Hedersdoktorer
Ett hedersdoktorat är en utmärkelse som uttrycker universitetets uppskattning av framstående insatser inom något av universitetets verksamhetsområden.
Ett hedersdoktorat är ett uttryck för universitetets uppskattning av framstående insatser inom något av universitetets verksamhetsområden. Den utsedde hedersdoktorn ska ha anknytning till Stockholms universitet eller i något avseende ha bidragit till universitetets verksamhet.
Vicerektor fattar beslut om hedersdoktorer för respektive område. Fakulteterna är aktivt involverade i nominerings- och beredningsprocessen. Behöriga att nominera hedersdoktorer är de personer som tillhör universitetets lärarkollegium. En person som inte tillhör lärarkollegiet men som har ett förslag till hedersdoktor kan be en person inom kollegiet att nominera, t.ex. prefekten.
Hedersdoktorer 2025
Juridik
Mats Melin
Mats Melin har haft en lång och betydelsefull karriär som jurist och domare. Han tillträdde en tjänst vid EU-domstolen år 1995 och har därefter bland annat varit chefsjustitieombudsman, justitieråd och ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen. Han har därutöver varit ordförande i ett flertal offentliga utredningar, liksom för Coronakommissionen. Mats Melin har även publicerat inflytelserika artiklar och böcker i konstitutionella frågor. Under åren 2020–2024 var han ordförande för universitetsstyrelsen vid Stockholms universitet.
Humaniora
Patrizia Calefato
Patrizia Calefato är professor i kultursociologi och kommunikation vid universitetet i Bari Aldo Moro, Italien. Hennes breda forskningsfält täcker bland annat filosofi, kulturstudier och lingvistik, men sedan det tidiga 2000-talet har hon framförallt varit ledande inom det internationella modeforskningsfältet. Genom semiotiken kom hon redan på 1980-talet att intressera sig för modeteori med fokus på kroppens relation till mode och kläder, och för mode som ett eget språksystem. Böcker som Luxury: Fashion, Lifestyle and Excess (2014) och The Clothed Body (2004) är ständiga referenser inom modeforskningen, och därefter har hon fortsatt att publicera sig i hög takt.
Åsa Simma
Åsa Simma är scenkonstnär, regissör, dramaturg och aktivist och har under flera decennier varit en ledande röst inom både den samiska och den internationella scenkonsten. Med förankring i den samiska kulturen och språket har Åsa Simma skapat utrymme för dekoloniala och urfolkscentrerade perspektiv. Hennes teaterverk, regiarbeten och föreläsningar har gett röst åt frågor om identitet, kulturarv och språklig rättvisa. Simma fick sin scenkonstnärliga utbildning vid Tuukkaq Teater i Danmark som är världens äldsta teaterskola för urfolkskonstnärer. Där hämtade hon inspiration från såväl västerländskt avantgarde som urfolksformer som jojk, ritual, schamanism och mytologi. Sedan 2015 är Åsa Simma vd och konstnärlig ledare för Giron Sámi Teáhter.
Samhällsvetenskap
Philippe Aghion
Philippe Aghion är professor i nationalekonomi vid bland annat Collège de France och London School of Economics. Hans forskning handlar om att förstå teknisk utveckling och innovation. I en uppsats med nationalekonomen Peter Howitt från 1992 lanserade han en modern version av Joseph Schumpeters idéer om kreativ förstörelse från 1940-talet. Med kreativ förstörelse menade Schumpeter att etablerade företag får ge vika på grund av nya tekniska framsteg. Uppsatsen har haft enormt inflytande inom fältet. Joseph Schumpeters analys ledde till en oro för stagnation, medan Philippe Aghions slutsatser är positiva: det går att förena långsiktig tillväxt med en jämn fördelning av samhällets resurser och hög välfärd.
Gita Mishra
Gita Mishra är professor vid University of Queensland, Australien, och en världsledande forskare inom livsloppsepidemiologi och kvinnors hälsa. Inom livsloppsepidemiologi studeras bland annat långtidseffekter av olika fysiska och sociala exponeringar under barndom, tonår och vuxen ålder och hur det påverkar hälsan senare i livet.
Mishras expertarbete för FN:s kvinnokommission har varit mycket betydelsefullt för kvinnors och flickors hälsa och rättigheter runtom i världen. Hon har tidigare varit verksam vid University College London, Storbritannien. Sedan 2012 leder hon en stor kohortstudie i Australien samt forskningsnätverket InterLACE som kombinerar data från mer än 1,2 miljoner kvinnor i 19 länder – en ledande global resurs för reproduktiv hälsa.
Naturvetenskap
Thomas von Heijne
Thomas von Heijne är en före detta svensk vetenskapsjournalist. Under 1980-talet studerade han vid Journalisthögskolan och Stockholms universitet, där han läste kurser i japanska, nordiska språk och nationalekonomi. Efter en kontraktsanställning vid Japans radio NHK, anställdes han 1990 vid SVT. Där var han verksam till pensioneringen, som centralgestalt i en mängd nyhetsinslag och program om teknik och vetenskap, inte minst astronomi och rymdfart.
Installations- och promotionshögtid den 26 september 2025
De nya hedersdoktorerna promoveras vid universitetets installations- och promotionshögtid i Stockholms stadshus fredagen den 26 september kl 17.00.
Mer information om installations- och promotionshögtiden vid Stockholms universitet.
Vem kan utses till hedersdoktor?
Den föreslagne ska ha anknytning till universitetet då ett hedersdoktorat är ett uttryck för områdets uppskattning av framstående insatser inom något av universitetets verksamhetsområden. Hedersdoktorat får inte delas ut som motprestation för ekonomiska bidrag, gåvor och liknande.
En person som i Sverige avlagt doktorsexamen inom ett område, t.ex. filosofie doktorsexamen, kan inte utses till hedersdoktor inom samma område. Det är däremot möjligt att t.ex. utse en filosofie doktor till juris hedersdoktor och tvärtom. Det är inte brukligt att någon utses till hedersdoktor vid samma lärosäte som han/hon tagit sin examen. Det finns inga krav på att en hedersdoktor har avlagt en akademisk examen.
När det gäller personer med utländsk doktorsexamen finns inget hinder för att ge hedersdoktorat inom samma område som den utländska examen. Den föreslagne får inte vara hedersdoktor inom samma område vid ett annat universitet eller högskola i Sverige. Däremot kan en person exempelvis vara filosofie hedersdoktor vid ett lärosäte och medicine hedersdoktor vid ett annat. Ett hedersdoktorat kan inte utdelas postumt.
Tidigare års hedersdoktorer
Stockholms universitets första hedersdoktorer utsågs 1909, då vid Stockholms högskola. Alla hedersdoktorer från och med detta år kommer att sammanställas och publiceras på denna sida.
Här finns en förteckning över Stockholms universitets hedersdoktorer från och med år 1994.
Hedersdoktorer vid Stockholms universitet 1994-2024
Kontakt
E-post doktorspromotion@su.se
Ingrid Harris, ceremonimästare
Telefon: 08-164908
Besöksadress:
Spökslottet, Drottninggatan 116
Postadress:
Stockholms universitet
Ledningssekretariatet
106 91 Stockholm
Senast uppdaterad: 25 april 2025
Sidansvarig: Rektors kansli (MCW)
