Stockholms universitet

Miljögifter påverkar grodors barn och barnbarn

Det hormonstörande ämnet linuron drabbar inte bara de grodor som utsatts för det som yngel, utan även deras barn och barnbarn. Barnen får en minskad kroppsvikt och sänkt fertilitet. Barnbarnen däremot ökar i kroppsvikt och får en störd ämnesomsättning. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet som nu publiceras i tidskriften Science of The Total Environment.

African clawed frog
 

– Det här är första gången som någon kan visa att bekämpningsmedel kan orsaka effekter som förs vidare till flera generationer grodor. Den här kunskapen är viktig för att förstå hormonstörande kemikaliers effekt på miljön vilket i sin tur behövs för att kunna bevara den biologiska mångfalden, säger Oskar Karlsson, docent i toxikologi vid Institutionen för miljövetenskap vid Stockholm universitet.

Nästan hälften av alla arter av amfibier, där groddjur utgör en viktig del, hotas av utrotning och miljögifter är en bidragande orsak. Till exempel har det visats att hormonstörande bekämpningsmedel som exempelvis linuron har skadlig påverkan på amfibiers fortplantningsförmåga. Hur stor omfattningen av dessa skador är och om de kan föras över till nästkommande generationer är ännu inte helt klarlagd. Forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet har studerat hur det hormonstörande bekämpningsmedlet linuron påverkar grodor över två generationer.

 

Både barn och barnbarn påverkade

I studien fanns avkommor till hangrodor från arten västafrikansk klogroda (Xenopus tropicalis) som utsatts för linuron när de var yngel vilka jämfördes med avkommor till en kontrollgrupp som inte utsatts för linuron.

Forskarna såg att första generationens avkommor hade minskad kroppsstorlek, sänkt fertilitet och tecken på hormonstörning jämfört med kontrollgruppen.

Nästkommande generation, det vill säga de exponerade grodornas barnbarn, hade ökad kroppsvikt och störningar i ämnesomsättningen av fetter och kolhydrater jämfört med kontrollgruppen.

– Den troliga förklaringen är att bekämpningsmedlet hämmar funktionen av testosteron och sköldkörtelhormoner i kroppen och att dessa förändringar sedan förs vidare till kommande generationer via spermierna och så kallade epigenetiska mekanismer. De leder sedan till ärftliga förändringar i avkommans genreglering, säger Cecilia Berg.

 

Grodan som modell

Den tre år långa studien genomfördes vid avdelningen för miljötoxikologi vid Uppsala universitet vilken är ett av få laboratorier i världen som gör livscykelstudier på grodor. Genom att använda den västafrikanska klogrodan som modellorganism har Cecilia Bergs forskargrupp utvecklat ett testsystem för att studera hur kemikalier påverkar fortplantningssystemet.

– Resultaten visar att djur som skadats av miljöfarliga ämnen kan föra över dessa effekter till kommande generationer vilket demonstrerar miljögifters komplexa roll i utrotningen av arter och speciellt grodor, säger Cecilia Berg, docent i ekotoxikologi vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet och en av artikelförfattarna.

 

Forskning om ärftliga förändringar även hos människor

Studien är en del av Oskar Karlssons forskning om epigenetiska förändringar över generationer, med ett särskilt fokus på ärftlighet från pappan. Hans forskning undersöker även hur människor ärver påverkan av miljögifter. Läs mer om dessa studier.

 

Om studien

Artikeln ”Pesticide-induced multigenerational effects on amphibian reproduction and metabolism” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften ”Science of The Total Environment”.