Stockholms universitet logo, länk till startsida
Go to this page on our english site

Teoretisk filosofi I - logik

  • 30 hp

Teoretisk filosofi I – logik är inledande kurs på kandidatprogrammet Logik, filosofi och matematik, med speciellt fokus på logikämnet (Delkurserna 2 och 3). Kursen handlar om förhållandet mellan språk, tanke och verklighet, om den mänskliga kunskapens natur och räckvidd, om rationalitet och logisk följd, samt om verklighetens mest grundläggande kategorier.

Detta är en inledning till den teoretiska filosofin. Kursen ger en introduktion till kunskapsteori, logik, metafysik, semantik och vetenskapsfilosofi, både tematiskt och ur ett filosofihistoriskt perspektiv. Kursen har ett speciellt fokus på logik.

Inom kort kommer mer information om utbildningen att finnas på den här sidan. Fram till dess finns informationen på ansvarig institutions egen webbplats.
  • Kursupplägg

    Teoretisk filosofi I - logik består av 5 delkurser à 6hp.

    Delkurser

    Del 1: Kunskapsteori och vetenskapsfilosofi

    Lärare: Simon Allzén & Jonathan Egeland Harouny

    Denna del av kursen ger en inledning till samtida kunskapsteori och vetenskapsfilosofi. Inom det kunskapsteoretiska avsnittet behandlas begrepp såsom kunskap, sanning och övertygelse, samt frågor om kunskapens grunder, källor och räckvidd. Inom det vetenskapsfilosofiska avsnittet behandlas främst frågor om vetenskapens metod, samt om vetenskapliga förklaringars natur.

    Information om momentets anpassning till gällande rekommendationer för att minska spridning av Corona-viruset

    All undervisning, samt examination, ges online. Föreläsningar, gruppdiskussioner samt seminarier kommer genomföras på Zoom. Tentan kommer att skrivas i ett verktyg för digitala hemtentor.
    Om det är förenligt med Folkhälsomyndighetens och Stockholms universitets rekommendationer vid tidpunkten för delkursens början, kommer föreläsningarna att hållas i vanlig hörsal, inför en mindre del av kursdeltagarna var gång, som deltar frivilligt.

    Del 2: Satslogik

    Lärare: Sama Agahi

    Denna del av kursen ger en grundlig presentation av satslogik - den enklaste logiska teorin för att formalisera argument och undersöka deras giltighet. I termer av de grundläggande begreppen sats och sanningsvärde definieras alla de viktiga logiska begreppen.

    En rigorös och matematiskt exakt (induktiv, eller rekursiv) definition av det satslogiska språkets syntax och dess semantik presenteras. Strukturell induktion introduceras för studenterna på denna grund. Begreppen satslogisk konsekvens, sanning, ekvivalens, satisfierbarhet definieras. De sanningsfunktionella konnektivens egenskaper beskrivs utförligt, och studenten får bekanta sig med några viktiga teorem om dem. Härledningssystem - axiomatiska system, tablåmetoden, samt naturlig deduktion - för satslogik presenteras, i vilka den studerande lär sig att utföra härledningar. Tekniken att konstruera modeller som motexempel presenteras. De begreppsliga skillnaderna mellan det semantiska begreppet satslogisk konsekvens, och det syntaktiska begreppet härledbarhet gås igenom, och innebörden av att ett härledningssystem är sunt och fullständigt diskuteras. Exempel på alternativ till klassisk logik, t.ex. intuitionistisk logik, ges vilket förutom breddade kunskaper ger en  djupare förståelse för den klassiska logikens egenskaper. Momentet innehåller också en inledning till läran om mängder, relationer och funktioner.

    Information om momentets anpassning till gällande rekommendationer för att minska spridning av Corona-viruset

    All undervisning, samt examination, ges online. Föreläsningar och övningar kommer att genomföras på Zoom. Kursen examineras med inlämningsuppgifter samt en tidsbegränsad hemtentamen.

    Om det är förenligt med Folkhälsomyndighetens och Stockholms universitets rekommendationer vid tidpunkten för delkursens början, kommer föreläsningar och övningar att genomföras inför en mindre del av kursdeltagarna var gång, som deltar frivilligt i dessa aktiviteter.

    Del 3: Predikatlogik

    Lärare: Sebastian Enqvist

    Denna del av kursen utökar det satslogiska systemet som presenteras i kursdelen 2, Satslogik, 6 hp, till första ordningens logik, inklusive predikatlogik med identitet, som utgör ett logiskt ramverk för en adekvat formalisering av argument formulerade i naturligt språk. Första ordningens språk - dess syntax och semantik - definieras exakt, och metoden att utföra strukturella induktionsbevis för språket presenteras.

    Studenterna får lära sig hur satser i naturligt språk kan formaliseras i första ordningens logik. Kursen utvidgar definitionerna av begreppen logisk konsekvens, logisk sanning, logisk konsistens och satisfierbarhet till första ordningens logik. Enklare modellteoretiska begrepp introduceras och studenterna får öva sig på att konstruera motexempel, med hjälp av tablåmetoden. En precis definition av det semantiska begreppet logisk konsekvens för första ordningens logik ges. Definitionen av det syntaktiska begreppet om logisk konsekvens, härledbarhet, fördjupas och utvidgas till att täcka första ordningens logik. Härledningssystemen som presenteras i del 2 av kursen utvidgas till hela första ordningens logik, och studenterna får lära sig att göra härledningar i dessa system. Några centrala teorem om första ordningens logik presenteras, och några av denna logiks begränsningar tas upp och illustreras med exempel.

    Information om momentets anpassning till gällande rekommendationer för att minska spridning av Corona-viruset

    Denna delkurs planerar vi att ge som en ren onlinekurs. Föreläsningar och övningar kommer att skötas via Zoom, och examinationen utgörs av inlämingsuppgifter samt en tidsbegränsad hemtenta.

    Del 4: Den teoretiska filosofins historia 1

    Lärare: Henrik Lagerlund & Miira Tuominen

    Denna del av kursen behandlar, genom en selektiv översikt, den teoretiska filosofins utveckling från antiken till 1700-talet. Tonvikten ligger på två av den teoretiska filosofins viktigaste teman: kunskapsteori och metafysik. Särskild vikt läggs vid den kritiska granskningen av de enskilda filosofernas bidrag. I anslutning till den historiska genomgången läses ett urval originaltexter.

    Information om momentets anpassning till gällande rekommendationer för att minska spridning av Corona-viruset

    All undervisning, samt examination, ges online. Föreläsningar, gruppdiskussioner samt seminarier kommer genomföras på Zoom. Tentan kommer att skrivas i ett verktyg för digitala hemtentor. Om det är förenligt med Folkhälsomyndighetens och Stockholms universitets rekommendationer vid tidpunkten för delkursens början, kommer föreläsningarna att hållas i vanlig hörsal, inför en mindre del av kursdeltagarna var gång, som deltar frivilligt.

    Del 5: Den teoretiska filosofins historia 2

    Lärare: Henrik Lagerlund

    Denna del av kursen ger en selektiv översikt över den teoretiska filosofins utveckling från slutet av 1700-talet till tiden kring det andra världskriget. Speciell tonvikt läggs vid teman som introducerades av Immanuel Kant, hur dessa teman hanterades av tongivande 1800-talsfilosofer, samt hur de ytterligare förändras som ett resultat av det förnyade intresset för logik, semantik och språkfilosofi, som dominerar den första hälften av 1900-talet.

    Information om momentets anpassning till gällande rekommendationer för att minska spridning av Corona-viruset

    All undervisning, samt examination, ges online. Föreläsningar, gruppdiskussioner samt seminarier kommer genomföras på Zoom. Tentan kommer att skrivas i ett verktyg för digitala hemtentor. Om det är förenligt med Folkhälsomyndighetens och Stockholms universitets rekommendationer vid tidpunkten för delkursens början, kommer föreläsningarna att hållas i vanlig hörsal, inför en mindre del av kursdeltagarna var gång, som deltar frivilligt.

    Undervisning

    Undervisningen ges i form av föreläsningar, gruppövningar, och seminarier. På varje delkurs är närvaro på minst 70% av lektionstillfällena obligatorisk.

    Examination

    a) Examinationsformer
    Kursdelen Inledning till kunskapsteori och vetenskapsfilosofi examineras genom en salskrivning.

    Kursdelen Satslogik examineras genom inlämningsuppgifter under kursens gång, samt en salskrivning. Alla dessa är examinationsuppgifter. Principerna för sammanvägning av de enskilda examinationsuppgifterna framgår av betygskriterierna.

    Kursdelen Predikatlogik examineras genom inlämningsuppgifter under kursens gång, samt en salskrivning. Alla dessa utgör examinationsuppgifter. Principerna för sammanvägning av de enskilda examinationsuppgifterna framgår av betygskriterierna.

    Kursdelen Den teoretiska filosofins historia del 1 examineras genom salskrivning och skriftliga inlämningsuppgifter i form av PM. Principerna för sammanvägning av de enskilda examinationsuppgifterna framgår av betygskriterierna.

    Kursdelen Den teoretiska filosofins historia del 2 examineras genom  salskrivning samt skriftliga inlämningsuppgifter i form av PM. Principerna för sammanvägning av de enskilda examinationsuppgifterna framgår av betygskriterierna.

    Vid kurstillfällen och delar av kursen som ges på engelska sker examination på svenska eller engelska.

    För mer detaljerad information hänvisas till kursbeskrivningen. Kursbeskrivningen finns tillgänglig senast en månad före kursstart.

    b) Betygsskala
    Betygssättning sker enligt en målrelaterad sjugradig betygsskala:
    A = Utmärkt
    B = Mycket bra
    C = Bra
    D = Tillfredsställande
    E = Tillräckligt
    Fx= Otillräckligt
    F = Helt otillräckligt

    c) Betygskriterier
    De skriftliga betygskriterierna meddelas studenterna vid kursstart. Meddelade målrelaterade betygskriterier är bindande.

    d) Slutbetyg
    För att få godkänt slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E på varje kursdel, samt fullgjord närvaro.

    Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med ansvarig lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i viss obligatorisk undervisning. Studenten kan då åläggas en kompensationsuppgift.

    Examinationsuppgifter som inte lämnas in i tid bedöms ej.

    Bokstavsbetygen A-E omvandlas till siffrorna 5-1 och sammanräknas till ett medelbetyg där man också väger det antal högskolepoäng som respektive del av kurs utgör av hela kursens poängantal. Betyget på hela kursen sätts således genom ett viktat genomsnitt av kursdelarna. Gängse avrundningsregler tillämpas.

    Del av kurs som tillgodoräknats utesluts ur sammanvägningen för slutbetyg.

    e) Underkännande
    För varje kurstillfälle och del av kurs erbjuds minst två examinationstillfällen. Det läsår kurstillfälle saknas erbjuds minst ett examinationstillfälle.
    Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande prov, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen.
    Studerande som fått lägst betyget E får inte genomgå förnyad examination för högre betyg.

    f) Kompletteringsuppgifter
    Komplettering av betyget Fx upp till godkänt betyg på delkurserna som har hemuppgift som del i examinationen kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom ett tidsintervall som beskrivs i kursbeskrivningen, efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator.

    Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A-E. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang - används betyget E.

  • Schema

    Schema finns tillgängligt senast en månad före kursstart. Vi rekommenderar inte utskrift av scheman då vissa ändringar kan ske. Vid kursstart meddelar utbildningsansvarig institution var du hittar ditt schema under utbildningen.

    Onlineupprop torsdagen den 27 augusti, kl 13–15.

  • Kurslitteratur

    Observera att kurslitteraturen kan ändras fram till två månader före kursstart.

    Del 1: Kunskapsteori och vetenskapsfilosofi, 6 hp

    Duncan Pritchard: What is This Thing Called Knowledge?, 4:e uppl. (Routledge 2018).
    Lars-Göran Johansson: Introduktion till Vetenskapsteorin, 3:e uppl. (Thales 2011)
    Ytterligare litteratur omfattande högst 100 sidor

    Del 2: Satslogik, 6 hp

    Valentin Goranko: Logic as a Tool (John Wiley & Sons 2016)
    Kompletterande text om max 150 sidor, publiceras digitalt på kurshemsidan.

    Del 3: Predikatlogik, 6 hp

    Valentin Goranko: Logic as a Tool (John Wiley & Sons 2016)
    Kompletterande text om max 150 sidor, publiceras digitalt på kurshemsidan.

    Del 4: Den teoretiska filosofins historia 1, 6 hp

    Marc-Wogau, K. (utg): Filosofin genom tiderna, vol 1–2 (Thales).
    Grayling, A. C. The History of Philosophy, inb. 2019, pocket aug 2020.

    Del 5: Den teoretiska filosofins historia 2, 6 hp

    Marc-Wogau, K. (utg): Filosofin genom tiderna, vol 3–4 (Thales).
    Grayling, A. C. The History of Philosophy, inb. 2019, pocket aug 2020.

  • Kontakt

    Studievägledare Sama Agahi

    sama.agahi@philosophy.su.se