Börja med att försöka hitta  alternativ till farliga kemikalier som används i undervisning eller används i större mängder. En möjlighet är att byta ut en enskild kemikalie (t.ex. ett lösningsmedel), en annan är att byta till en annan analysmetod med mindre farliga reagens. När inga alternativ finns ska man försöka minimera mängden farliga kemikalier som används. Antingen genom att göra färre försök eller genom att arbeta i mindre skala (mindre reaktionskärl).

Substitutioner som alla ska göra (lagkrav), om det är möjligt för verksamheten:

• Halogenerade lösningsmedel (byts ut mot icke-halogenerade dito)
• Bly, kadmium, kvicksilver och andra tungmetaller
• CMR-ämnen (cancerogena, mutagena eller reproduktionsstörande)

Ansvariga inköpare ska informera om bättre alternativ till farliga kemikalier när sådana finns. Vårt kemikaliehanteringssystem KLARA kan med fördel användas som en hjälp i substitutionsarbetet. Där kan man till exempel skriva ut listor på den egna institutionens användning av CMR-ämnen, utfasningsämnen eller andra typer av ämnen man vill prioritera att arbeta med. Ämnen markerade som utfasningsämnen i KLARA är tillståndspliktiga ämnen, CMR-ämnen, ämnen på Chemsecs SIN-lista samt ämnen på Kandidatlistan SVHC (EU-lista över ämnen som kräver extra stor hänsyn och innebär särskild hantering).

Universitetet är också aktivt i nationella substitutionsgruppen (NSG) som är ett nationellt nätverk med syfte att tillsammans hjälpas åt att byta ut farliga kemikalier inom hälso- och sjukvård samt forskning. Genom att utbyta erfarenheter kring genomförda substitutioner kan respektive verksamhets substitutionsarbete underlättas. NSG har tagit fram en utbyteslista med några exempel alla kan använda sig av, se länk nedan.

Utbyteslistan (NSG) (275 Kb)