Stockholms universitets humaniora-experter bidrar till SVT:s historiska serie "Historien om Sverige"

Forskarna i ”Historien om Sverige” har spelat en avgörande roll i att säkerställa att serien är så korrekt och informativ som möjligt. De har bidragit med faktagranskning, rådgivning och har också föreslagit platser för inspelning, vilket har bidragit till att skapa en trovärdig och engagerande historisk skildring.
Förutom att bistå i produktionsprocessen har dessa experter även deltagit i intervjuer och kommer att synas på skärmen.

Mia Åkestam, universitetslektor på Institutionen för kultur och estetik, är en av de forskarna som har deltagit aktivt i produktionen. Hon delar med sig av sin erfarenhet: 
 

Mia Åkestam.

– Jag blev kontaktad redan på manusstadiet, och vi hade en mycket bra dialog där jag fick bidra både med innehåll, bakgrund och som bollplank för ”tidig medeltid” med synpunkter på perioden från 1100-talet till mitten av 1300-talet, från Kung Sverker som mördades på väg till julottan, och fram till digerdöden och Heliga Birgitta. Det var en mycket seriös och noggrann produktion som var intresserad av fakta och forskning - det var givande att få arbeta så.

Mia Åkerstam tror och hoppas att vi kommer att få se en mycket mer nyanserad bild än tidigare av medeltiden i den nya serien:

– Medeltiden är ganska okänd och det finns också många förutfattade meningar om perioden vad det till exempel gäller kvinnors och religionens roll i samhället, vi forskare är sällan tvärsäkra och vill gärna se olika sidor. Jag fick utrymme att utveckla runt detta. 

I serien lyfter Mia Åkestam fram två källor hon tycker är relevanta som gäller Heliga Birgitta, det första är Kung Magnus och drottning Blankas testamente 1 maj 1346, med bevarade sigill:

– Det är ett fantastiskt dokument som ger oss ledtrådar in i 1300-talet, med konkreta beskrivningar av ting, färg och prakt.  Testamentets grund är Vadstena gård med marker så att klostret kan byggas.  

Den andra källan är Birgittas uppenbarelse av Kristi födelse, vid besök i Betlehem 1372, som ändrade hur scenen återgavs i konsten och som vi känner den idag. Mia Åkestam förklarar varför hon ville vara med i projektet:

– Det är roligt att få lyfta fram det konstvetenskapen kan bidra med.  När det gäller de tidiga perioderna kan det också vara just konsten som är bevarad, medan skriftliga källor saknas. Vi jobbar väldigt brett, med betraktare, miljöer, material, dräkt, form och färg. Vi är också tränade i bildtolkning och ikonografi så vi kan utläsa mycket information ur en bild eller en byggnad. 

Jenny Larsson.

Jenny Larsson, professor, språkhistoriker vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska och föreståndare för Centrum för indoeuropeiska språk- och kulturstudier vid Stockholms universitet var konsult för avsnittet om brons- och järnåldern i programmet och berättar om sin motivation att vara en del av detta projekt och det unika perspektiv hon har bidragit med:

– Under den här perioden började de indoeuropeiska språken spridas, och en omfattande migration in i Nordeuropa från öster ägde rum. Med det här nya folket följer ett helt nytt språk tillsammans med nya kulturella uttryck. De ord som vi lyckas spåra tillbaka i tiden berättar något om de människor som talade språket och vad som var viktigt för dem. Vi ser den nya kulturen speglas genom språket. Det är också därför som vi språkhistoriker måste arbeta tvärvetenskapligt och tätt ihop med arkeologer och religionshistoriker. För med utgångspunkt i olika arkeologiska fynd kan vi också försöka hitta samband mellan olika språkstadier och arkeologiska kulturer. Tidigare historiesatsningar har inte alltid tydligt markerat sambandet mellan språkutveckling och historiska omvälvningar, så det tycker jag var väldigt roligt med programmet. 

Jenny har även medverkat i programmet "Historiskt eftersnack," där programledaren Cecilia Düringer följer upp avsnitt av ”Historien om Sverige” och djupdyker i nördiga sidospår tillsammans med experter. Avsnittet som diskuterades var ”Metallernas tid”. Jennys arbete som konsult har inte bara gett tittarna en inblick i den materiella kulturen från denna period utan även betonat den språkliga dimensionen av historien:

– Det viktigt att förstå att förändringarna under brons- och järnåldern inte bara handlar om fysiska objekt och händelser utan också om en ny språklig verklighet som påverkade samhället. Till exempel är språket är en nyckelfaktor i skapandet av identitet. Den nya språkliga verkligheten kan ha påverkat hur människor identifierade sig själva och andra. Dessutom kan den ha påverkat de mänskliga rörelserna och migrationen, då nya språkliga grupper formades och förflyttade sig inom och mellan olika regioner.

Det var ungefär 15 forskare från som medverkade från fem institutioner på Stockholms universitet:
•    Historiska institutionen
Här bidrog Fredrik Charpentier Ljungqvist, Thomas Neijman och Margaretha Nordquist. Deras expertis spänner från stenåldern till medeltiden och utgör en gedigen grund för att bättre förstå Sveriges komplexa historia, läs mer om deras medverkan här.
•    Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Från Institutionen för arkeologi och antikens kultur har flertalet forskare tillfört med kunskap från ett arkeologiskt perspektiv, däribland Anna Kjellström som medverkande expert samt Sara Gummesson, Matti Leino och Anders Götherström som konsulterade experter.
•    Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
•    Institutionen för kultur och estetik
•    Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer

"Historien om Sverige" är en ny historisk dramatiserad dokumentär om Sveriges historia från SVT och utlovar att ge tittarna en fördjupad och nyanserad inblick i landets förflutna. Du kan följa serien på SVT Play och förvänta dig en resa genom tiderna som är lika underhållande som informativ.