och solceller.
Har du några tips till blivande studenter?
– Man ska vara nyfiken, beredd att arbeta med händerna i laboratoriet och inte vara rädd för matematiken.
