Interaktiv teknologi nyckeln till framgång för frivilliga nätverk

Den mat som samlas in och delas ut av matnätverk är inte längre lönsam men ändå användbar ur näringssynpunkt. Men för att den inte ska bli matsvinn krävs tekniska lösningar som gör att maten når konsumenterna snabbt. Foto: Katie Berns

– Men teknologin i sig erbjuder inga lösningar utan fungerar bara som ett medel för olika aktörer som vill hitta lösningar tillsammans, säger Katie Berns, forskare i data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.

Organisation för matsvinn exemplet

Hennes forskningsfält ligger inom ett område som kallas människa-datorinteraktion, och som studerar förhållandet mellan människa och teknik. Forskningen tittar bland annat på hur digital teknologi påverkar mänskliga beteenden och våra samhällen. Avhandlingen bidrar med ny kunskap om vilka så kallade sociotekniska metoder som används för att driva nätverk som arbetar för minskat matsvinn. Som grundare av ett lokalt matfördelningsnätverk i Stockholm är hon både aktiv som volontär inom området och forskare. Ett faktum som gjort att hon fått stor inblick i hur nätverken fungerar, men som också tvingat henne att vara extra noggrann med rågången mellan engagemang och forskning.

– Det är alltid en utmaning att vara objektiv i olika sammanhang. För att kunna skilja mina två roller åt har jag fört dagbok varje vecka och sedan gått tillbaka för att avgöra: Var detta vetenskapligt? Jag har försökt att vara så transparent som möjligt i mina slutsatser.

Snabbhet avgörande

Fokus för matdelningsgemenskaperna är att rädda mat som fortfarande är ätbar från distributörer, till exempel stormarknader, och att jobba för mindre matsvinn i hushållen. Framför allt sker det genom att närverken skapar regelbundna och inarbetade mötesplatser för tre olika aktörer: distributörerna som har varor som annars riskerar att slängas, volontärerna som vill rädda mat och individerna som vill få tillgång till den. För att nå varandra på kort varsel använder nätverken en kombination av interaktiv digital teknik, till exempel sociala medier, icke-digitala verktyg som numrerade biljetter och sociala metoder som samarbete för att organisera och driva mateventen.

– Det är här den digitala teknologin blir viktig för att det ska funka praktiskt för alla parter, trots att det inte följer den gängse marknadslogiken, det vill säga att någon har intresse av att sälja något och en annan av att köpa.

Digital gemenskapsekonomi

Avhandlingen bidrar med fem ”fallgropar” eller nyckelfrågor att ta hänsyn till för den som vill skapa sociotekniska lösningar för volontärbaserade nätverk. För enligt Katie Berns är exemplet matsvinn bara just ett exempel på en situation där det behövs nya lösningar. Det finns fler situationer där marknadslogiken inte kunnat lösa problemet på egen hand, till exempel under coronapandemin när vaccin skulle distribueras. Ofta handlar det om att hitta kösystem som inte bara prioriterar effektivitet, utan också tar hänsyn till mer mångsidiga värden som samarbete, rättvisa, omsorg om andra och omsorg om miljön. Hon introducerar här ett nytt begrepp, så kallade digitala gemenskapsekonomier.

– Under coronapandemin var det viktigt att skapa ett kösystem där rätt personer fick tillgång till vaccin så snabbt som möjligt. Samtidigt var det viktigt att fler än de allra mest utsatta fick tillgång till vaccin som blev över så att det inte gick förlorat.

Teknik bara en del av lösningen

Problemet är att det sällan är möjligt att lösa en fråga tekniskt utan hänsyn till andra faktorer.

– Om jag via en algoritm får ett digitalt könummer till ett matevenemang, kommer fram till en disk och får en låda sallad utan att få välja något själv kommer det bara att leda till nytt svinn, eftersom jag inte äter sallad. Då slänger jag den i soporna när jag kommer hem.

Istället för att lämna över allt till teknologiska lösningar är det därför enligt Katie Berns viktigt att skapa en större teknologisk infrastruktur som hjälper människor att nå varandra, men som inte slår undan benen på redan existerande socialt arbete eller lokala nätverk.

Varför är det viktigt att forska inom området människa-datorinteraktion?

– Därför att det inte bara handlar om att designa ny teknik, utan om hur den påverkar oss som individer och i förlängningen samhället. Många tekniska möjligheter, till exempel AI inom beslutsfattande, innebär stora utmaningar för våra samhällen. Det viktiga är ofta inte hur vi kan hitta teknologiska utvägar ur alla våra problem, utan hur vi kan hitta teknik som hjälper oss människor att själva hitta vägen framåt. Teknologi är infrastruktur, inte lösningen.

Mer om forskningen

• Läs mer och hitta avhandlingen ”Designing Community Economies: Exploring Alternatives for Infrastructuring Food Waste Activism”
• Läs mer om Katie Berns forskning
• Läs mer om forskning inom området människa-datorinteraktion (HCI)