Insatser och uppdrag
Vänd dig till oss om din kommun eller skola vill anordna en insats för att utveckla förutsättningarna för nyanlända och flerspråkiga barn och elevers möjligheter till skolframgång. Vi kan anordna kompetensutveckling, handledning och rådgivande insatser från förskolan upp till vuxenutbildningen.
Vi genomför många olika typer av kompetensutveckling och rådgivande insatser.
Vi vänder oss till lärare och andra pedagogiskt verksamma liksom till rektorer och skolledare samt till de som har ett särskilt ansvar för skolutveckling. Ofta arbetar vi med hela kommuner och huvudmän. Vi finns tillgängliga för förskolan, grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen.
Insatser med olika innehåll
Till oss kan ni vända er för insatser som specifikt handlar om ämnet svenska som andraspråk inom alla skolformer. Det kan röra sig om kompetensutveckling för lärare och processtöd för huvudman, rektor och nyckelpersoner i syfte att stödja kommunen och skolor gällande organisering och genomförande av undervisning i svenska som andraspråk och vid sfi.
Vi arbetar även med insatser som handlar om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i förskolan och i grundskolans och gymnasieskolans olika ämnen. Vi har också samarbeten och insatser kring olika former av yrkesinriktade utbildningar som till exempel kombinationsutbildningar inom komvux och andra arbetssätt inom sfi.
Vi har också god erfarenhet av att arbeta med insatser som främjar nyanlända elevers lärande – från organisation till undervisning.
Insatser som gör skillnad – även på lång sikt
Våra insatser har alltid som mål att vara långsiktigt hållbara, det vill säga att deltagarna får förutsättningar för att fortsätta utveckla kompetens och arbetssätt, efter att samarbetet med oss är avslutat. Vi ser därför varje uppdrag som ett samarbetsprojekt mellan huvudman och NC där utgångspunkten är huvudmannens behov och förutsättningar. Det är också därför som vi prioriterar att arbeta i uppdrag som löper över längre tid. Det är även anledningen till att vi vill involvera rektorer i större utvecklingsarbeten. Deras aktiva delaktighet är en avgörande faktor för att kompetensutveckling och andra typer av förändringsarbete för lärare ska kunna bli framgångsrikt och hållbart.
NC strävar efter att i sina insatser ha ett undersökande tillvägagångssätt som innebär att vi utforskar och synliggör både tidigare erfarenheter och aktuella behov och låter det påverka hur vårt samarbete utformas. Detta kartlägger vi tillsammans med lärare, rektor och andra nyckelpersoner, genom exempelvis samtal och observationer.
Anlita oss
Behöver din kommun, förskola eller skola utveckla förutsättningarna för nyanlända och flerspråkiga barns och elevers möjligheter till skolframgång? Behöver ni stöd i arbetet med att stärka och utveckla organisationen av ämnet svenska som andraspråk, sfi-undervisningen eller sva-lärarens roll i det systematiska kvalitetsarbetet? Kontakta vår föreståndare med dina önskemål och frågor!
Exempel på olika insatser och uppdrag
Hos oss finns inga färdiga kurspaket. Varje uppdrag är dock unikt och utformas alltid i samråd med uppdragsgivaren utifrån de förutsättningar och behov som finns. Vi har lång erfarenhet av olika typer av kompetensutvecklingsinsatser. Här nedan följer några exempel på insatser och uppdrag som vi har genomfört under åren. Låt dig inspireras och kontakta vår föreståndare så att vi kan planera något som passar just er!
Insatser kring ämnet svenska som andraspråk
NC arbetar med olika insatser och samarbeten som specifikt rör organisation av och undervisning i ämnet svenska som andraspråk.
Introducerande seminarier
För ett skapa möjlighet för en huvudman eller skola att starta upp ett arbete kring ämnet svenska som andraspråk, erbjuder NC kortare introducerande seminarier. Ett introducerande seminarium genomförs ofta som halvdag. Det kan också genomföras under en heldag, med möjlighet till ytterligare fördjupande diskussioner och praktiskt arbete. Det kan också vara kortare, dock minst två timmar. Seminariet kan genomföras digitalt eller på plats hos huvudmannen eller skolan.
Det introducerande seminariet kan riktas till förvaltning och skolledning respektive lärare i svenska som andraspråk, eller till förvaltning, skolledning och lärare tillsammans. Under seminariet skapar vi möjlighet till dialog kring frågor som rör skillnaden mellan svenska som andraspråk och svenska, rutiner och tillvägagångssätt för att bedöma om en elev ska läsa svenska som andraspråk samt hur undervisningen i svenska som andraspråk kan organiseras. Vi ger också råd om material att ta fortsatt stöd i och hur man på skolan eller i kommunen kan ta arbetet vidare lokalt.
Ett introducerande seminarium kan vara första steg som en kommun eller skola tar för att starta upp ett arbete kring svenska som andraspråk. De introducerande seminarierna kan byggas på med ytterligare uppföljande och fördjupande seminarier eller dagar.
Uppföljande och fördjupande seminarier och workshops
I uppföljande och fördjupande tillfällen, gärna med förvaltning och lärare i svenska som andraspråk tillsammans, fokuserar vi på att komma igång praktiskt med förändringsarbetet på kort och lång sikt. Vi utgår då ifrån tidigare identifierat nuläge och behov. Dessa seminarier genomförs med fördel fysiskt på plats, under en hel- eller halvag. Upplägget formas tillsammans med huvudman eller skola, utifrån de behov, önskemål och förutsättningar som finns lokalt.
Processtöd till förvaltning och ledning
NC kan också, istället för, eller i kombination med introducerande och fördjupande seminarier, erbjuda processtöd till förvaltning och ledning som sträcker sig över en längre tidsperiod.
När en huvudman startar ett utvecklings- och förbättringsarbete i svenska som andraspråk, upptäcker man ofta att det är flera olika frågor som behöver hanteras på förvaltningsnivå och lokalt på skolorna. Många kommuner och huvudmän ser behov av att, över tid och genom olika typer av insatser, öka kunskapen om ämnet på samtliga nivåer. Det kan även handla om att utforma rutiner, få till fungerande samarbeten, starta upp nätverk för lärare samt inkludera ämnet svenska som andraspråk i det systematiska kvalitetsarbetet. Man kan också upptäcka att man behöver planera för en utbildningssatsning för att få fler behöriga lärare i svenska som andraspråk.
Detta arbete kan behöva växa fram stegvis utifrån lokala förutsättningar. Genom processtöd till förvaltning och ledning som sträcker sig över en längre tidsperiod fungerar NC som bollplank och stöd till de som driver processen lokalt. Stödet formas i nära dialog med huvudmannen eller skolan.
Nationell teamutbildning med fokus på svenska som andraspråk
För att möta den stora efterfrågan på stöd och erfarenhetsutbyte gällande ämnet svenska som andraspråk, erbjuder NC en nationell utbildning som riktar sig till team bestående av huvudmannarepresentant, t ex verksamhetschef och/eller områdeschef, två till tre rektorer och två till tre sva-lärare. Under utbildningen sammanförs team från olika delar av landet för fyra utbildningsdagar under två terminer. Några av träffarna är digitala och några är fysiska.
Utbildningen ger stöd i att lokalt starta upp och driva utvecklingsarbete kring ämnet svenska som andraspråk, på kort och längre sikt, på förvaltnings- skol- och lärarnivå. I utbildningen ges stöd i utformande av riktlinjer och rutiner och för att inkludera svenska som andraspråk i det systematiska kvalitetsarbetet, där organisatoriska och didaktiska aspekter kopplas samman. Utbildningen ger också stöd i att bygga kunskap lokalt och göra arbetet långsiktigt hållbart. Det kan exempelvis röra uppbyggnad av lokala nätverk och planering av och genomförande stödjande och kompetensutvecklande insatser på olika nivåer.
Under utbildningen är erfarenhetsutbyte mellan olika team en viktig del. Deltagarna erbjuds efter genomgången utbildning fortsatt deltagande i nätverksträffar. Ett lägsta antal team krävs för att utbildningen ska starta.
Kompetensutveckling för lärare i svenska som andraspråk
Vi kan erbjuda olika typer av kompetensutvecklande insatser för lärare i svenska som andraspråk – som till exempel hur man genomför behovsbedömningar, eller hur man kartlägger och möter elevernas behov av lärande i vuxenutbildningen. Vi kan också erbjuda kompetensutveckling i Bygga svenska för den kommun som är intresserad. Som en del av vårt uppdrag bjuder vi in till digitala sambedömningsträffar för lärare i svenska som andraspråk som vill bolla bedömningar enligt Bygga svenska med kollegor runt om i landet. Vi bjuder också in till digitala seminarier med olika teman, som till exempel Andraspråksutveckling i förskolan och Läs- och skrivutveckling hos flerspråkiga elever. Dessa seminarier vänder sig till verksamma i förskola, skola och vuxenutbildning.
Vi bevakar och sammanställer aktuell forskning inom vårt fält för de som vill hålla sig uppdaterade. På våra resurs och fördjupningssidor publicerar vi material som lärare kan använda för individuell eller gemensam kompetensutveckling. Där har vi till exempel det mycket uppskattade materialet kring didaktiska grundprinciper för kombinationsutbildningar inom vux. Mycket producerar vi själva, men vi organiserar också tips på fördjupningsmaterial som till exempel litteraturtips om flerspråkiga barn i förskolan.
Insatser om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
NC har länge arbetat med olika typer av insatser om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, förkortat SKUA. Utmärkande för NC:s utbildning är kombinationen av teoretiska perspektiv och verksamhetsnära praktik. Vi låter deltagarna själva undersöka, observera, prova på och erfara sådant som de sedan kan göra med sina elever eller.
Insatser för hela kollegiet eller utvalda grupper
NC kan till exempel anordna kompetensutveckling kring SKUA för en kommuns eller en enskild huvudmans hela personalgrupp eller större delen av personalen, på plats i kommunen eller digitalt på distans. Innehållet behandlar undervisning för främst nyanlända och flerspråkiga elever.
Vanligtvis ingår ett antal träffar över ett läsår för lärare och annan personal samt för de med ett direkt skolutvecklingsansvar. Mellan träffarna med NC ser vi gärna att deltagarna tar del av litteratur eller annat material och genomför uppgifter i sin undervisning. Om man dessutom kan avsätta tid för mellanträffar som NC planerar för finns goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar insats.
Kompetensutveckling i Södertälje som exempel
I Södertälje kommun har NC mellan 2015 och 2022 haft två olika samarbeten. Ett av uppdragen, under 2015 och 2016, handlade om att erbjuda stöd till Täljegymnasiets projektgrupp för uppbyggande av så kallad Språksupport på skolan med inspiration av artikeln Flerspråkiga elevers språkutbildning av Inger Lindberg och Kenneth Hyltenstam från Symposium 2012. Detta gjorde vi i samarbete med Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet som gav en högskolekurs i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för lärarna.
Det andra uppdraget består av ett samarbete med Ronnaskolan som pågått mellan 2015 och 2022. Det är en insats som har fokus på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för flerspråkiga elevers lärande i skolans alla ämnen. NC har tillsammans med Ronnaskolan och kommunens utvecklingslärare arbetat med att utveckla skolans verksamhet i den riktning som skolan önskar. Insatsen har bland inneburit:
- kompetensutveckling för skolledning
- handledning av skolledning i samband med observationer
- fördjupande fortbildning för förstelärarna
- avstämningsmöten med skolledning
- workshops för hela skolan
Mer om samarbetet mellan Södertälje, NC och Stockholms universitet, för att gemensamt skapa skolutveckling, kan ni se i denna film från 2017:
Utforskande och lokalt anpassat upplägg i Sigtuna
Insatsen i Sigtuna hade en utforskande ansats där vi utgick från de lokala behoven på skolorna. För att fånga in behoven och synliggöra dem inledde vi insatsen med att gå ut på lektionsobservationer tillsammans med lärledare och rektorer. Lektionsobservationerna var mycket givande för alla. NC fick syn på lokala förutsättningar och Sigtunas pedagogiska ledare ökade sin kompetens i att se och utvärdera undervisning.
Som stöd under observationerna använde vi ett observationsschema med utvecklingsområden som vi identifierade tillsammans. Varje observationstillfälle avslutades med en gemensam analys där vi återgav och tolkade sådant som vi sett. Analysen låg sedan till grund för vad vi fokuserade på vid nästa observationstillfälle, och till sist även för den kompetensutvecklingsinsats som NC ledde.
Skräddarsytt innehåll med lärledare och NC
Utbildningen för lärledarna startade efter två terminer med förberedande observationer. Under heldagar med NC fick lärledare och rektorer kompetensutveckling både kring SKUA och kring att leda kollegialt lärande. NC tillhandahöll också förslag på material, upplägg, aktiviteter och uppgifter som lärledarna kunde använda och anpassa till sina skolor. Utbildningsdagarna varvades med att vi fortsatte med de gemensamma observationerna på skolorna för att fortsätta bygga utbildningsinnehållet utifrån de lokala behoven.
Efter tre terminer startade insatsen tredje del, där lärledarna med stöd av NC ledde utvecklingsarbete på sina respektive skolor. Totalt sett var tio grundskolor i Sigtuna med i projektet som pågick under fem terminer.
Utbilda nyckelpersoner som kan leda lokala insatser
Insatserna kan också handla om utbildning av nyckelpersoner som vi kallar SKUA-utvecklare eller lärledare. Det innebär att huvudmannen utser lärare eller förskollärare som har, eller som kommer att få, mandat att i samverkan med ledningen initiera, utforma, genomföra och utvärdera insatser kring SKUA.
Utmärkande för utbildningen är kombinationen av teoretiska perspektiv och verksamhetsnära praktik i SKUA. Parallellt med detta prövar och diskuterar deltagarna metoder för det kollegiala lärandet och får fördjupade kunskaper i detta.
Efter avslutad utbildning förväntas deltagarna leda kompetenshöjande insatser som stödjer det kollegiala lärandet och som främjar en utveckling av undervisningen för nyanlända och flerspråkiga barn och elever.
De lokala utbildningarna utformas i dialog med huvudman. Den nationella SKUA-utvecklarutbildningen har en inriktning mot förskolan och en med inriktning mot grundskolan, gymnasiet och komvux. Under dessa utbildningar har nätverk skapats för att stödja fortsatt skolutveckling.
Nätverk för SKUA-utvecklare
NC anordnar återkommande nätverksträffar för lärare som deltagit i någon av de nationella SKUA-utvecklarutbildningarna för förskolan eller grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Vid vissa träffar bjuds även huvudmannarepresentanter in.
Träffarna är i första hand en arena för stöd och samverkan mellan SKUA-utvecklarna, men också en återkoppling till NC om hur läget är runt om i landet. Deltagarna får bland annat ta del av erfarenheter och lärdomar kring olika utvecklingsarbeten som SKUA-utvecklarna lett i sina skolor och kommuner, samt möjlighet att bolla frågor och utmaningar. NC kan också presentera aktuell forskning kring flerspråkiga barns och elevers skolgång eller kring att leda kollegialt utvecklingsarbete i dessa frågor.
Kommande nätverksträffar hittar du i vår kalender
Med en större grupp från din kommun kan vi skräddarsy insatsen utifrån era behov
Ibland finns behov av en större grupp SKUA-utvecklare inom en huvudman och utbildningen kan då erbjudas som verksamhetsförlagd för en uppdragsgivare. I ett sådant upplägg ges utrymme för utforskande tillvägagångsätt. Tillsammans med NC undersöker deltagarna den egna verksamheten genom exempelvis observationer av klassrumsarbete eller kortare intervjuer av lärare och elever. Pedagoger och skolledning blir på så vis aktiva i utformning av innehåll och innehållet kan kopplas specifikt till de områden som verksamheterna/kommunen planerar att arbeta vidare med.
Under utbildningen får deltagarna praktiskt genomföra, erfara, dokumentera, reflektera och samtala om olika arbetsformer för kollegialt lärande liksom sin egen roll i att leda utvecklingsarbete lokalt i den egna verksamheten.
Denna utbildning kan kombineras med att NC träffar hela kollegiet för inspirerande och fördjupande utbildningsdagar.
Vad gör en SKUA-utvecklare efter utbildningen?
Uppdrag, omfattning och kanske framför allt förutsättningar kan se olika ut under tid för en SKUA-utvecklare. Hanna Silvner och Ines Dizdar som är SKUA-utvecklare, och som gick NC:s första utbildningsomgång 2016/17, berättar här om sina uppdrag och förutsättningar i Falkenbergs kommun.
Hanna och Ines - två av NC:s SKUA-utvecklare
Hanna berättar hur allt började:
– Det var Ines som på Skolverkets webbplats hittade information om NC:s SKUA-utvecklarutbildning och i samband med det fick jag mitt försteläruppdrag. I samtal med rektor på vår gymnasieskola konstaterades att utbildningen stämde in på den inriktning på försteläraruppdraget som jag hade önskat. Skolverket hade prioriterat kommuner som skulle delta, men Falkenberg var inte en sådan kommun. Utbildningen skulle starta kommande vecka så Skolverket kontaktades och eftersom det fanns några lediga platser fick vi både plats och finansiering!
Vi hade inte samma förutsättningar som prioriterade kommuner, exempelvis inget lokalt team som stöttade SKUA-insatsen vi skulle planera och genomföra i Falkenbergs kommun och ingen rektor kunde med så kort varsel avsätta tid för utbildningen, så huvudmannarepresentant blev en person vi aldrig träffat tidigare, en strateg från förvaltningen, förklarar Ines. Hanna och Ines var efter de två första utbildningsdagarna hösten 2016 mycket positiva då de tyckte att NC:s utbildning skiljde sig från andra utbildningar de gått tidigare. De anser att systematiskt göra reflektioner individuellt och tillsammans med andra blev en viktig del av det kollegiala lärandet och blandningen av teori och utprövandet av metoder var mycket givande och väckte tankar om både undervisning med elever och kompetensutveckling med kollegor.
– I gruppen fanns inte bara sva-lärare utan till exempel även en bildlärare, en samhällskunskapslärare och alla hade stort intresse och engagemang för gruppen flerspråkiga elever. Sammantaget gjorde detta att erfarenhetsutbytet blev mycket givande och vi var alltid fyllda av nya idéer från kollegor i gruppen och från arbetet i deras kommuner. Vi upplevde inte att resorna till Stockholm var tidskrävande utan det väckte snarare kreativitet att åka till en ny miljö och fokusera på gruppen och utbildningen och vi hade också tid att på resan hem att samtala om nya kunskaper och insikter men också reflektera över hur vi skulle använda allt med kollegor på hemmaplan, säger Ines. Utbildningsåret består av elva heldagar utöver dessa tre timmars arbete per vecka för inläsning samt planering och genomförande av uppgifter i den egna undervisningen eller med kollegor. Första utbildningsomgången deltog 24 kommuner och gymnasieförbund och till och med pågående utbildning i år har över 90 kommuner och gymnasieförbund deltagit.
– Utbildningen ger inga högskolepoäng men det har vi aldrig saknat. Huvudmannen känner numera till vår kompetens men vi har fått arbeta hårt i perioder för att påminna om att vi finns och vilken kompetens vi har. Omfattningen av våra uppdrag har varit skiftande, tydliggör Hanna.
Att driva SKUA i motgång och medgång
Både Hanna och Ines beskriver SKUA-uppdraget som inte alltid enkelt och att de initialt saknade stöd från kommunen. Det första året efter utbildningen fick de 5% i sina tjänster för att genomfördes en SKUA-insats i ett arbetslag på naturvetenskapliga programmet på Falkenbergs gymnasium. Lärarna på programmet hade efterfrågat SKUA och utbildningsträffar genmfördes en gång/månad. Samtidigt försökte Hanna och Ines bli mer synliga i sin kommun för att få fler uppdrag. Under de första åren som SKUA-utvecklare fick de driva arbetet helt själva, då ingen hade ett övergripande ansvar för SKUA i kommunen. Hanna och Ines förklarar:
– Eftersom Falkenberg inte var en prioriterad kommun var det inte heller någon som hade till uppgift att föra detta arbete vidare, förutom vi själva. Hur kommer det sig att SKUA-arbetet inte syns på kommunens hemsida? Hur ska vi nå ut till rektorer med vad SKUA är? Detta var frågor vi ställde oss. Men till slut fick Hanna, inom ramen för sitt försteläraruppdrag, delta på en träff för alla rektorer i kommunen för att tala om vad SKUA innebär. Hannas deltagande ledde till att lärare på tre gymnasieprogram önskade SKUA och en kompetensutveckling startade. Dock avbröts denna då lärarna kände att tiden inte räckte till för att delta regelbundet. Även rektorsbyten påverkade insatsen. Hanna och Ines stod nu utan SKUA-uppdrag på gymnasiet men ungefär samtidigt fick två grundskolor upp ögonen för SKUA. Genom kontakt med kommunens chef för kvalitet- och utveckling ledde till en dragning för samtliga grundskolerektorer som responderade med: ”Wow! Inte visste vi att ni finns!” Nu fick båda en anställning på förvaltningsnivå med 20% vardera och SKUA-arbetet tog fart för olika arbetslag på grundskolor. Fram till idag har Hanna och Ines arbetat med SKUA på åtta grundskolor.
– Som SKUA-utvecklare ber vi alla skolor göra behovsanalyser som vi använder för att ringa in behoven på de olika skolorna. Vi bollar tankar med rektor och andra nyckelpersoner före påbörjat utvecklingsarbete och sätter ramen för kompetensutvecklingsinsatsen, understryker Hanna och Ines fortsätter:
- Vi betonar alltid rektors och andra viktiga nyckelpersoners roll då vi kan bygga kompetensutvecklingen runt dem vad gäller ansvar och långsiktighet. Vår erfarenhet är att rektors engagemang och delaktighet är viktigt för att driva arbetet när vi inte finns på plats. Men det är också en utmaning ibland att få rektorerna att både avsätta tid och stötta arbetet. Vi har blivit bättre på att lyfta rektors roll, vilket kan vara avgörande för att en förbättrad undervisning för eleverna ska ske i slutändan. Under samma period har de också deltagit i kommunövergripande arbete som exempelvis en lärmässa och även en större skolledarkonferens, med föreläsningar om vad SKUA är.
Många insatser på gång samtidigt
Sedan 2021 pågår samarbete i Falkenbergs kommun med Skolverket där riktade insatser ska höja måluppfyllelsen bland flerspråkiga och nyanlända barn och elever. De riktade insatserna inkluderar bland annat riktlinjer för att säkerställa ett likvärdigt och kvalitativt mottagande av nyanlända barn och elever. SKUA-utvecklarna såg att kommunen nu startade många olika insatser och ett stort antal personer på olika nivåer var inblandade. Hanna förklarar:
– Det är en utmaning att ha många insatser igång samtidigt och vi har många gånger önskat att få bättre insyn i helheten och att skapa broar mellan enheter för att på ett ännu bättre sätt möta upp behoven på skolorna. Detta behövs för att eleverna ska få den stöttning och den undervisning som gynnar dem bäst genom systemet.
Återigen började de ett arbete för att synliggöra SKUA och nu byggde de på tidigare gjorda erfarenheter om att deltagares insikter måste få ta tid och även tydlighet med att kräva avsatt tid för SKUA-arbete för samtliga inblandade. En annan insikt som de gjort är möjligheten att ”kroka på” SKUA på andra befintliga insatser, då SKUA är ett förhållningssätt som bör genomsyra all undervisning och all utveckling.
Idag och framåt
De riktade insatserna har gjort att Hanna och Ines nu har tilldelats 30% vardera som SKUA-utvecklare på central nivå i kommunen de kommande tre åren, vid sidan om två processledare som samordnar de riktade insatserna. Läsåret 21/22 genomförs kompetensutveckling i SKUA för modersmålslärare och inom arbetslag på komvux. Vid några av grundskolorna, som deltog förra läsåret, görs nu en klassrumsnära insats med observationer av undervisning.
– Fokus i observationerna är muntlig interaktion, vad elever samtalar om och hur de samtalar. Vi har för avsikt att återkoppla till lärarna och handleda dem vid både planering och genomförande av lektioner, förklarar Hanna. Ines har ytterligare 20% för ett speciellt uppdrag under två läsår. Hon genomför en kompetensutveckling för lärare åk 1-3 som är behöriga att undervisa i sva trots att de inte har ämnet i sin lärarutbildning. Sammanlagt 60 lärare ska få lära mer om interkulturalitet, flerspråkighet och om läs och skriv.
– Metoderna jag använder liknar mycket hur vi arbetade med NC på SKUA-utvecklarutbildningen, en blandning av teorier och metoder att pröva i undervisningen, säger Ines.
Viktiga lärdomar
– Vi försöker vara aktiva och hitta material till SKUA kontinuerligt utifrån de behov vi ser då vi gör genomlysningar av skolor. Vi har inte ett färdigt koncept med ett visst material utan anpassar hela tiden och där för blir det ett omfattande arbete för att på ett bra sätt möta upp mot behoven. Det här läsåret har vi 1,5 dagar/vecka för gemensam planering och för att genomföra insatser, vilket är en stor fördel. Vi testar ju också mycket av det vi läser om i egen undervisning innan vi inkluderar det i våra kompetensutvecklingsinsatser. I våra tjänster värnar vi om att få behålla vår undervisning på språkintroduktion till viss del. Vi vill verkligen stå för det vi gör och förmedlar till kollegor, att vi vet vad som fungerar och inte fungerar med elever, poängterar Hanna. Avslutningsvis uttrycker de en önskan om att få lyfta arbetet med SKUA till en regional nivå. De känner sig fortfarande ibland ensamma i sin roll som SKUA-utvecklare och ser flera möjligheter med att samarbeta med andra SKUA-utvecklare i närliggande kommuner.
– Att regionalt dela erfarenheter och kompetenser över kommungränserna vore fantastiskt då vi vet att behovet av SKUA är stort i våra grannkommuner. SKUA-utvecklare finns ju inte i alla kommuner trots behoven. Ett regionalt samarbete händer inte av sig självt. Tydlighet i hur en sådan organisation skulle kunna se ut, kostnader, och vilka personer som måste finnas med för att det ska bli hållbart och långsiktigt är A och O, säger avslutningsvis Hanna och Ines samstämmigt.
Insatser som riktar sig till vuxenutbildning
NC arbetar med olika insatser och samarbeten som specifikt rör vuxenutbildning. Många gånger är den kompetensutveckling NC erbjuder och som riktar sig till lärare inom vuxenutbildning en del av en kommuns samarbete med Skolverket inom ramen för riktade insatser för nyanlända och flerspråkiga elevers lärande. NC kan då erbjuda en för vuxenutbildningen särskilt anpassad del med fokus på att undervisa vuxna.
Innehållet i de utbildningar NC erbjuder med fokus på vuxenutbildning ser olika ut och anpassas efter förutsättningar och behov. Ofta kan det röra sig om hur man kartlägger elevernas behov av lärande och hur man med utgångspunkt i styrdokument och elevers behov kan formulera lärandemål och relatera dessa till undervisning och bedömning.
Den kompetensutveckling vi erbjuder riktad till vuxenutbildningen kan innebära allt från seminarier som omfattar ett eller flera tillfällen till samarbeten som sträcker sig över flera terminer.
Vi erbjuder bland annat kompetensutveckling för:
- sfi-lärare inom alla studievägar, inklusive grundläggande läs- och skrivutveckling
- folkhögskolor som till exempel språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i teoretiska ämnen eller handledning för att bättre möta identifierade elevbehov i undervisningen
- språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt inom sfi, grundläggande och gymnasiala kurser i olika ämnen samt inom yrkesutbildning
- kombinationsutbildningar och de skolledare och lärare som är intresserade av stödmaterialet för kombinerade språk- och yrkesutbildningar inom komvux
Exempel på ett flerårigt projekt med komvux i Uppsala
Mellan 2018 och 2021 genomförde NC en fortbildningsinsats vid komvux i Uppsala kommun som omfattade såväl den kommunala komvuxutbildningen som de upphandlade utbildningarna med lärare och rektorer inom sfi, grundläggande samt gymnasial komvux och yrkesutbildningar.
Insatsen utformades successivt i ett nära samarbete mellan NC, dåvarande enhetschefen, Satu Molander, och rektorer för de olika enheterna. Som utgångspunkt samlade en grupp rektorer från de olika anordnarna in data om undervisningen i form av bland annat fokusgruppsamtal med lärare, klassrumsobservationer och elevintervjuer som NC och rektorerna diskuterade tillsammans med stöd av relevant litteratur. Syftet var att ringa in ett gemensamt utvecklingsbehov, ett utvecklingsbehov med tydlig förankring i elevernas behov av lärande. Resultatet kom sedan att ligga till grund för en större fortbildningsinsats för lärarna som gavs i tre omgångar, och som inkluderade handledning av lokala lärledare.
Behovet av lärledare uppstod tidigt i processen. Arbetet i rektorsgruppen övergick efter det inledande undersökande arbetet till att stärka och utveckla strukturer för långsiktigt hållbara förändringar i undervisningen. Ett sätt att göra det på blev att skapa uppdrag för lärledare som fick till uppgift att leda arbetet i mindre lärgrupper sammansatta av lärare. Lärledarna fungerade som en länk mellan lärarna, rektorerna och oss på NC.
Mot slutet av insatsen skapades två handledartjänster och en administrativ tjänst för att Uppsala skulle kunna fortsätta driva utvecklingsarbetet som de idag kallar SUUUM, Systematisk undervisningsutveckling Uppsalamodellen.
Läs en intervju med handledarna Jenny Hast, Marie Wadstedt och Isabelle Borg där de berättar mer hur de har format sitt utvecklingsarbete för komvux: sfi grundläggande och gymnasial nivå.
Kollegialt lärande över gränser – så utvecklar komvux i Uppsala undervisningen med SUUUM
Kombinerade språk- och yrkesutbildningar
NC har under flera år arbetat med ett didaktiskt utvecklingsprojekt, en modell för integrering av yrkesundervisning och svenska som andraspråk. Som ett resultat av det genomför och publicerar NC på uppdrag av Skolverket ett antal webbseminarier och föreläsningar med tillhörande texter och samtalsunderlag. Materialet riktar sig till språk- och yrkeslärare samt rektorer och utgår från ett antal didaktiska principer som kan fungera som riktning i arbetet med att integrera språk- och yrkesundervisning.
NC erbjuder kompetensutveckling relaterad till stödmaterialet. Vi kan erbjuda insatser som syftar till att språk- och yrkeslärare får kunskaper om de didaktiska principerna som behövs för en god kvalitet i den integrerade undervisningen samt till att rektorer och lärare får metoder för verksamhetsutveckling genom kollegialt lärande.
Upplägget för kompetensutvecklingen kan se olika ut till innehåll och omfattning och kan erbjudas delvis digitalt. Utmärkande är ett tydligt verksamhetsnära perspektiv, med koppling till forskning och beprövad erfarenhet.
Introducerande seminarier kring språk- och yrkesintegrerande undervisning
För att skapa möjlighet för en huvudman eller region att starta upp ett utvecklingsarbete kring språk- och yrkesintegrerande undervisning, erbjuder NC kortare introducerande seminarier. Ett introducerande seminarium genomförs ofta som halvdag. Det kan också genomföras under en heldag, med möjlighet till ytterligare fördjupande diskussioner och praktiskt arbete.
Fördjupande seminarier och workshops
Fördjupande seminarier eller workshopdagar kan vara en fortsättning på ett tidigare introducerande seminarium, och genomförs med fördel fysiskt på plats, under en eller ett par halvdagar eller heldagar. Med avstamp i stödmaterial för kombinerade språk- och yrkesutbildningar formas upplägget tillsammans med huvudman. Det kan till exempel handla om att tillsammans se på alla eller någon utvald didaktisk princip, eller om att sätta materialet i relation till de lokala förutsättningarna.
Hör av er så planerar vi ett upplägg som passar!
Stödmaterial för kombinerade språk- och yrkesutbildningar inom komvux
Kontakt
Är du intresserad av att anlita NC i ett uppdrag? Skicka en förfrågan till vår föreståndare.
Har du generella frågor kring vår verksamhet? Hör av dig till info@andrasprak.su.se
Senast uppdaterad: 7 februari 2024
Sidansvarig: Nationellt centrum för svenska som andraspråk