Stockholms universitet

Stärkt samverkan med skola och myndigheter

Många förändringar är på gång som kommer att stärka den samverkan som idag finns mellan universitet, skolhuvudmän och skolor, samt andra myndigheter.

Prorektor Clas Hättestrand. Foto: Niklas Björling.
Prorektor Clas Hättestrand. Foto: Niklas Björling.

För några veckor sedan kom en remiss från Utbildningsdepartementet om professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har varit aktiva gentemot departementet och framhållit att lärosätena måste inkluderas i såväl utformning som genomförande av programmet. Vi har till stora delar blivit hörda och professionsprogrammet med sina två nivåer, meriterad lärare och särskilt meriterad lärare, föreslås knytas till den akademiska utbildningsstrukturen. Lärosätena kommer att ansvara för ett utbud av kompetensutvecklande kurser, som också ska kunna leda till en relevant masterexamen, och för att nå den högsta meriteringsnivån kommer licentiat- eller doktorsexamen att krävas. Det finns fortfarande en del oklarheter i utformningen av programmet, men lärosätena kommer enligt förslaget att ingå i det nationella råd som ska vara med och utarbeta detaljerna och sedan bistå Skolverket, som ansvarig myndighet, i den löpande utvecklingen. Universitetets roll i rektorers, lärares och förskollärares kompetens- och karriärutveckling kan sammantaget förväntas stärkas med professionsprogrammets utveckling.

Skolverket har nyligen också fått uppdrag att regionalisera sig, det vill säga inrätta nya regionala kontor för större spridning och närvaro i landet. Detta är ett led i att Skolverket nu ska starta insatser för ökad kvalitet och likvärdighet i skolan, och bland annat genomföra regelbundna kvalitetsdialoger med huvudmännen med utgångspunkt i indikatorer och framgångsfaktorer för effektiv skolutveckling. Skolverkets regionalisering kan förhoppningsvis också skapa förutsättningar för stärkt samverkan mellan oss lärosäten och Skolverket. Vi har omfattande verksamhet för att bistå Skolverket med kunskapsspridning och utbildning för huvudmäns, skolors och lärares utveckling. En regional organisation bör kunna stärka universitetets möjligheter att vara delaktiga i utformning av insatser och erbjuda relevant kompetensutveckling.

En tydlig framgångsfaktor för skolverksamheten är utan tvekan samverkan mellan skola/huvudman och universitet och högskolor. Inte minst märks detta i samverkan inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Regeringen har aviserat att övningsskolor i framtiden ska vara normen för VFU-verksamhet och här ligger Stockholms universitet långt framme. Efter att vi startat vår klustermodell med övningsskolor för bara två år sedan, placeras idag tre fjärdedelar av alla nya lärarstudenter i ett av universitetets VFU-kluster. Den närmare samverkan mellan skola, huvudman och universitet som klustermodellen innebär gynnar alla parter med bättre lärarutbildning och effektivare fortbildningsinsatser som följd.

Ytterligare en form av samverkansmodell mellan lärosäte och skola är den nationella försöksverksamheten ULF (utveckling, lärande, forskning), där universitetet bidrar genom sin medverkan i plattformen Stockholm teaching and learning studies, STLS. Regeringen har aviserat att den vill permanenta verksamheten och Stockholms universitet kommer då sannolikt att utses till ansvarigt lärosäte för ULF i Stockholmsregionen. Hur den regionala samverkan för ULF kommer att se ut återstår att se, men ett är säkert, både vi som universitet och skolan med dess elever och lärare kommer att dra nytta av den starkare samverkan som både denna och övriga förändringar innebär.

 

Detta är en text skriven av Clas Hättestrand, prorektor och ansvarig för övergripande lärarutbildningsfrågor vid universitetet. Prorektors krönika ingår i utskicket av Lärarutbildningens nyhetsbrev, ett nyhetsbrev för alla som är intresserade av utbildning och forskning kring skola och lärande. Läs tidigare nummer och prenumerera.