Teoretisk filosofi I – logik introducerar den teoretiska filosofins mest grundläggande frågeställningar, som handlar om förhållandet mellan språk, tanke och verklighet, om den mänskliga kunskapens natur och räckvidd, om rationalitet och logisk följd, samt om verklighetens mest grundläggande kategorier. Vi presenterar och diskuterar rimligheten hos både klassiska och moderna förslag på hur dessa frågeställningar bör hanteras. Teoretisk filosofi I – logik är inledande kurs på kandidatprogrammet Logik, filosofi och matematik, och har därför ett speciellt fokus på logikämnet (Delkurserna 2 och 3).

☞ Teoretisk filosofi I – logik höstterminen 2020

Registrering på kursen, och därmed på programmet HLFMK, sker i samband med uppropet. (Det är inte möjligt att webregistrera sig på denna kurs.) Om du är antagen till kursen så bekräftar du alltså din plats genom att komma på uppropet. Har du inte möjlighet att komma på uppropet för att registrera dig måste du kontakta expeditionen senast samma vecka för att ta din plats i anspråk. Kommer du varken på uppropet eller kontaktar expeditionen inför det så stryks du från utbildningen och din plats ges till en reserv.
I samband med uppropet ges viktig information om kursen och om studierna i allmänhet. Sammankomsten avslutas med en kortare introduktionsföreläsning om teoretisk filosofi.

Aktuella kursscheman

Schema för Teoretisk filosofi I - logik, hösten 2019

Närvarokrav

På varje delkurs är närvaro på minst 70% av lektionstillfällena obligatorisk.

Delkurs 1: Kunskapsteori och vetenskapsfilosofi, 6 hp

Den första delkursen ger en inledning till kunskapsteorins och vetenskapsfilosofins frågeställningar. Inom det kunskapsteoretiska avsnittet försöker man besvara vad kunskap är, vad det innebär att ha goda epistemiska grunder för en övertygelse och ifall vi egentligen alls kan ha kunskap (skepticism). Speciella frågor som rör våra källor till kunskap - såsom varseblivning, minne och slutledning - diskuteras också. Inom det vetenskapsfilosofiska avsnittet behandlas frågor om vetenskaplig metod, vad en vetenskaplig förklaring är, samt vad debatten mellan vetenskaplig realism och antirealism går ut på.

Lärare: Simon Allzén

Kurslitteratur:

• Pritchard, D: What is This Thing Called Knowledge?, 4:e uppl. (Routledge, 2018).
• Johansson, Lars-Göran: Introduktion till Vetenskapsteorin, 3:e uppl. (Thales, 2011).
• Ytterligare litteratur omfattande högst 100 sidor.

Delkurs 2: Satslogik, 6 hp

Denna delkurs ger en grundlig presentation av satslogik - den enklaste logiska teorin för att formalisera argument och undersöka deras giltighet. Vi ger en rigorös och matematiskt exakt definition av det satslogiska språkets syntax och semantik. Viktiga logiska begrepp såsom 'satslogisk konsekvens', 'sanning', 'ekvivalens' och 'satsifierbarhet' definieras. Vi övar också på att översätta påståenden och argument i naturligt språk till detta system. Två olika härledningssystem för satslogik (tablå-metoden och naturlig deduktion) presenteras, och vi övar oss på att utföra härledningar i dessa system. Vi presenterar också tekniken att konstruera modeller som motexempel. Dessutom diskuteras de begreppsliga skillnaderna mellan det semantiska begreppet 'satslogisk konsekvens' och det syntaktiska begreppet 'härledbarhet'. Vi går dessutom igenom innebörden av att ett härledningssystem är sunt och fullständigt. Momenten innehåller också en introduktion till läran om mängder och funktioner, vilket kommer vara ett viktigt verktyg för logiska studier. Av samma anledning går vi också igenom strukturell induktion och lär oss att använda detta för att bevisa saker om det satslogiska systemet.

Lärare: Sama Agahi

Kurslitteratur: 

• Goranko, Valentin, Logic as a Tool (John Wiley & Sons, 2016).
• Sider, Theodore, Logic for Philosophy (Oxford, 2010).

Delkurs 3: Predikatlogik, 6 hp

Denna del av kursen utökar det satslogiska systemet från delkurs 2 till första ordningens logik. Första ordningens logik brukar också kallas för predikatlogik. Predikatlogik är ett logiskt ramverk som kan formalisera dom flesta argument formulerade i naturligt språk. Vi kommer att ge exakta definitioner av predikatlogikens syntax och semantik. Vi kommer utvidga begreppen som introducerades i delkurs 2 till att även omfatta predikatlogik. Således kommer vi introducera begrepp som 'predikatlogisk konsekvens', 'predikatlogisk härledbarhet', 'predikatlogisk satisfierbarhet', osv. Vi kommer utöka härledningssystemen från delkurs 2 till att även omfatta predikatlogik. Vi kommer att öva på att översätta påståenden och argument formulerade i naturligt språk till predikatlogik och vi kommer öva på att konstruera motexempel med tablåmetoden. Vi kommer bekanta oss med några centrala teorem för predikatlogik—i synnerhet sundhet och fullständighet—och vi kommer att se några exempel som illustrerar predikatlogikens begränsningar.

Huvudlärare: Anders Lundstedt och Johan Lindberg

Kurslitteratur:

• Goranko, Valentin, Logic as a Tool (John Wiley & Sons, 2016).
• Sider, Theodore, Logic for Philosophy (Oxford, 2010).

Delkurs 4: Den teoretiska filosofins historia del 1, 6 hp

På denna andra delkurs ges en översikt över den teoretiska filosofins utveckling från antiken till och med den brittiska empirismen. Tonvikten är lagd vid några av den teoretiska filosofins viktigaste frågor, metafysik och kunskapsteori. Särskild vikt läggs vid den kritiska granskningen av de enskilda filosofernas bidrag. I anslutning till den historiska genomgången läses ett urval originaltexter.

Lärare: Tomas Ekenberg

Kurslitteratur:

• Marc-Wogau, K (utg): Filosofin genom tiderna, vol 1 (Thales)
• Marc-Wogau, K (utg): Filosofin genom tiderna, vol 2 (Thales)
• Wedberg, Anders: Filosofins historia vol. 1. (Thales)
• Wedberg, Anders: Filosofins historia vol. 2. (Thales)

Delkurs 5: Den teoretiska filosofins historia del 2, 6 hp

På detta moment följer vi den teoretiska filosofins utveckling från Immanuel Kant fram till tiden kring det andra världskriget. Vi följer teman från Kants filosofi genom 1800-talets idealistiska strömningar, för att sedan lägga stor vikt vid den utveckling av den teoretiska filosofin som föranleds av utvecklingen av logiken och det förnyade intresset för semantiska frågeställningar, från 1800-talets slut. Särskild vikt läggs vid den kritiska granskningen av de enskilda filosofernas bidrag. I anslutning till den historiska genomgången läses ett urval originaltexter.

Lärare: Henrik Lagerlund

Kurslitteratur:

• Marc-Wogau, K (utg): Filosofin genom tiderna, vol 3–4 (Thales).
• Beaney, Michael, Analytic Philosophy – a very short introduction, (pbk) Oxford University Press, 2017.
• Bowie, Andrew, German Philosophy – a very short introduction, (pbk) Oxford University Press, 2010.