Yttrande över förslag till ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration

Stockholms universitet tillstyrker förslagen, som är rimliga och väl avvägda.

Universitetet noterar emellertid att det underlag som används för att analysera konsekvenserna endast omfattar energideklarerade byggnader.

Eftersom det totala småhusbeståndet uppgår till över två miljoner byggnader och endast ca 500 av dessa är energideklarerade, ger detta underlag inte någon fullständig kartläggning av nuläget. Det innebär att det föreligger en påtaglig osäkerhet i det material som presenterats och det är således mycket viktigt att den energiklassning som väljs medför likvärdiga konkurrensvillkor för Sverige jämfört med andra EU-länder vad gäller krav på minimistandarder för energiprestanda (MEPS). 

Det är av mycket stor vikt att energiklassningen av det svenska byggnadsbeståndet inte är högre än för övriga Europa, eftersom kraven på byggnader med viss energiklassning kan komma att innebära positiva skyldigheter för fastighetsägare att vidta omfattande och kostnadskrävande åtgärder för att förbättra energiprestandan i enlighet med dessa klassningar. Sveriges byggnadsbestånd är det i särklass mest klimat- och miljövänliga i Europa, vilket inte framkommer i förslaget. Detta bör tas i beaktande och noggrant övervägas i förhållande till risken att svenska fastighetsägare, inkluderande stat och kommuner, kan få betydligt högre krav på att förbättra byggnaders energiprestanda än vad fastighetsägare i övriga medlemsstater behöver. 

Sverige ska givetvis även framöver sträva efter kontinuerliga förbättringar, oavsett att Sverige redan idag har hög klassning och energiprestanda i befintligt bestånd. Att ställa högre krav på energiklassning än vad som görs i andra EU-länder är däremot inte ett lämpligt sätt att göra detta på.

Genom incitament och stöd har Sverige tagit sig mycket långt i arbetet mot ett mer klimat- och energisäkrat byggnadsbestånd. Om det säkerställs att inte högre energiklassning ska gälla för svenska fastighetsägare kan dessa väl inarbetade och framgångsrika metoder fortsätta att användas som huvudsakliga vägar framåt.

Detta beslut är fattat av rektor, professor Astrid Söderbergh Widding, i närvaro av universitetsdirektör Åsa Borin. Studeranderepresentanter har informerats och haft tillfälle att yttra sig. Övrig närvarande har varit Ulf Nyman, Ledningssekretariatet (protokollförare). Ärendet har beretts av Juridiska fakultetsnämnden. Föredragande i ärendet har varit utbildningsledare Rikard Skårfors.