Sfi med park och trädgård, en integrerad språk- och yrkesutbildning
Samplanering, en språkstöttande miljö och en undervisning som börjar i elevernas tidigare kunskaper och gemensamma, konkreta upplevelser är några av framgångsfaktorerna för kombinationsutbildning.
Vid Skillingeholms trädgårdsutbildning ges sfi-elever möjlighet att utveckla både yrkeskunskaper och kommunikativ förmåga i ett konkret och tydligt sammanhang. Yrkesläraren Dennis och sfi-läraren Elisabet har tillsammans utvecklat ett arbetssätt där vardagsspråk och yrkesspråk integreras, och där undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och det lärare och elever gör tillsammans. Läs och se filmer om deras arbete här, eller skrolla ned för en utskriftsvänlig version.
Boodla och Skillingeholms trädgårdsskola
Boodla är ett socialt företag i Botkyrka kommun som håller till i en sekelskiftesvilla, Gula villan, med odlingslotter vid en liten småbåtshamn i Fittja söder om Stockholm. Boodla arbetar sedan 2013 innovativt med stadsodling som ett verktyg för att förmedla kunskap kring matförsörjningsfrågor, hälsa, gemenskap, ekosystem och biologisk mångfald och för att göra livet i staden bättre för människor. Boodla arbetar både på uppdrag av företag och kommuner och med egna projekt.
Daniel Björklund Johnson, utbildningsansvarig för Skillebyholm trädgårdsskola kontaktade Botkyrka vuxenutbildning med sin idé om att starta e trädgårdsutbildning för sfi-elever och fick positiv respons. Därefter kontaktades Agnes Fischer, grundare av Boodla som uppfattade att samarbetet skulle kunna bidra till att utveckla Boodlas kompetens och förutsättningar att sprida kunskap om hållbar utveckling i närområdet där många boende har svenska som andraspråk.
Handledning av lärarna
Den 23 april 2019 startade Skillebyholms trädgårdsutbildning i samarbete med Botkyrka vuxenutbildning och Boodla Sfi park och trädgård. Projektet var Skillebyholms första trädgårdsutbildning för sfi-elever. NC fick kännedom om att projektet skulle starta och kontaktade Boodla för att höra om lärarna var intresserade av att få handledning utifrån NC:s SPYRK-modell under projektets gång. NC ville få möjlighet att dokumentera exempel på hur lärare i integrerade utbildningar förstår och använder den didaktiska modell som vi har utvecklat och beprövat för att kunna sprida den vidare.
Modellen går i korthet ut på att lärarna samarbetar med utgångspunkt i elevernas behov av integrerad språk- och kunskapsutveckling. Arbetsgången tar avstamp i praktiken och använder elevernas tidigare erfarenheter och elevernas aktiva kunskapsutvecklande som de främsta motorerna i undervisningen. Det är också viktigt att lärarna tillämpar ett formativt arbets- och förhållningssätt och tillhandahåller den stöttning som eleverna behöver för att komma vidare.
Utbildningens innehåll och upplägg
Innehållet i de fyra yrkeskurserna inom trädgårdsutbildningen (Beskärning, Växtkännedom, Plantskoleväxter och Skötsel) har integrerats med undervisning i kommunikativ förmåga utifrån elevernas förutsättningar och behov i enlighet med NC:s didaktiska modell. De flesta eleverna på Sfi med park och trädgård på Boodla har tidigare studerat sfi inom studieväg 2.
Utbildningsansvarig för Skillebyholm har tillsammans med trädgårdsläraren bedömt att de elever som fullgör dessa fyra yrkeskurser och utvecklar en god kommunikativ förmåga kommer att ha goda förutsättningar att uppnå hållbara anställningar inom branschen. De fyra yrkeskurserna ger också eleverna en god grund för att fortsätta utvecklas inom yrket genom ytterligare utbildning. Skillebyholms första grupp elever i Sfi park och trädgård blev klara med utbildningen i mars 2020 och nästa omgång elever startade den 3 mars 2020.
I utbildningen Sfi park och trädgård har yrkesläraren Dennis arbetat halvtid och sfi-läraren Elisabet arbetat heltid. Vid utbildningens start hade Elisabet ingen tidigare erfarenhet av trädgårdsutbildning och Dennis hade aldrig tidigare jobbat med sfi-elever. De har dock haft möjlighet att planera undervisning och bedömning tillsammans och i huvudsak har de haft gemensam undervisning, vilket har möjliggjort en tydlig integrering av ämnesinnehåll och kommunikativ förmåga. Elisabet har dock haft några undervisningstimmar varje vecka då eleverna har jobbat med kommunikativa aspekter av ämnesinnehållet, men alltid med fokus på vad eleverna behöver kunna uttrycka och förstå i relation till innehållet i yrkeskurserna.
Utgångspunkt i elevernas behov av stöttning i ett konkret sammanhang
Undervisningen har nämligen tagit avstamp i de praktiska moment som eleverna genomfört, då lärarna och eleverna också har dokumenterat redskap, miljö, det praktiska utförandet och den kommunikation som används under det praktiska momentet. På så sätt har eleverna kunnat arbeta vidare med att utveckla både kunskaper och kommunikativ kompetens med stöd av bilder och filmer i efterhand i undervisningssalen. I miljön på Boodla finns saker att arbeta med, peka på, aktiviteter att studera och upprepa, skriftlig text att återgå till för kontroll osv. Miljön och aktiviteterna utgör helt enkelt en stöttning för samtal och därmed för lärandet eftersom tänkande i stor utsträckning är ett resultat av att sätta ord på gemensamma erfarenheter och reflektera över det som har hänt.
I filmen här nedan berättar Elisabet i början av kursen om hur de båda lärarna från början lade upp sitt samarbete med utgångspunkt i elevernas behov av stöttning. Elisabet resonerar också i filmen om skillnaderna mellan att arbeta språkutvecklande med elever i yrkesundervisning och med elever som läser enbart sfi. Elisabet berättar bland annat att man hela tiden fokuserar på vad eleverna behöver kunna uttrycka just nu i den pågående kursen och om elevernas starka engagemang i arbetet, om deras motivation och vilja att kunna formulera sina frågor och förklaringar. Hon är inte alls orolig för att eleverna inte ska klara sfi-kursens krav vad gäller interaktion, däremot kan det vara lite svårare att hitta all den tid som eleverna behöver för att träna på att skriva i relation till kunskapskraven.
Undervisningen är utformad som en helhet och i hela dagar
Kommunikativ kompetens handlar om att kunna anpassa sin kommunikation utifrån situation, mottagare och sammanhang och beskrivs ofta som en funktionell förmåga. Elisabet har fokuserat på att arbeta med att utveckla elevernas kommunikativa kompetens, dvs de kommunikativa förmågor som eleverna behöver kunna använda i undervisningen och i det praktiska arbetet. Inom utbildningen utgör interaktionen en naturlig och nödvändig aspekt för att kunna lära sig kunskaper och färdigheter.
Eleverna kommer att uppnå betyg i sfi och även genomföra nationella prov, men bedömningen utgår ifrån att eleverna har utvecklat en grundläggande kommunikativ förmåga just inom ramen för utbildningen. Eleverna har inte haft någon lärobok i sfi, men har arbetat mycket koncentrerat med att utveckla en kommunikativ kompetens i såväl skrift som tal. En stor fördel för elevernas möjligheter till lärande har varit att undervisning och det praktiska arbetet har sammanfogats till heldagar; eleverna är på plats varje dag från 8.30–14.30 och fikar och äter medhavd lunch tillsammans mellan lektionspassen. Språkträningen pågår därmed ständigt och sammanhanget är tydligt. I filmen nedan resonerar Elisabet och Dennis om fördelar för eleverna med integrerad yrkesutbildning och sfi.
I filmen berättar Elisabet också om hur hon ser på nationella provet i sfi som bedömningsverktyg för eleverna som har studerat sfi med park och trädgård. De grammatiska och lexikala frågor som avhandlas dagligen genereras av elevernas behov av att uttrycka sig. Den vägledande principen har därmed inte varit att utgå från kunskap OM språket som system utan fokusera de konkreta behov av svenska som eleverna har för att kunna lära och hantera situationer inom utbildningen och utanför – och för eventuella vidare studier.
Undervisningen integrerar vardagsspråk och yrkesspråk
Dennis och Elisabet resonerar i den här filmen om begreppet yrkessvenska och vad det innebär för dem att stötta eleverna att utveckla yrkeskunskaper och kommunikativ förmåga samtidigt.
Lärarna resonerar om vikten av att kunna resonera utifrån sina kunskaper inom ramen för yrket men att den förmågan också är viktig utanför klassrummet. Yrkesspråket består av både specifika branschord och det vardagsspråk som eleverna behöver kunna använda i skolan, på praktikplatsen och utanför utbildningen. Vardagsspråket inryms alltså inom det språk som används i yrkesutövningen.
Vidare i filmen berättar de båda lärarna om vilka goda råd de skulle ge till andra lärare som står i färd med att starta upp liknande utbildningar. Främst handlar det om att arbeta tajt tillsammans, att inte separarera yrkes- och sfi-kurser. Man behöver planera tillsammans, och planera en vecka i taget för att kunna ta hänsyn till vad som passar nu, är det dags att ta det här steget, är eleverna klara eller ska vi ta samma sak en gång till? Det är viktigt att ha is i magen, menar Dennis, som i början var orolig för tidsaspekten, dvs att inte hinna med ämnesstoffet. Men båda lärarna är överens om att man kan ta det lite lugnt, både språk och yrke kommer efter hand. Det går inte att forcera utbildningen som kräver utveckling av både språk och yrke; även mycket engagerade elever blir helt enkelt trötta av en så omfattande kognitiv utmaning.
Undervisningen fordrar tätt lärarsamarbete
Vad gäller den gemensamma planeringen menar Elisabet och Dennis alltså att det viktigaste är att lärarna har ett tätt samarbete och att undervisningen ger eleverna förutsättningar att utveckla ämnes- och språkkunskaper i den takt de behöver.
Här beskriver Dennis hur de har lagt upp och förändrat arbetet med den gemensamma planeringen. Elisabet berättar också om moment som hon inte kommer att upprepa när Sfi park och trädgård går in på sitt andra år med en ny elevgrupp i mars 2020. Bland annat kommer Elisabet inte att lägga någon tid på att förenkla lärobokstexter för eleverna, eftersom de båda lärarna under arbetets gång har blivit övertygade om att eleverna kan utveckla kunskaper genom att kommunicera om det praktiska arbetet.
Förenklade texter, som tar väldigt mycket tid för läraren att producera, blir bara en omväg som försvårar för eleverna. Detta är ytterligare ett exempel på att elever kan lära genom att göra och kommunicera/reflektera om sina erfarenheter under lärares ledning och att lärares oro över att inte hinna med kunskapsutvecklingen kan vara obefogad.
Undervisningen integrerar ämnesstoff och kommunikativ kompetens
Eleverna har studerat yrkeskurserna: Beskärning och trädvård, Växtkännedom 1, Trädgårdsodling plantskola och Skötsel av utemiljöer. Lärandemålen i de fyra yrkeskurserna har utgjorts av en integrering av ämnesstoffet och de kommunikativa förmågor som eleverna behöver utveckla för att kunna presentera sina kunskaper. Många moment kommer igen i de olika kurserna vilket möjliggör ett koncentriskt upplägg; progressionen kan alltså liknas vid ett expanderande integrerat språk- och yrkesfält snarare än sekvensiell progression i trappsteg. Eleverna kan till exempel under de första veckorna i utbildningen plantera ett antal fröer i olika behållare och därefter på en grundläggande nivå återberätta för varandra vad de gör och varför. Efter ett halvår inom utbildningen kommer eleverna att kunna resonera om samma praktiska aktivitet utifrån långt fler aspekter: planteringsjordens sammansättning, vilken typ av behållare som bör användas för det specifika fröet och göra prognoser om växtbenägenhet i relation till temperatur, vatten- och ljustillgång.
Elisabet och Dennis berättar här om hur de har arbetat mot kunskapsmålen i yrkeskursen med samtidigt fokus på träning av elevernas kommunikativa färdigheter, hur de har hittat fram till en gemensam förståelse av kursplanerna och om vikten av att eleverna förstår arbetssättet. En viktig uppgift för lärarna är att skapa många tillfällen för eleverna att samtala om sin förståelse av kunskapsmålen.
Lärarna ger exempel på vilka utmaningar som kan uppstå när undervisningen skapar utrymme för elevernas avvikande uppfattningar. Elisabet menar att det visserligen kanske vore lugnare om eleverna satt tysta och höll på med sitt var och en för sig, men då skulle den helt avgörande träningen i att lyssna till och bemöta andras perspektiv och uppfattningar gå förlorad. Eleverna behöver ju träna på att uttrycka sin förståelse och ta del av hur andra resonerar för att utveckla sin förmåga att kommunicera.
Att resonera om hur ett praktiskt moment bör utföras och varför det bör utföras på ett visst sätt är en viktig fömåga som eleverna behöver utveckla för att kunna fungera i yrkesrollen efter slutförd utbildning. När elever till exempel har haft olika åsikter i ett grupparbete har man kunnat koppla situationen till ett arbetsplatsperspektiv, dvs till vikten av att kunna argumentera för sin åsikt och att lyssna på varandra. Det har då blivit tydligt för eleverna att de tränar i olika lärandesituationer som är relevanta för arbetslivet och att de direkt, i en grupparbetsssituation, har kunnat träna på olika strategier för att kunna kommunicera effektivt i framtida möjliga jobbsituationer.
Nedan resonerar eleverna Elias och Nidchara om vikten av att få träna på att uttrycka sin förståelse och dela kunskaper med varandra.
Ett exempel på integrerat upplägg
I kursen Trädgårdsodling plantskola ingår momentet att i grupp upprätta en odlingsplan. Momentet examineras genom att eleverna individuellt redogör för och resonerar om innehållet i odlingsplanen.
Elisabet berättar hur eleverna jobbar med att utveckla sina kunskaper och sin förmåga att kommunicera och hur eleverna arbetar med odlingsplanen genom att i smågrupper inventera vad gruppen redan vet, bland annat om kostnader för odling. Det blir tydligt att eleverna redan har en del erfarenhet av odling som de kan använda sig av i tankearbetet.
Odlingsplanen är ett digitalt kalkylark som visar kostnader och arbetsplan för ett arbetsmoment. Eleverna fick i början av kursen, i april, förodla stjälksellerifrön i olika behållare och fick instruktioner att starta fiktiva företag i grupper om tre. Med utgångspunkt i de odlade fröerna har grupperna fått planera för att ha 100 stjälkselleri klara för försäljning i vecka 33 i augusti. Eleverna arbetar stegvis med att utveckla förmågan att uttrycka de kunskaper som de tillägnar sig med utgångspunkt i det praktiska arbetet. Odlingsplanen är alltså ett abstrakt, sammanfattande dokument som listar kronologisk arbetsordning och kostnader för utgifter och intäkter för ett fiktivt företag. Lärandemålet är dock inte att upprätta en korrekt odlingsplan utan att kunna presentera odlingsplanen och svara på frågor om de olika poster som tas upp i dokumentet.
Allteftersom arbetet med planen framskrider får eleverna många tillfällen att träna på att kommunicera om den. Genom att arbetet med odlingsplanen kontinuerligt dokumenteras, bland annat med foton som används i undervisningen många gånger, kan eleverna upprepade gånger träna på att kommunicera i de situationer som fotona illustrerar. Man arbetar ofta i grupp för att främja omfattningen av elevernas taltid i klassrummet så att eleverna kan träna på att beskriva, berätta och argumentera för och emot varandras förslag. På så sätt kan man stötta varandras språk- och kunskapsutveckling.
Eftersom odlingsplanen är ett digitalt dokument får eleverna också möjlighet att utveckla digital kompetens. Filmen här nedan visar hur två elever, Shirzad och Maria, jobbar i flera steg med att utveckla en odlingsplan över arbetet med stjälksellerin. Filmen innehåller också en intervju med Maria där hon resonerar om vad hon tycker fungerar bra i den här utbildningsformen.
Undervisningen bygger på elevernas erfarenheter och kunskaper
Genom det integrerade arbetssättet kan eleverna nå en djupare kunskap via de relativt begränsade språkliga färdigheter som eleverna hittills har. I undervisningen blir det tydligt för eleverna att språket är ett redskap för att kunna ge ttryck för sin tidigare kunskap och erfarenhet, för att kunna komma åt ny kunskap och bearbeta den samt för att kunna omsätta detta i nya situationer. Eleverna lär sig då inte meningar och fraser för att kunna upprepa det som ett svar på en fiktiv (lärar-)fråga utan för att man upplever ett direkt behov av att kunna använda språket. Eleverna upplever helt enkelt såväl det språkliga som yrkesmässiga innehållet i undervisningen som relevant och meningsfullt.
För en meningsfull undervisning behöver lärarna synliggöra vad eleverna redan kan och vet och stödja dem att utveckla ny förståelse utifrån deras hypoteser. Att ta reda på och utgå från elevernas förståelse är helt enkelt att arbeta effektivt. Flera av eleverna har tidigare arbetat inom park- och trädgårdsskötsel och som vuxna människor har de livserfarenhet och kunskaper som de måste få använda sig av i tillägnandet av nya kunskaper.
Karusellen, en undervisningsaktivitet
Elisabet och Dennis har arbetat med olika aktiviteter för att synliggöra elevernas kunskaper och erfarenheter. I filmen berättar Dennis om hur han har använt ”Karusellen”, en språk- och kunskapsutvecklande aktivitet. Dennis berättar också om hur han ser på elevernas behov av språklig stöttning och om hur han har arbetat för att inventera elevernas befintliga kunskaper inom ämnesundervisningen och samtidigt skapat utrymme för elevaktiva moment i undervisningen. Inom aktiviteten tränar eleverna också att ställa frågor och samtala med varandra och på att presentera sina kunskaper för varandra.
I aktiviteten ”Karusellen” får eleverna i mindre grupper lista allt de redan kan och vet om ett ämne, det kan vara väldigt brett (ekologiskt) eller mer specifikt (likheter och skillnader mellan ogräsen ryssgubbe och maskros). I övningen ska ett stort blädderblocksblad per grupp läggas fram på gruppens bord med frågan i mitten av pappret och det ska vara olika frågor eller ämnen på varje papper. Eleverna skriver i punktform allt de kommer på om ämnet. Efter en stund flyttar sig gruppen till en annan grupps bord och tar del av vad den gruppen har skrivit på sitt papper om sitt ämne. Så fyller gruppen som har flyttat på den tidigare gruppens anteckningar. Efter en stund är det dags att flytta igen till en ny grupps papper. När alla grupper har jobbat med alla papper är det dags att gå tillbaka gruppens första papper och sammanfatta alla reflektioner och frågor som kan ha kommit upp.
Därefter följer det kanske viktigaste steget: nu ska gruppen formulera ett antal frågor till läraren. Vad är det gruppen är oense om? Vad är fortfarande oklart och behöver ett förtydligande från läraren? Med den här övningen kan lärarna cirkulera i rummet och lyssna och plocka upp beställningar på vad eleverna behöver ytterligare undervisning om. Det blir alltså en fråga för läraren om att fylla i luckor snarare än att presentera ett helt område med kunskap som eleverna kanske inte har förstått att de behöver veta mer om. Läraren kan på det här sättet fokusera på att lyssna efter beställningar för vad som behöver tas upp i undervisningen eftersom det genererar mer kommunikativt utbyte mellan eleverna samtidigt som eleverna blir varse att de har mycket att lära av varandra.
Undervisningen börjar i praktiken
I filmen nedan presenteras hur lärare och elever har arbetat praktiskt och språk- och kunskapsutvecklande med arbetsmomentet beskärning. Till stor del består den planerade stöttningen av sammanhanget och miljön eftersom undervisningen tar avstamp i en konkret, praktisk arbetsuppgift. Eleverna behöver därmed inte några omfattande teoretiska kunskaper på förhand om exempelvis de korrekta sätten att beskära ett träd inför den inledande genomgången. Dennis tar istället först med sig eleverna ut till trädgården, ber eleverna filma honom och så tar han fram verktygen och berättar och visar hur han beskär och förklarar under tiden. Det är viktigt att eleverna får möjlighet att ställa frågor och be om förtydliganden. Det är också viktigt att eleverna förstår att målet för det här momentet i kursen är att eleverna både ska kunna berätta och resonera om trädbeskärning och utföra de praktiska momenten, precis som i arbetslivet.
En stor del av stöttningen utgörs alltså av elevernas individuella och gemensamma erfarenhet (läraren Dennis praktiska genomgång). Eftersom genomgången har dokumenterats kan de gå tillbaka många gånger för att aktivera minnet och tänkandet. Eleverna får prata, läsa, rita och ta del av skisser av grenar i beskärning och själva pröva att beskära buskar och träd många gånger samtidigt som de kommunicerar om vad de gör innan det är dags för examinationen. På det här sättet arbetar lärarna och handledarna för att stötta eleverna i att utveckla förmågan att tänka och kommunicera inom ramen för yrket.
Uppgifter för kommunikation i utbildning och arbetsliv
Eleverna använder skrivande som tankeverktyg för att inventera förkunskaper och hypoteser och för att formulera frågor. Elisabet har också skapat ett antal uppgifter som är snarlika de skrivuppgifter som är vanliga i nationella provet i sfi. När eleverna hade jobbat mycket med odling i kruka fick eleverna ett fiktivt brev från en vän som bad om tips och råd med hur hon skulle få fina blommor på sin balkong. Uppgiften bestod i att eleverna skulle besvara brevet skriftligen och använda de kunskaper de utvecklat inom ramen för yrkesutbildningen när de formulerade sina svar.
Här berättar Dennis om hur eleverna har fått arbeta med att formulera uppdrag till varandra, uppdrag som liknar autentiska uppdrag från samarbetspartnerseleverna. Genom att använda en app i mobilen som Dennis har skapat, har eleverna kunnat träna på att ta emot och ge instruktioner samt ladda upp före- och efterbilder i mobilen.
Elisabet och Dennis resonerar också om hur deras användning av powerpointpresentationer har förändrats under projektets gång. Dennis använder avsevärt färre presentationer numera, för det behövs inte, menar han. Tidigare använde han många bilder och ofta som inledning på ett moment. Numera tycker han inte att det behövs, utan använder presentation istället som en sammanfattning när eleverna redan har jobbat med att utveckla kunskaper om ett ämne utifrån det praktiska arbetet och samtal och annat kommunikationsarbete i undervisningen. Att vända på ordningen på det sättet gör att eleverna, när de läser texten, har sådana förkunskaper så att de kan ta till sig texten. Att börja ett moment med en omfattande presentation kan få eleverna att känna sig otillräckliga när kunskapen swishar över huvudet på dem, menar Elisabet. Eleverna har också turats om att ansvara för den gemensamma klassbloggen som publiceras i gruppens google classroom. Eleverna dokumenterar veckans arbete med bilder och skriftlig text.
Framgångsfaktorerna tid, trygghet, tilltro, tillsammans
Den viktigaste framgångsfaktorn är att utforma undervisningen utifrån vad eleverna behöver för att komma vidare och att ta de olika momenten i en takt som anpassas utifrån elevernas förutsättningar att ta till sig innehållet i undervisningen. För att lärarna ska kunna göra det behöver de vara överens om vad eleverna ska kunna visa att de kan och förstår vid slutet av kursen. Sfi-läraren behöver fundera på vilka kommunikativa färdigheter eleverna behöver utveckla för att kunna presentera sin förståelse och det är viktigt att lärarna skapar en språkstöttande miljö, där det är högt i tak och där alla elever deltar aktivt i såväl de praktiska som de kommunikativa aktiviteterna.
Ytterligar en viktig framgångsfaktorär just integreringen, att språk och yrke ”smälter ihop” så att språket används både i yrket och i ämnet. För detta är platsen viktig, att man tillsammans kan göra praktiska moment och koppla det till språkutveckling. För detta behöver lärarna också ha frihet under ansvar vad gäller utforming och kontinuerlig planering av den integrerade utbildningen. Det är viktigt för att möjliggöra ett prestigelöst samarbete som bygger på var och ens specifika kompetens utanför och i klassrummet. Andra framgångsfaktorer är tryggheten och tilltron inom gruppen och förståelsen av att man tillsammans kan väldigt mycket. Att gruppen är intakt sedan start och att man i princip har 100 %-ig närvaro är också viktigt för kunskapsbyggandet liksom att man tillbringar hela dagar tillsammans; ”det är språk hela vägen, man lär känna varandra", säger Elisabet.
Avslutning
Sfi park och trädgård har många fördelar framför andra integrerade språk- och yrkesutbildningar. Närheten till den praktiska miljön är en uppenbar fördel. Att Elisabet och Dennis har möjlighet att ha gemensam undervisning 50% av tiden är en annan. Elisabet och Dennis har också haft de båda ledningarnas förtroende att utforma undervisningen och lägga schema utifrån de behov som lärarna har identifierat, vilket har underlättat lärarnas långsiktiga planering och formativa förhållningssätt. Att eleverna upplever miljön i Gula villan mer som en arbetsplats än en traditionell skola har förmodligen också positiva effekter. Möjligen bidrar de gemensamma fika- och lunchstunderna till en känsla av sammanhang och gemenskap som bidrar till den språkstöttande miljön.
Utifrån ett andraspråksperspektiv är en tydlig framgångsfaktor det faktum att eleverna inte lämnas ensamma med bearbetning av kunskapsstoffet; varje moment tar avstamp i en praktisk konkret erfarenhet som dokumenteras och som eleverna senare kan återskapa för att träna på att uttrycka vad som görs och varför. Under arbetets gång håller de båda lärarna koll på vad eleverna ännu inte förstår eller förmår uttrycka och stöttar när och där det behövs. Vår förhoppning är att lärare som arbetar med integrerade utbildningar kan få användning för den här rapporten och det filmade materialet från Boodla. Vi hoppas att presentationen av hur lärarna har arbetat med utgångspunkt i SPYRK-modellen ska inspirera andra lärare att anpassa arbetssättet till sina egna förutsättningar.
Vi på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vill uttrycka vårt varmaste tack till lärarna Elisabet Bylund och Dennis Boberg för att de lät oss vara med och handleda dem i projektet och för att vi fick dokumentera deras undervisning och våra samtal. Ett varmt tack också till eleverna på Sfi park och trädgård för att de har delat med sig av sina tankar och sitt arbete i undervisningen. Tack också till Agnes Fischer, grundare av Boodla, Daniel Björklund Johnson, utbildningsansvarig för Skillebyholms trädgårdsutbildning och Sara Utku, biträdande rektor på Botkyrka vuxenutbildning.
Skriv ut rapporten
För den som vill skriva ut hela artikel finns en rapport endast avsedd för utskrift, här:
Sfi med park och trädgård på Boodla (3236 Kb)
Senast uppdaterad: 17 april 2023
Sidansvarig: Nationellt centrum för svenska som andraspråk