Stockholms universitet

Sex nya hedersdoktorer vid Stockholms universitet

Stockholms universitet har utsett 2024 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets sex hedersdoktorer är: Zhaojun Bai, Magnus Florin, Katja Franko, Phoebe Okowa, Camille Parmesan och Matthias Tschöp.

Hedersdoktorer vid Stockholms universitet 2024: Katja Franko, Magnus Florin, Camille Parmesan, Matthias Tschöp, Zhaojun Bai, Phoebe Okowa. Foto: Maud Hol, Fredrik Hjerling/Albert Bonniers Förlag, Lloyd Russell, Matthias Tunger, Nikita Mistry och Josh Moy/UC Davis, Onur Pinar
 


Humaniora

Magnus Florin

Magnus Florin. Foto: Fredrik Hjerling/Albert Bonniers Förlag

Magnus Florin är författare, essäist och kritiker. Han har ett djupt och långvarigt engagemang för teatern och musikdramatiken, och har skrivit libretton för flera samtida tonsättare. Han har även varit chef för Radioteatern vid Sveriges Radio och chefsdramaturg vid Dramaten. Hans drömspelsartade romaner om historiska personer som Linné och Descartes karakteriseras av en språklig konkretion och exakthet som är ovanlig i svensk litteratur. Flera av hans romaner har översatts till olika språk, och författarskapet har belönats med en rad prestigefulla priser. Florin har ofta samarbetat med forskare i exempelvis Dialogseminariet och tidskriften Dialoger. Som essäist har han återkommande ägnat sig åt August Strindbergs författarskap, med den hyllade essän Lykttändaren (2021) som främsta publikation – något som har särskild relevans givet Stockholms universitets centrala roll i svensk Strindbergsforskning.

– Magnus Florin är genom sin bredd, sin nyfikenhet och öppenhet, men också genom närheten till vetenskapen i olika former, en idealisk hedersdoktor. Hans unikt mångsidiga författarskap representerar i ovanligt hög grad humaniora och de humanistiska vetenskaperna i deras bredd och rikedom, vilket gör honom till en otvetydigt värdig representant för ett modernt universitet, säger Thomas Götselius, professor vid Institutionen för kultur och estetik.
 

 

Juridik

Phoebe Okowa

Phoebe Okowa. Foto: Onur Pinar

Phoebe Okowa är professor i internationell rätt vid Queen Mary, University of London och medlem av FN:s folkrättskommission och ordförande i dess redaktionskommitté. Hon utbildades vid universiteten i Nairobi och Oxford där hon erhöll en Bachelor of Law (1987), en Bachelor of Civil Law (1990) respektive en Doctor of Philosophy (1994). Okowa har skrivit mycket inom flera olika områden i folkrätten, inklusive om statsansvar, ansvar för internationella brott och miljörättvisa. Utöver sitt akademiska arbete har hon varit rådgivare till regeringar i folkrättsfrågor och deltagit som ombud i flera mål inför Internationella domstolen och Internationella havsrättstribunalen. Som mångårig ledamot av Stockholms centrum för internationell rätt och rättvisa har hon samarbetat med Juridiska institutionen i flera projekt.

– Professor Phoebe Okowa har sedan 20 år varit engagerad i forskning och aktiviteter om internationell rätt, inte minst internationell miljörätt vid Stockholms center för internationell rätt och rättvisa (SCILJ) och i Stockholms miljörättscentrum. Hon har bland annat bidragit till publikationer om internationell rätt, miljörätt och rättvisa som initierats och redigerats vid Stockholms universitet och hon har deltagit i programkommittéer för konferenser och är medlem i SCILJ:s internationella akademiska råd, säger Pål Wrange, professor vid Juridiska institutionen.

 

 

Samhällsvetenskap

Katja Franko

Katja Franko. Foto: Maud Hol

Katja Franko är professor i kriminologi vid Oslo universitet. Hennes arbeten rör frågor kring migration, gränskontroll, övervakning och internationellt polisarbete i en globaliserad värld. Forskningen är både empiriskt nyfiken och teoretiskt framstående. I sin forskning är hon banbrytande och blir alltmer relevant i ljuset av politiska förändringar i Norden. Franko är verksam vid Oslo universitet och har publicerat åtskilliga, inflytelserika böcker liksom artiklar i de främsta kriminologiska, vetenskapliga tidskrifterna. Katja Franko räds inte att ta sig an komplexa ämnen, vilket bidrar till en djupare förståelse av kriminologiska frågor. Hennes texter har influerat den kriminologiska forskningen vid Stockholms universitet, och hon har haft en påverkan på hela ämnet kriminologi. Hennes engagemang för att utforska och ifrågasätta samtida kriminologiska ämnesområden är även en inspiration för nästa generation av forskare.

– Professor Katja Frankos forskning är nyskapande och ständigt aktuell, vilket vi på institutionen tycker är inspirerande både för dagens akademiker och framtida forskare i kriminologi. Hon bottnar i en kritisk kriminologisk ansats och bygger vidare på en tradition av samverkan mellan Oslo och Stockholms universitet, säger Anita Heber, professor vid Kriminologiska institutionen.

 

 

Naturvetenskap

Zhaojun Bai

Zhaojun Bai. Foto: Nikita Mistry och Josh Moy/UC Davis

Zhaojun Bai är professor på institutionerna för Computer science och Mathematics, University of California, Davis, USA, och forskare vid Lawrence Berkeley National Laboratory. Bai’s forskningsintressen ligger huvudsakligen i numerisk linjär algebra, matematisk mjukvaruutveckling och i datavetenskap och teknik. Han är chefredaktör för ACM Transactions on Mathematical Software och Fellow of SIAM. Bai är välkänd för sitt arbete i LAPACK, ett standardkodbibliotek för numerisk linjär algebra, som används av forskare i många forskningsområden.

– Han har varit en generös gästprofessor på Matematiska institutionen under åren 2019–2021 då han undervisade både på campus och via zoom under pandemin, höll föredrag och organiserade workshops. I synnerhet bidrog han till uppbyggandet av verksamheten i vetenskaplig beräkning på institutionen, säger Yishao Zhou, professor vid Matematiska institutionen.


Camille Parmesan

Camille Parmesan. Foto: Lloyd Russell

Camille Parmesan är professor vid French National Centre for Scientific Research (CNRS), Frankrike. Hon är en mycket respekterad evolutionär ekolog och en pionjär inom forskning om hur biologisk mångfald påverkas av den globala klimatförändringen. En av hennes tidiga forskningsartiklar var ett av de första biologiska exemplen som dokumenterade ett förändrat utbredningsmönster på grund av ändrat klimat. Sedan dess har många högt rankade studier och utmärkelser följt hennes karriär. Hon har även gjort viktiga insatser och har varit starkt engagerad i arbetet inom den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC).

– Camille Parmesan visade tidigt att arter förändrar sina naturliga utbredningsområden som svar på temperaturförändringar. Den intensifierade internationella debatten om klimatförändringar och dess orsaker ledde in henne i gränssnittet mellan vetenskap och samhälle. Hon har ett stort engagemang inom flera internationella organ, till exempel IPCC, men också här på Stockholms universitet, inom Bolincentret och med flera givande samarbeten med enskilda forskare. Hon är mycket bra på att föra ut sina kunskaper till allmänheten, att kommunicera sin passion för biologisk mångfald samt uppmärksamma hoten från de pågående klimatförändringarna, säger Bengt Karlsson, professor vid Zoologiska institutionen.


Matthias Tschöp

Matthias Tschöp. Foto: Matthias Tunger

Matthias Tschöp är Alexander von Humboldt professor vid Tekniska universitetet i München samt vd för Helmholtz Munich och vice ordförande för Helmholtz Association i Tyskland. Han är en internationellt erkänd forskare inom fetma och diabetes. Han påvisade att magpeptiden ghrelin är det mänskliga hungerhormonet. I sin strävan efter att komma fram till effektiva läkemedel för behandling av fetma upptäckte han interagerande tarmhormoner; vissa av de substanser han har utvecklat erbjuder för första gången säker kroppsviktsminskning. Hans forskning har därmed banat väg för att övervinna den globala fetmapandemin och förebygga de flesta framtida fall av typ 2-diabetes. Han har fortlöpande delat med sig av sin expertis till forskare vid Stockholms universitet. Detta har varit av stor vikt vid etableringen av den sofistikerade metabolutrustning som gör Stockholms universitets forskningsinfrastruktur kring ämnesomsättning unik och internationellt konkurrenskraftig.

– Professor Tschöp har alltid uppmuntrat vetenskapligt samarbete genom att generöst dela sin expertis med kollegor vid Stockholms universitet, säger Martin Jastroch, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut.

 

 

Vad innebär ett hedersdoktorat?

Ett hedersdoktorat är ett uttryck för universitetets uppskattning av framstående insatser inom något av universitetets verksamhetsområden. Den utsedde hedersdoktorn ska ha anknytning till Stockholms universitet eller i något avseende ha bidragit till universitetets verksamhet.

Mer information om vem som kan utses som hedersdoktor vid Stockholms universitet samt tidigare års hedersdoktorer.
 

 

Installations- och promotionshögtid i Stockholms stadshus den 27 september 2024

De nya hedersdoktorerna promoveras vid universitetets installations- och promotionshögtid i Stockholms stadshus fredagen den 27 september kl 17.00.

Mer information om installations- och promotionshögtiden vid Stockholms universitet.