Bidra med korrekt dataunderlag vid publicering
Universitetet och din institution kan använda bibliometriska mått vid fördelning av medel och i meritbedömning. Mätningar och rankningar bygger på data och ett felstavat namn kan göra att din publicering inte räknas. För att skapa korrekt dataunderlag är det viktigt att du som forskar alltid är noggrann med hur du anger ditt namn och din affiliering när du publicerar dig.
- Använd dig av beständiga identifierare när du beskriver dig själv och dina kolleger (ORCID) och dina publikationer (till exempel DOI). Detta underlättar maskinläsbarhet och minimerar risken för sammanblandningar.
- För att undvika stavfel när du anger din institutions- eller avdelningstillhörighet bör du kopiera namnet på din institution ur listorna nedan.
I de fall du behöver registrera din publikation i DiVA ska du alltid ange exakt samma information som vid publiceringen.
Universitetsbiblioteket har ansvar för att samla in data och analysera den vetenskapliga verksamheten. Vi utvecklar också mätmetoder i takt med den digitala utvecklingen.
Registrera ett ORCID - din egen beständiga identifierare
Hur din institution ska namnges: engelska / svenska
Hur du registrerar i DiVA
Forskare vid Stockholms universitet ska registrera sin publiceringsaktivitet i DiVA, från populärvetenskapliga skrifter och böcker till vetenskapliga artiklar och monografier i DiVA (Rektorsbeslut 2006-0609, Dnr SU 301-1350-05).
Metadata för publikationer i tidskrifter som är indexerade i Web of Science importeras automatiskt till DiVA av biblioteket (ca 2500 publikationer årligen). Om dina artiklar finns med i Web of Science, behöver du alltså inte registrera dem manuellt i DiVA. All övrig textproduktion behöver du registrera manuellt i DiVA så att de bibliometriska analyser som görs blir korrekta.
Här finns nedladdningsbara lathundar för hur du registrerar din publikation i DiVA:
Lathund Publikationstyp Artikel (977 Kb)
Lathund Publikationstyp Kapitel i bok (888 Kb)
Lathund Publikationstyp Konferensbidrag (909 Kb)
För att uppnå en så hög kvalitet på posterna som möjligt, är det viktigt att tänka på följande:
- Publikationen ska vara skriven under din anställning vid Stockholms universitet.
- Kontrollera alltid dubbletter innan registrering, genom att söka i Stockholms universitets DiVA.
- De uppgifter som registreras ska stämma överens med vad som står i publikationen.
- Prioritera registrering av innevarande års publikationer.
- Publikationen ska vara publicerad (undantag är delarbeten till doktorsavhandling).
- Fyll alltid i ditt lokala användar-id (ditt universitetskonto).
- Fyll alltid i ditt ORCID.
- Ange alltid din institution.
- Ange ämneskategori på minst 3-siffernivå.
- Följ riktlinjerna i lathundarna (gäller artikel, kapitel i bok och konferensbidrag).
Sök i Stockholms universitets DiVA innan registrering för att undvika dubbletter
Logga in i DiVA:s registreringsformulär
Registrera ett ORCID
Studentuppsatser
Studenter som vill publicera sin uppsats i fulltext eller har frågor om registrering eller publicering i DiVA, ska alltid kontakta sin institution. Alla institutioner godkänner inte att studentuppsatser publiceras på nätet.
Parallellpublicering
En artikel som inte publicerats med öppen tillgång kan ofta ändå tillgängliggöras genom parallellpublicering. Parallellpublicering kan också kallas grön öppen tillgång, post-print publishing eller self-archiving och innebär att du gör en vetenskapligt granskad och publicerad artikel fritt tillgänglig i fulltext på internet.
På Stockholms universitet parallellpublicerar du genom att publicera en tillåten version av artikeln i DiVA. De flesta större förlag tillåter parallellpublicering av författarversionen, det vill säga författarens sista godkända manuskript, innan det publicerades hos förlaget.
Instruktioner för dig som ska parallellpublicera
- Kontrollera att förlaget godkänner parallellpublicering, innan du laddar upp din textfil i DiVA. Sök upp tidskriften i databasen SHERPA/RoMEO. Där får du en uppfattning om förlagets syn på parallellpublicering och eventuella villkor. Om informationen saknas i SHERPA/RoMEO, kan du söka upp tidskriftens webbplats och försöka hitta copyright-informationen där. Du kan också skriva till förlaget och begära tillstånd. Var då noga med att uppge var textfilen kommer att göras tillgänglig.
- Logga in i DiVA:s registreringsformulär med ditt universitetskonto.
- Registrera publikationen och ladda upp textfilen. Textfilen kan laddas upp även om publikationen redan blivit registrerad i DiVA.
- Om du ännu inte har publicerat din artikel, kan du använda dig av ett tillägg till kontraktet som du skriver med förlaget. På så sätt försäkrar du dig om att behålla din upphovsrätt. Förslag på avtal som du kan använda finns hos SPARC Author Addendum.
SHERPA/RoMEO
Logga in i DiVA:s registreringsformulär
Vad är bibliometri?
Begreppet bibliometri beskriver det kvantitativa studiet av vetenskapliga publikationer. Med utgångspunkt i det som forskare publicerar studeras kunskapsproduktion och kunskapsanvändning i högre utbildning.
Tillämpning av bibliometri
Bibliometriska mått används ibland för att utvärdera forskningens genomslag på olika sätt. Data från bibliometriska mätningar används också för att jämföra olika lärosäten eller ämnesområden med varandra.
Traditionellt handlar bibliometri om att mäta citeringar till publicerade forskningsartiklar. Detta görs med information från databaser som indexerar ett urval av tidskriftsartiklar, och ibland bokserier. Detta innebär att måttet inte är heltäckande för alla publiceringskanaler forskare använder sig av, men det anses ändå säga något övergripande om forskningens genomslagskraft.
Tillämpningen av bibliometri skiljer sig åt mellan ämnesområden med olika traditioner för publicering och citering. Beroende på ämnesområde används olika mätmetoder och datakällor.
Bibliometri vid Stockholms universitet
Publiceringsfrekvens för hela universitetet är inkluderat i universitetets årsredovisning. Ibland mäts också publikationers citeringsgrad per artikel. Annars görs bibliometriska analyser på begäran. Analyser av till exempel institutioners publiceringsaktivitet, publikationers genomslagskraft eller sampublicering (över ämnes-, institutions- eller lärosätesgränser) kan göras vid behov och på beställning.
Läs mer om de analyser som tidigare gjorts i DiVA.
Centrala databaser och datakällor för bibliometri
Bibliometriska analyser kan innefatta olika typer av mätmetoder och datakällor.
Publiceringsdata registreras i flertalet databaser både nationellt och internationellt. De viktigaste databaserna och datakällorna finns förklarade nedan. Alla användare på Stockholms universitet har tillgång till dessa databaser om de är inloggade via bibliotekets webbsida.
DiVA
Den vanligaste källan till analyser av data är Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA. DiVA är ett publiceringssystem utvecklat vid Uppsala universitet. Det används för elektronisk registrering, publicering och arkivering av publikationer från 47 lärosäten och forskningsinstitutioner. Publikationer som registreras i DiVA överförs automatiskt till den nationella databasen SwePub, som innehåller vetenskaplig publicering vid svenska lärosäten. SwePub utvecklas i samarbete mellan Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket för att ligga till grund för nationell information om och analys av forskning.
Registrera i DiVA
Sök i Stockholms universitets DiVA
Sök i SwePub
Web of Science och Impact Factor
Den mest använda databasen för att mäta citeringar är Web of Science, och det är från denna som den årliga mätningen av Journal Impact Factor kommer.
Web of Science är en databas med publicerade artiklar, och i viss mån även boktitlar som ingår i serier. Den grundades 1960 av Institute for Scientific Information i USA. Numera ägs den av analysföretaget Thomson Reuters.
Databasen består av flera delar, men de vanligaste är Science Citation Index och Social Science Citation Index. Materialet som indexeras är kvalitetssäkrat genom en ansökningsprocess där hårda krav ställs på att publikationerna är sakkunniggranskade och digitalt representerade på rätt sätt.
Båda dessa index används för att skapa den årliga statistiken från Journal Citation Reports, som i sin tur genererar Journal Impact Factor. Denna Impact Factor är ett mått som visar antal citeringar i genomsnitt per artikel under ett kalenderår och inkluderar artiklar som publicerats i respektive tidskrift under de två årsvolymer som kommit ut åren innan citeringsåret.
Det finns också ett Arts & Humanities Citation Index, men där skapas ingen statistikrapport över citeringar, och tidskrifter rankas inte efter Impact Factor.
Web of Science
Den årliga mätningen av Journal Impact Factor
SCOPUS
2004 startades citeringsdatabasen SCOPUS av förlaget Elsevier. Den kom till som ett alternativ till Web of Science för att det skulle finnas fler möjligheter till analyser och för att kunna inkludera fler tidskrifter och bokserier än de som tagits upp av konkurrenten.
SCOPUS analyserar antal citeringar per artikel eller tidskrift, men det mäter med andra mått. Det finns ett allmänt h-index vid varje urval av data, och det finns en tjänst som heter SCImago Journal & Country Rank (SJR) som jämför olika publiceringskanaler.
SCOPUS
SCImago Journal & Country Rank (SJR)
Google Scholar
Google Scholar listar vetenskapliga publikationer som kommer från tidskrifter som är publicerade elektroniskt med DOI-nummer eller via en välkänd databas, men också information från andra publiceringsdatabaser så som DiVA eller motsvarande.
Författarnamn sparas så att det går att få fram statistik över användning av publicerade poster per person. Datainflödet till Google Scholar är automatiskt genererat och inte kvalitetssäkrat, men ger en bra överblick och registrerar snabbt ny information.
Sökresultat från Google Scholar visar på en indikator om antal citeringar som inkluderar data från både Web of Science och SCOPUS, men det totala antalet är inte användbart eftersom det kan finnas poster som är dubbletter.
Norsk databas för statistik om högre utbildning
Stockholms universitet använder sig av ytterligare underlag för analys av publiceringsfrekvens för att Web of Science och SCOPUS inte är heltäckande, framförallt inte när det gäller material som publiceras inom samhällsvetenskap och humaniora.
I Norge har det utvecklats en databas som innehåller en lista över publiceringskanaler som är sorterade i olika nivåer av vetenskaplighet. Den kallas ibland för ”norska listan”, och används för att säkerställa att forskares skrifter är publicerade enligt god vetenskaplig praxis.
Listan innehåller godkända publiceringskanaler för tidskrifter, bokserier och förlag. Dessa kanaler graderas på en skala mellan 0 och 2:
- Nivå 0 indikerar att kanalen har nationell spridning och att den inte har någon vetenskaplig granskningsprocess.
- Nivå 1 indikerar att det är en kanal med en vetenskaplig granskningsprocess och en internationell läsekrets.
- Nivå 2 visar att kanalen är av internationellt hög klass när det gäller granskning av publicerade artiklar och böcker, och urvalet utgör de översta 20 procenten av den totala mängden kanaler.
Rankningen görs årligen, och listan utvärderas av norska vetenskapliga experter inom respektive ämnesområde. Det går att anmäla nya publiceringskanaler för granskning, och kriterierna för inkludering finns öppet tillgängliga.
"Norska listan" - Register over vitenskapelige publiseringskanaler
Kriterier för inkludering i "norska listan"
Kontakt
DiVA-gruppen
För frågor om registrering i DiVA etc.
E-post: diva@su.se
För frågor om bibliometri och forskningsutvärdering
E-post: bibliometri@su.se